Åkers kyrka med medeltida anor

I Åkers socken har ägt tre kända kyrkor varav den första var i trä. Första gången Åkers kyrka omnämns var 1299. Åkers kyrka nummer två uppfördes i sten med vapenhus i timmer på 1500-talet och fanns kvar till nuvarande kyrka byggdes år 1843 – 1845.

Nuvarande kyrka uppfördes av byggmästare Peter Pettersson i Tåå och är snarlik Voxtorps kyrka. Kyrkan ritades av Theodor Edberg vid Överintendentämbetet i Stockholm. Den stora nyklassicistiska kyrkan ligger på en vidsträckt och lummig kyrkogård i Åkers kyrkby. Murade dubbla grindstolpar inramar kyrkogårdsentrén och strax innan man kommer fram till kyrkan finns de välbevarade kyrkstallarna i trä. Kyrkorummet är rektangulärt med halvrunt kor i öster med fem fönster, det mittersta igensatt inåt. Tornet är beläget åt väster och en halvrund sakristia, som har en ovanlig rundad plan, i norr. Entréer in till till kyrkan är mot väster och sydsidan. Åkers kyrka är byggd i gråsten, den är spritputsad i vitt med slätputsade omfattningar. Sockeln är av huggen sten.

Åkers kyrka är en ”långhuskyrka” med ankarjärn i tornkroppen. I kyrkans inre finns korfönster med svagt tonade antikglas och korpartiet präglas av dekor. Ett rundbågigt överstycke med strålsol finns i Åker och den är ritad 1832 av Fredrik Bäck, liknande målning finns även i Tofteryds kyrka. Predikstolen är identisk med Voxtorps kyrka och är troligen ritad av samme arkitekt, Carl Gustaf Blom Carlsson. Predikstolen, orgelfasaden och läktarbarriär samt altaruppsatsen är original. All träinredning är ursprungligt grå med förgyllda lister, i olika blå och roströda nyanser. Kyrkorgeln är byggd av bröderna Söderling i Göteborg 1853 och är ett av få bevarade verk av dem.

1938 gjordes en större restaurering både in- och utvändigt. Kyrkans dopfunt tillkom och järnkaminerna (från 1893) bytte ut mot lågtrycksångsystem. Ny läktarutbyggnad, skrudkammare och sammanträdesrum byggdes. Ommålning av allt invändigt.  Den ursprungliga altartavlan togs ner och ersattes av en ny som målades av konstnären Liefwendahl och absidvalvets målning gjordes av konstnären Torsten Hjelm. Utvändiga renoveringen var bland annat att plåttaket målades om men de invändiga arbeten blev mer omfattande. Det ursprungliga brädgolvet hade, på grund av dålig ventilation i grunden, fått skador och behövde läggas om. I samband med att golvet togs upp hittade arkeologerna spår efter de tidigare kyrkorna, en 1500-talskyrka som föregicks av nuvarande.

För 50 år sedan skedde underhållsinsatser där taket skrapades och rostiga plåtar ersattes med nya. 1985 lades taket om med plastbelagd plåt men redan 1992 behövde taket återigen renoveras och då även tornet som krävde omfattande reparationer efter vattenläckage. Under samma år renoverades även fönstren och bänkinredningen ändrades om då bakre bänkraden togs bort och den främre kortades. I vapenhuset gjordes en toalett och med denna drogs även vatten och avlopp till kyrkan.

Även kyrkogården har ett medeltida ursprung. Vid inventeringen 1829 nämns elva gravvårdar från 1600- och 1700-talet, vara det idag enbart finns en bevarad. Vid denna tiden torde kyrkogården, som så många andra, ha utgjorts av vildvuxen ängsmark där klockaren fick ha sin djur på bete. 1922 var kyrkogården fullbelagd och ett preliminärt förslag lämnades in vid så kallade ”kyrkoträdan” av församlingen. Året därefter gjordes förslaget om av arkitekt Årland Noréen och ny kyrkogård anlades. 1984 godkände Länsstyrelsen ett nytt gravområde inom de södra delarna av nya kyrkogården.

Källa; Kyrkobyggnader 1760-1860, Riksantikvarieämbetet, Ola Hugosson, Åkers kyrka enligt Gösta Sandberg, Stiftets herdaminne och Jönköpings Länsmuseum. 

Arkivfoto; Ola Hugosson berättar vid kyrkogårdsvandringen i Åker

– Jag är intresserad av historia och det finns mycket att berätta. När jag var fem år var jag med mor och far vid återinvigningen av kyrkan. Minns inte gudstjänsten mer än att man murade in en tidskapsel bakom altaret. Jag har hört att de hittade grundrester från tidigare kyrka under den nuvarande och även det som torde vara gravarna efter tre präster Svalander som var begravda i gravkoret på 1600-talet. Fornlämningar i hembygdsparken är intressanta, då jag tror att den tidigare kyrkan hade sin plats där. Det var vanligt att de första kyrkorna byggdes av munkarna i Nydala. Intressant är att brudkronan såldes till nordiska museet. Brudkronan var förvarad i ett kopparskydd, en urna kan man säga, och den vet man åldern på och det var under Svalanders tid. Det var egendomligt att den såldes och det är ingen som vet varför. Det kan vara så att prästen hamnade i ekonomiskt trångmål, han hade själv byggt sakristian och under 1700-talet var det krig i Sverige och ekonomiska missförhållanden drabbade inte bara bönderna, berättar Ola Hugosson.

– Bonaden som sitter på väggen längst bak i kyrkan har också en intressant historia. Dessa bonader donerades av Malkolm i Nässja till hembygdsföreningen på 50-talet. De rullade in bonaderna i en rulle och dessa förvarades i ett brandsäkert skåp i gamla kommunhuset i Klevshult. En dag fick vi i föreningen tömma lokalerna i Klevshult och vi visste inte vad den där rullen innehöll, möjligen ritningar av något slag. De fick plats hos mig i Pålskog. När jag senare flyttade från Pålskog och skulle tömma våra gömmor hittade jag rullen och var tvungen att se vad det var för ritningar. Det visade sig vara bonader och Länsmuseet fick se dom och sa ”Fantastiskt fina bonader”. Konst kan man inte bara sätta upp i kyrkan hur som helst, men vi fick tillåtelse att tillfälligt uppsätta dessa bonader, av bibliska målningar, i Åkers kyrka. Men vi vet fortfarande inte hur länge ”tillfälligt” är, men bonaderna pryder fortfarande väggen i kyrkan, avslutar Ola.

De tre prästerna Svalander som fanns i Åker var Johannes Jona Svalander 1653-1673, Jonas (Johannis) Svalander 1674-1698 och Johannes Svalander 1699-1737. Johannes hade ursprungligen tänkt att ingå i Lunds stift, men blev hemkallad av sin fader. I åtta år betjänade han församlingen utan lön och underhåll varvid han bodde på gården i Stråkeved.