Aktivt skogsbruk i vindparksområde
Nyheter Väster om Pålskog är inte ett opåverkat skogsområde. Vindbruksplanen beslutas i kommunstyrelsens idag. En av Vaggeryds vindbruks markägare har lämnat in en skrivelse
Vindbruksplanen är uppe på kommunstyrelsens bord idag.
Idag sammanträder kommunstyrelsen och ska besluta om Vindbruksplanens utformning. Markägare i Vaggeryds vindbrukspark, västra delen av kommunen, har lämnat in följande reflektioner till politikerna inför dagens ärende;
”Att det ”saknas fastboende” i det aktuella området är ett stort strukturellt problem för att kunna bevara och levandegöra glesbygden. Tar man en tur på småvägarna, så kommer man ofta fram till obrukade inägomarker med, inte alls ovanligt, förfallna ekonomibyggnader.
Lantbruksproduktionen i skogslandskapet är sedan mycket lång tid en förlustbringande verksamhet. Lantbruket genererar inte tillräckligt med kapital för att täcka sina egna löpande kostnader, hitintills så har skogsbruket bidragit med de nödvändiga investeringar i såväl byggnader som maskiner och historiskt gett ett bidrag till arbetsinkomst.
Skogsbruket har varit och är fortfarande ryggraden i glesbygden för att kunna bo och levandegöra brukandet av det öppna landskapet i skogsbygder. Det är av den orsaken som det bedrivs ett mycket aktivt skogsbruk. Tyvärr har lönsamheten försämrats (rationaliseringen) på ett så sätt, att skogsbruket inte bidrager med arbetsinkomst för de mindre skogsägarna. Försörjningsinkomsten måste skapas från externt arbete i tätorterna. Att på fritiden upprätthålla det öppna landskapet, skogslandskapets gröna öar, är på sikt en omöjlig ekvation.
Nya långsiktiga inkomstbringande verksamheter krävs för att kunna bevara den landskapsbild som så hett eftersträvas utav allmänheten är en nödvändighet. Här måste kreativa ideér få frodas fullt ut. Vindbruk är en sidoverksamhet som kan generera en avkastning under en ägarperiod, 25 – 30 år. Ekonomiskt långsiktig period i företagsvärlden är kanske främst skogsbruket 25 – 30 år en kort period. Vi investerar stora summor som ska genera avkastning om 80 – 100 år. Under den väntan måste sidobringande verksamheter generera såväl kapital som inkomst och gärna med skogs- och lantbruksfastigheten som en central bas i näringsverksamheten.
Småländska landsbygden har av tradition varit präglad av småföretagande och kreativa ideér som ett starkt komplement till lantbruksverksamheten. Denna kreativa verksamhet har ”målat” landskapsbilden med betande kor i lövade ängar med dess biologiska rikedom.
Vindbruket löser inte alla problem för att nästa generation skall få uppleva den rikedom som vi begåvats med, men är en möjlighet.
Ta inte bort möjligheten för oss att utvecklas”
Så glad att ks gick på 35db idag. Tack Magnus i Liberalerna som vände skutan.
Det var många ord utan att så mycket blev sagt. Vissa saker är obegripliga. Vad betyder ”Tyvärr har lönsamheten försämrats (rationaliseringen) på ett så sätt, att skogsbruket inte bidrager med arbetsinkomst för de mindre skogsägarna”. Skulle rationalisering innebära att avkastningen minskar – det tror jag inte. Eller vill skribenten göra mer egenarbete i skogen? Då är det är ju bara att hugga, köra och återplantera själv.
Sedan blir det trams om ägarperioder och avkastning först om 80-100 år. Vi som driver skogsbruk ser till att ha en jämn åldersfördelning i skogen, så att exempelvis en åttondel av arealen avverkas och återplanteras varje 10-års-period. Då har vi en helt jämn inkomstfördelning över åren, såvida vi inte drabbas av att allt blåser ned eller dödas av barkborrar. Hugga barkborreangrepp är väl ett typiskt sådant egenarbete som skribenten eventuellt önskar. En annan risk att få sitt skogsbruk ruinerat är faktiskt att ett brinnande vindkraftverk kan starta en fatal skogsbrand – det är ett helt realistiskt scenario, men kräver för mycket utrymme att diskutera här. Men kanske är det så när man talar om avkastning om 80-100 år att man misskött åldersklasserna i sin skog – då går det naturligtvis ”åt skogen”.
Slutligen måste det återigen påpekas att vi som kritiserar vindkraftverken inte lägger synpunkter på verksamheten som sådan, utan bara på egoisters hänsynslöshet i förhållande till oss som bor här. Det står naturligtvis var och en fritt att bygga på sin egen mark om vederbörande kan göra det utan att förstöra för kringboende. Men att som i mitt fall vilja bygga 250 meter högt på ungefär samma avstånd från min fastighet, med iskastrisk över många hektar över min mark – det accepterar jag inte. Att vilja bygga något som bullrar 40 decibel är groteskt hänsynslöst – försök själva känna om det går att sova med diskmaskinen körande – det är så vindkraftbyggarna vill att vi skall få det. Jag säger 35 dB(A) och ser det som ett medicinskt befogat gränsvärde. Tycker ni vindkraftbyggare att det skulle vara OK med ett visst giftutsläpp i er hemmiljö – bara ”lite lagom” så att ni överlever och ”bara blir lite lagom skadade”? 35dB(A) är ändå oerhört generöst gentemot vindkraftindustrin om man jämför med Bayern (som flera av dessa företag kommer ifrån) – där är det 10 gånger verkens höjd som gäller som minsta avstånd till bostäder enligt deras miljöskyddslag. Varför skulle vi acceptera ett sämre miljöskydd hos oss? 35 dB(A) måste få gälla.
Jag noterar att bidraget ovan inte har något namn på den som lämnat in det.
Det var ju en anorlunda infallsvinkel. Bygg vindkraftverk, högg ner skogen runt omkring, hör vägar som fördärvar stora områden. Då får jag råd att bedriva min verksamhet i skog och äng. Att det ser ut som en öken runt omkring gör inte så mycket. Till sist är Sveriges hela yta fylld av vindkraftverk och skog och mark är fullständigt skövlat. Men markägarna överlever.
Ja herregud, det var ju en vändning.
Lasse Olsson
Ekesås