Allt färre medlemmar i Svenska kyrkan – här är kommunens minst kyrkliga församling

Svenska kyrkan fortsätter att tappa medlemmar – och snart är färre än varannan svensk medlem. Enligt de senaste siffrorna, som släpptes i dagarna, var ungefär 52 procent av befolkningen medlemmar 2023. På 1970-talet var runt 95 procent medlemmar och sedan kyrkan skildes från staten år 2000 har andelen medlemmar minskat med över 30 procentenheter. Fortsätter utvecklingen som de senaste två decennierna kommer färre än varannan svensk att vara medlemmar någon gång under de närmaste åren.

Sedan millennieskiftet har antalet medlemmar minskat i alla tre församlingar i Vaggeryds kommun.

Skillingaryds församling är den minst kyrkliga i kommunen. 2023 hade församlingen 3 302 medlemmar, vilket motsvarar 54 procent av befolkningen. Högst anslutningsgrad finns i Svenarums församling, där 852 av 1 303 invånare är medlemmar. Det motsvarar 65 procent.

I Åslebygdens församling i Falköpings kommun är 409 av 470 invånare (87 procent) medlemmar i Svenska kyrkan. Det är den högsta andelen i landet. I Bergsjöns församling i Göteborgs kommun är motsvarande siffra 1 724 av 18 310 invånare, vilket är bara 9 procent av befolkningen.

De flesta församlingar där störst andel av befolkningen är medlemmar ligger på landsbygden. I andra änden av listan finns storstadsområden – många invånare, relativt få medlemmar. Till en viss del kan det förklaras av demografiska faktorer. Som att landsbygdsförsamlingarna har en större andel äldre invånare, sådana som automatiskt anslutits till kyrkan under 1900-talet. I storstäderna finns också en större andel med bakgrund i andra religioner och kyrkor.

– Det spelar in, men det kan också ha med traditionen och relationen till den egna kyrkan att göra. Man har en annan relation lokalt i storstäder, där man kanske inte alltid vet var församlingsgränsen går. I storstäderna finns en annan mobilitet också, medan man på landsbygden har en kyrka som man växte upp vid, döptes i, gifte sig i, säger Jonas Bromander, utredare på Svenska kyrkans forsknings- och analysenhet.

Kyrkan tappar ungefär en procent av sina medlemmar per år och – lite beroende på hur befolkningen som helhet utvecklas – räknar kyrkan med att ha mindre än hälften av befolkningen som medlemmar någon gång efter nästa kyrkoval, som hålls nästa år. Till stor del beror det på medlemmar som dör är fler än de som döps in i kyrkan. Samtidigt är de som begär utträde fler än de som aktivt blir medlemmar – även om trenden är avtagande för utträden och antalet inträden ökar svagt. Men att minskningen skulle avta och medlemsantalet stabilisera sig ligger antagligen långt fram i tiden.

– Det är stora tal, kyrkan har 5,5 miljoner medlemmar, och det är en långsam process, säger Jonas Bromander.

Vad innebär det ekonomiskt för kyrkan?

– Man ska ha klart för sig att det är stora lokala variationer, de församlingar och pastorat som tappar medlemmar förlorar också intäkter. I delar av landet påverkar utflyttningen, på samma sätt som en församling där det byggs nya bostäder får fler medlemmar. Byggs 2 000 nya bostäder kommer inte alla som flyttar in där att vara medlemmar – men tillräckligt många för att påverka det totala antalet i församlingen. Totalt sett har inte intäkterna minskat: de som är medlemmar har ofta inkomst och deras inkomster har ökat. Sedan ökar kostnaderna för kyrkan som för alla andra och på längre sikt får det förstås ekonomiska konsekvenser.

Att de flesta snart inte är medlemmar i kyrkan, hur påverkar det kyrkans relevans?

– Kyrkan har sitt uppdrag, men ju fler som inte är medlemmar ju större blir uppdraget att möta människor som valt att ställa sig utanför kyrkan. Det är en del av en allmän samhällstrend och kyrkans roll är inte lika självklar som för 50 eller 100 år sedan. Man kan inte ta för givet att människor haft kontakt med kyrkan på samma sätt som förr. Förr hade man katekes och kristendomsundervisning i skolan, nu får kyrkan själva stå för undervisningen.

Källa: Newsworthy