Ann Jansson ställer ut för sista gången

Konstnär Ann Jansson.

När man kommer fram till det gamla gemytliga huset i den fantastiska naturen i Harfall blir man ju helt lycklig. Innanför huset där Ann och Conny Jansson har bott i 30 år ligger den lilla fina ateljén. Den är mysigt rödmålad med vita och gula detaljer. När dörren öppnas förstår man direkt att vi har kommit hem till en konstnär. Ateljén är fylld med konstverk och konstnärsmaterial och det syns att Ann har arbetat där under många år.

Hur känns det att ha sin sista utställning?

– Det känns lite… det kurrar lite konstigt i magen. Lite vemodigt är det allt. Men nu har vi bestämt oss för att flytta tillbaka till Jönköping, vi kommer ju därifrån både jag och Conny. Man behöver flytta till stan när man blir lite äldre för att få närhet till saker och se lite mer folk. Jag gillar Jönköping och gärna den västra stadsdelen då jag har haft ateljé där på Kapellgatan, berättar Ann.

Var började din konstnärliga bana någonstans?

Det började när jag gick i flickskolan i Jönköping och vår bildlärare Frida Göran sa till mig att jag skulle söka till konstfack vilket jag gjorde. Inte för att jag trodde att jag skulle komma in men det gjorde jag. Jag flyttade upp till Stockholm där jag bodde på Östermalm och hade gångavstånd till skolan. Det var en fantastisk tid där jag träffade så många trevliga människor. Jag hade tur, det måste jag säga. Efter konstfack hade jag min ateljé i Smedbyn tillsammans med tre herrar. Vi kallade oss för fyra målare.

Du verkar ha jobbat med många olika tekniker?

Jag har målat mycket i akvarell. Olja har jag aldrig gillat, jag vill att det ska vara transparent. På senare tid har jag jobbat mycket med glas och blästring av glas som jag kombinerar med mina akvareller med. Jag fick gå en glasutbildning i glashyttan i Älghult och fick lära mig av en man som hette Rolf Sinnemark som är en svensk glaskonstnär, formgivare och silversmed, det var så roligt. Sedan började jag också jobba med plexiglas som jag gör smycken av.

Hur hamnade ni här i Harfall?

Min morfar kommer här i från trakten och mina föräldrar hade detta som sommarhus. Vi blev så förtjusta i bygden här så senare fick vi ta över stugan här i Harfall. 

– Nu har jag bestämt mig för att sluta. Jag har haft det så bra och jag känner mig så nöjd, avslutar Ann.