Årets hembygdsbok har lanserats

Vi träffade vice ordförande i Åkers Hembygdsförening, Bertil Gunnarsson, i sin läsarsoffa hemma i Gölgås

Hembygdsboken ”Mellan Härån och Rasjön” är hembygdsföreningarnas egna skrift och handlar om just mellan Härån i Svenarum och Rasjön i Bondstorp.

– Det har utkommit en årsskrift varje år och nu har vi givit ut fler än 40. Sven Carlsson var mycket drivande i vår föreningen förr om åren och därefter har Ola Hugosson tagit vid som gör ett oerhört arbete med boken. Det är Åkers-, Tofteryd-Hagshults-, Svenarum- och Bondstorps hembygdsföreningar som gör den här skriften tillsammans. Arbetet påbörjades efter sommaren förra året och vi har tillsammans samlat in material från bygden, säger Bertil Gunnarsson när han bjuder på nybakad sockerkaka och kaffe hemma i köket i Gölgås, väster om Skillingaryd.

Camilla Appelqvist är samordnare för boken. 800 exemplar har boken tryckts upp i och i Åkers socken gäller dörrknackning när försäljningen började medan Tofteryd-Hagshulsföreningen säljer boken i ortens butiker.

– Det har gått över förväntan. Roligt! Tanken var att vi skulle sälja boken på julmarknaden i Åker, men det verkar inte finnas så många kvar att erbjuda, menar Bertil.

– Det jag har bidragit med är en del bildtexter. Det handlar om ladugårdsbygget i Högabråten, som även fick pryda framsidan på årets bok, samt ett bröllop i Ljungberg. Det jag personligen tycker är roligaste att läsa om är personers öden. Georg Almlöf har skrivit om en bror till sin mamma som flyttade till Amerika och mamman träffade inte brodern något mer. Jerry Eriksson i Skillingaryd har skrivit om tragiskt livsöde om hans farfar. Berättelserna är fantastiska tycker jag, kommenterar Bertil och nämner att hembygdsföreningarna gärna ta emot artiklar och gamla foton från bygdens gömmor.

– Roligaste med boken är att det kommer nya och skriver, det är många som härstammar från våra bygder och det är trevligt att de engagerar sig, avrundar Bertil.

Redaktionskommitté i årets bok har varit; Gerorg Almlöf från Svenarums Hembygdsförening, Lars-Henrik Olsson Tofteryd-Hagshults Hembygdsförening. Linnea Hugossson, Camilla Appelqvist. Lennart Davidsson Bondstorps Hembygdsförening och Bertil Gunnarsson från Åkers Hembydsförening.

I årets skrift har Torild Bornetun, Jerry Eriksson, Birgit Svensson, Carl-Johan Elg, Lilian Nyström, Ingvar Nero, Sven Lindholm, Joel Andersson, Kjell Boberg, Gun Davidsson, Lilli-Ann Bertilsson, Sara Mejving, Lennart Davidsson, Ola Hugosson, Georg Almlöf, Gunder Gustavsson, Kerstin Axelsson, Magnus Hansson, Ulla Lagerqvist medverkat.

”Framsidan bild är ladugården hos Sigvard Gustavsson, Högabråten. Denna ladugård användes till 1960. Lägg märke till de två vinklar och halmtaket. Man kunde inte riva den gamla ladugården förrän djuren släppts på grönbete. Byggmästare var Gustav Ljung i Broddarp”

”I Fryebo rote lärde man sig ramsan;
Till Fryebo rote hör;
Appelås och Buska,
Nybygget och Pussla,
Elgamo och Dalen,
Frostås, Lassabo och Knuss”.

”Sommarlovet hade precis börjat när vi flyttade från Mullsjö till en bondgård i byn Ekornahult i Bondstorp. Året var 1964 och här skulle jag växa upp med mina syskon, min mor Kristina och min far Egon”.

”En dag i januari 1937 bestämde sig tre kamrater för att åka och fiska i trakterna kring Nyholm väster om Skillingaryd. Dessa var fabrikörerna Johan Källberg, bryggmästare Artur Karlsson och min farfar målarmästaren Ferdinand Eriksson”.

”Hemmansägare Algot Malm är en i sin hemsocken aktad och mångbetrodd man. Han har varit ledamot av kommunalfullmäktige och dessutom har han varit och är ledamot av åtskilliga råd och kommittéer. Klok, klarsynt och erfaren som han är, har han också kunnats ha sin stämma hörd. Den gamla släktgården är i goda händer”.

”Arbetslagen fick i uppdrag att med 5 – 6 års mellanrum komma till gårdarna och hämta ut cirka 30 centimeter jordlager från fähusen där djuren haft sin vintervistelse. Arbetet skulle ske i månaderna maj till augusti”.

”Tusentals är de åkdon som han förfärdigat i den stora smedjan där min far så gott som uppvuxit. Där fick han föra den tunga släggan som då användes från morgon till kväll, då arbetsdagen var 15 – 16 timmar. Det finns nog ingen brottare som hade sådana muskler som far”.

”Hon blir klarvaken och hjärtat bultar och tårarna börjar komma, Josef, Josef viskar hon tyst för sig själv. Kvällen innan hade hon tagit farväl av storebror Josef, och tidigt denna morgon skulle han resa bort och aldrig mer komma tillbaka”.

”Mormordern försörjde sig genom att klistra tändsticksaskar. Andersberg ligger lite högt och ån rinner som en halvcirkel runt tomten nedanför. Märtha har berättat att Linneá, en gång då hon kom hem från skolan fann hon henne ligga på mage, höll sig i gräset och plaskade med fötterna i ån – hisnande farligt!”.