Årskurs fem bjöd på stämningsfull stund
Nyheter Tre tillfällen under luciadagen framträder eleverna i årskurs fem på Hjortsjöskolan, för yngre och äldre kompisar i mellanstadiet och för föräldrar i kväll, sitt luciafirande i Betelkyrkan i Vaggeryd. Vi var på på plats, se film och bilder här...
80 elever vid årskurs fem på Hjortsjöskolan bjöd på stark och rejäl sång och olika inslag, såsom Rudolf som gör ett besök, en stämningsfull solistgrupp med flera och lucian, för det tidigare uppträdandet Stella, gjorde sin entré med bravur.
[1/17]
[2/17]
Stella, lucian under morgonen, tog med sig sina tärnor in i Betelkyrkan [3/17]
[4/17]
[5/17]
[6/17]
[7/17]
[8/17]
[9/17]
[10/17]
[11/17]
[12/17]
[13/17]
[14/17]
[15/17]
[16/17]
– Vi är jättenöjda med framträdandet. Vi är tre lucior i dag berättar lucian Stella och hennes tärnor under morgonen [17/17]
Under tidig morgon var det de äldre kompisarna på skolan, årskurs sex, som tagit plats i Betelkyrkan. Senare under förmiddagen gjordes luciafirandet för årskurs fyra. I kväll välkomnas föräldrarna.
Den 13 december har man inom både västlig och östlig kristendom sedan medeltiden firat helgonet Lucia vid årets mörkaste dag, nämligen vintersolstånd enligt den julianska kalendern.
Enligt nordisk folktro var den 13 december en farlig natt eftersom man trodde att övernaturliga makter var i rörelse då. Man trodde även att djuren kunde tala under lucianatten. Alla julförberedelser skulle vara klara till luciadagen och det firade man med att äta och dricka lite extra. Även husdjuren fick extra foder.
Lucia är en av de få högtider i de skandinaviska protestantiska länderna som är namngivet efter ett helgon: Sankta Lucia, skyddshelgonet för Syrakusa som dog på 300-talet. Men namnet på ljushögtiden är en senare företeelse än själva firandet.
Luciafirande och besläktade traditioner har förändrats genom århundradena och först omkring sekelskiftet 1900 etablerades en gemensam och allmänt spridd luciatradition i Sverige. Den moderna svenska luciatraditionen har troligen ett starkare ursprung i Västsverige, Dalsland, Bohuslän, Västergötland och Värmland. Därifrån har den spritt sig över hela Sverige.
I folktron levde 13 december kvar som årets längsta natt, då man skulle hålla sig inomhus, stanna uppe och vaka, kanske (om man var ung) gå sång- och tiggarrundor i de kringliggande gårdarna, och då ljus och mörker hade en särskild betydelse
Luciadagen kallades på sina håll lillejul, och ansågs också vara den dag då bak, trösk, och brygd skulle vara avslutade för året.
Underbar frennesi i sångerna