Artikelserie: Tofteryd – Skjutfält, ödebygd, NEJ! Avsnitt 3

Den LRF-kommitté som bevakar skjutfältsfrågan försöker få förstahandsinformation som skall gå till samtliga markägare i området, men detta avvisas av militären, som nu vill gå ut till en bred allmänhet. Man säger att det skall vara en ”allmän information på bred bas”. Dagarna före mötet går LRF ut med en maning till sina medlemmar att medverka aktivt. Här återges fyra punkter:

1. Kom i god tid. Sätt Er långt fram i lokalen, så att vi på detta sätt kan ha samband och i övrigt ha god överblick över vad som händer.

2. Gör inlägg i diskussionen och ställ frågor. Skriv ner dem innan Ni går hemifrån. Placera Er så att Ni har nära till mikrofonen. Låt Er inte förskräckas även om det är flera hundra som hör på.

3. Ta initiativet till bifallsyttringar (applåder) när någon yttrar sig till förmån för den bygd och befolkning som vi här alla energiskt behöver ge vårt stöd. 

4. Uppmana grannar och bekanta som ej nås av denna kallelse att komma till mötet.

Den här uppmaningen ger en klar bild av hur hela saken på de månader som gått mellan mötet på Tallnäs fram till sporthallsmötet den 20 oktober samma år, tagit en allvarligare vändning som gör allas aktiva medverkan och stöd nödvändigt.

Det var med stort intresse man lyssnade och deltog i Skillingarydsdebatten. Här en publikbild från sporthallen där välkända Tofteryds- och Skillingarydsprofiler kan urskönjas.

Det blir en välbesökt samling i sporthallen. Tidningarna skriver att omkring 600 markägare och andra intresserade har varit samlade för att få information om den planerade utvidgningen av Skillingaryds skjutfält. En överste Bengt Hallenberg från arméstaben bekräftar att det skall göras en utredning och att det från militärens sida upplevs som mycket angeläget. Det nämns att ett skjutfält av detta slag skulle behöva omfatta i runda tal 10 000 hektar. Utredningen skall göras under vinterhalvåret av överste Sahlén, nyligen pensionerad från I12.

Inlägg fyllda av starka känslor görs på mötet av bland andra Arthur Pettersson, Jutabygget som yttrar:

– Jag vill gå de sista stegen av mitt liv på den gård där jag lagt ner hela mitt livsverk.

Nils Jonsson, Kohult drar ner starka applåder när han påpekar att det även vid intelligensspelet schack är ett känt faktum att man får svårt att klara sig om för många bönder offras. Korten ligger nu på bordet och debatten har startat. Läglighetsköpen är stoppade och en utredning har kommit igång.

Med Nils Jonsson i Kohult som ordförande går nu arbetsgruppen ut till alla föreningar i Vaggeryds kommun och vädjar om stöd och medverkan i en aktionsgrupp emot utvidgningen av Skillingaryds skjutfält. Man vill att varje förening utser en kontakt- person som kan arbeta tillsammans med LRF-kommittén. Många föreningar uttalar sitt stöd, men så mycket mera kommer det nog inte ut av detta upprop.

Stiftsgården Tallnäs vid Linnesjön, som har planer på en utbyggnad av verksamheten uttalar stor oro för vad en utvidgning kommer att innebära då anläggningen kommer att kringrännas av skjutfältet.

Bröderna Göran och Olle Carlsson i Sjöeryd har planer på en fritidsby på Linnesjöns östra strand, men ovissheten skapar tveksamhet och projektet kommer aldrig att förverkligas.

Bröderna Göran och Olle Carlsson, Sjöeryd.

Den 16 december samlas, som det framgår av en rubrik i Jönköpings-Posten, 91 LANTBRUKARE OCH TRE DAMER i lägrets matsal i Skillingaryd. Det är nu två månader sedan enmansutredaren, överste Sahlén, började med sin utredning om utvidgning av Skillingaryds skjutfält. I den första presentationen av planerna framgår det att utvidgningen kommer att omfatta mellan 7000 och 12 000 hektar. Det blir ett jätteområde som sträcker sig från hittillsvarande skjutfält upp till vägen mellan Vaggeryd och Svenarum och söderut längs Häråns dalgång, ner till kronoparken-Hädinge mosse. En frizon skapas från Tofterydsbyn ner till Hagshult.

Det hjälper inte att det bjuds på sillsmörgås och varmrätt med köttbullar: stämningen blir bister när utredaren friskt målar upp de militära önskemålen. Inom området bör finnas plats för tre målområden. Inom dessa blir det tillträdesförbud.

Det framgår av artikeln att översten liksom de andra militära representanterna, i varje fall utåt, ganska tåligt tar den kritik som utdelas. Att det kan bli svårt att skapa förståelse för de militära önskemålen får de militära representanterna en föraning om.

LRF-kommittén tar nu initiativ till en egen utredning av vilka konsekvenser den utvidgning som militären redovisat på sin önskelista, skulle få. Detta förefaller vara ett mycket klokt drag då ensamutredarens uppgifter inte bör stå oemotsagda. I Värnamo Nyheter redovisas utredningen ganska utförligt den 21 december 1971.

– Jag anser att Skillingaryds skjutfälts eventuella utvidgning är den största frågan inom Vaggeryds kommun på detta århundrade, säger kommunfullmäktiges ordförande Nils Jonsson, Kohult. Detta med anledning av LRF- kommitténs faktamaterial som Nils Jonsson och Evald Andersson, Lennart Olsson, Allan Friberg och Thore Andersson presenterar. Utredningen redovisar arealer, befolkning, vissa ekonomiska värden med mera inom områden i Hagshults, Tofteryds och Svenarums församlingar. Det har allt mer framgått vilka stora värden som står på spel vid en skjutfältsutvidgning, heter det i början av utredningen. Detta gäller både materiella, kulturella och miljömässiga värden. De mänskliga tragedier, som hotar går inte att redovisa i siffror och tabeller, men ändå är det det sist nämnda skälet som väger tyngst mot en eventuell utvidgning av Skillingaryds skjutfält. Vi vill belysa frågans oerhörda betydelse för bygden och kommunen nu och i framtiden.

Enligt utredningen berörs 587 hektar åker, 384 hektar beten/äng, 4352 hektar skog och 1761 hektar onyttig mark av ett utökat skjutfält. Detta gör över 7000 hektar med ett taxeringsvärde på nära 10 miljoner kronor. Därtill kommer arealer som domänverket redan tidigare äger.

Arealuppgifterna är sammanställda med utgångspunkt från den karta över det aktuella området för utvidgning, som genom utredningsmannens försorg tillställts LRF-kommittén. Arealerna är i huvudsak beräknade så att ingen delning av fastigheterna sker. Den fastighet som till någon del berörs av gränsdragningen för det nya skjutfältet, har som helhet räknats in i underlaget.

Skulle emellertid fastigheter delas innebär detta att uppskattningsvis 500-800 hektar mark bör avräknas från den angivna totalsumman privatägd mark. De områden som då främst berörs är området öster om Härån samt området väster om Linnesjön.

Markens produktionsförmåga måste betraktas som god inom hela området. Detta gäller såväl åker, beten som skogsmark. Förekomsten av onyttig mark är normal för sydsvenska höglandet. Arealuppgifterna är hämtade ur skattemyndighetens fastighetslängd för år 1971 samt LRF:s jordbruksregister. Taxeringsvärdena är hämtade ur ovan nämnda fastighetslängd. Beträffande fortifikationsförvaltningens nuvarande fastighetsinnehav är dessa fastigheter genom gällande lagstiftning undantagna från beskattning. Om de skulle tas upp bedöms taxeringsvärden på 5-7 miljoner troliga. Till detta kommer ett ”garantiskattebortfall” på 50 000-100 000 kronor för kommunen. Om de av domänverket ägda arealerna övergår till fortifikationsförvaltningen innebär det ett skattebortfall på 50 000-75 000 kronor per år. Man konstaterar att 113 jordbruksfastigheter och 31 andra fastigheter finns inom det tilltänkta området varav 120 är bebodda. Sommarstugornas antal är 16.

För jordbrukarnas del är försörjningsbasen totalt undanryckt i och med att äganderätten till jord och skog försvinner. Ytterst få kan räkna med att få arrendemöjligheter. Därmed följer en kedjereaktion. Befolkningen måste till övervägande del söka sig en annan bosättning. Många kanske utanför kommunens gränser. Marken är köpt av staten för försvarsändamål. Av erfarenhet vet vi att sådana områden är utsatta för stora påfrestningar. Därav följer att civil verksamhet och boende praktiskt taget är omöjliggjord. På grundval av dessa omständigheter kan vi med mycket stor säkerhet säga att bygden kommer att bli öde mycket snabbt om militären ”tar över”.

Befolkningsundersökningen visar – tvärtemot vad militären hävdar att området är ganska tättbebyggt. Det gäller i första hand höjdsträckningen från byn Skog i norr till byn Ekhult i söder. 380 personer blir berörda. Av dessa är 98 personer upp till 16 år, 212 personer är mellan 17 och 66 år medan 70 personer är över 67 år.

Det beräknade skattebortfallet beräknas uppgå till minst 298 000 kronor, men självfallet blir förlusterna större än så eftersom aktiviteterna i den omkringliggande bygden skulle minska avsevärt. ”Den största förlusten ligger självfallet i den förlorade köpkraften från de 380 människor det gäller. Med kännedom om de privata inkomsterna samt omsättningen i jordbruksföretagen torde den totala köpkraften inom området uppskattas till mellan 4-5 miljoner.”

En namninsamling, som utredarna gjort, visar att inom området är 95-98% ovilliga att sälja till nämnda köpare. ”Detta hindrar inte att vi stöder uppfattningen att varje ägare är suverän att, med iakttagande av gällande lagstiftning, sälja till den köpare han vill.” Samtidigt framhålls med skärpa att några få erbjudanden om markförvärv ej får tas till intäkt för att förvandla alla övriga marker till skjutfält genom tvång.

Efter presentationen av materialet ger JP:s reporter denna slutsammanfattning:

Utan att varken säga till eller från när det gäller den tilltänkta utvidgningen av Skillingaryds skjutfält så kan konstateras att utredningsmaterialet ger orsak till att se mera realistiskt på frågorna. Det finns ovedersägligen många fler innevånare och bebodda fastigheter inom det aktuella området än vad många tidigare trott. Tydligen är också skattekraften betydligt bättre än vad som framskymtat när kommunalmän i kommunen tidigare behandlat frågan.

Skillingaryds skjutfälts eventuella utvidgning tål nog att synas i sömmarna ordentligt av kommunalmän med flera. Om de sedan kan göra någonting åt en tilltänkt utvidgning är en annan fråga.

I början av 1972 besöker försvarsministern Sven Andersson Jönköping. Han förklarar då att någon nedläggning av A6 inte är aktuell. Oron för nedläggning har funnits en tid då A6 känt sig alltmer inringat av tätortsbebyggelse och regementet fått allt svårare att få övningsutrymme.

Vissa förhoppningar har då knutits till att hela regementet kunde flyttas till Skillingaryd. Detta har dock aldrig bekräftats av några myndigheter utan får nog tillskrivas den fria fantasins värld.

Vid detta tillfälle får han också en fråga om Skillingaryds skjutfält och då uttrycker han sig så här: 

”… däremot är det fullt klart att Skillingaryds skjutfält skall byggas ut planenligt”.

På annat ställe i en lokaltidning går det att läsa: ”Motståndet hos de jordägare, som berörs av utbyggnaden, är stort, oväntat stort.” När försvarsministern får frågan om det finns någon tidsplan, svarar han:

– Nej… Först gäller det att komma överens med markägarna. Skulle det visa sig omöjligt, har vi ju den möjligheten att tillgripa expropriation av marken.

Fortsättning följer nästa söndag…