Att bli deltidsbrandman är bland det bästa jag har gjort
Nyheter Vi har träffat två deltidsbrandmän i Vaggeryd som är nöjda när de äntligen tog steget till att bli deltidsbrandmän
Arkivbild
Vi tog oss till Styrkonstruktion i Vaggeryd som inte bara har en utan två anställda som dessutom är deltidsbrandmän. Robin Gräsman har haft det på sitt CV i fem år medan Dan Österberg är mera nykomling med två år inom räddningstjänsten.
– Det är oerhört stimulerande, säger de bägge och menar att de svåraste var att ta steget till att ansöka om att bli en del av räddningstjänsten. Såväl Robin som Dan menar att de borde gjort slag i saken tidigare, men det är många tankar innan beslutet väl fattas. Med facit i hand konstaterar de att det är fantastiskt stimulerande och utmanande att vara en del av en mycket viktig samhällsfunktion.
Men hur ser arbetsgivaren på att ni är borta då och då?
– Det har aldrig varit något problem, enligt Robin och Dan och pekar på Tomas Gustavsson som är VD på företaget.
– Nej, absolut inte, säger Tomas och fortsätter att han närmast tjatade på dem att engagera sig. Det stör inte produktionen, särskilt som de inte har någon linjeproduktion som kräver närvaro. Tomas menar tvärtom att det är en fördel att ha deltidsbrandmän anställda då de är välutbildade framförallt inom sjukvårdsinsatser.
– Skulle det hända något som till exempel ett hjärtstopp värt jag att det finns kompetens på nära håll, menar Tomas och fortsätter att han ser det som en investering i sitt företag samtidigt som han genom detta bidrar till en viktigt samhällsfunktion.
Enligt Robin Gräsman och Dan Österberg handlar det om kanske 60-70 larm om året, men kanske bara ett tiotal som sker på arbetstid och när de har tjänstgöringsvecka. När larmet kommer har de tre minuter på sig att vara på stationen och efter fem minuter ska de vara på väg. Tomas Gustavsson påpekar att det kanske rör sig om en timma eller två varje gång, och det vet han att de bägge tar igen vid behov.
Ingen av de bägge har råkat ut för att åka till några stora dramatiska olyckor, men är medvetna om att det kan hända. De säger att skulle det ske så finns det en organisation som gör att man kan bearbeta händelsen och inte åka hem utan att ha fått kompetent hjälp att hantera det hela känslomässigt.
På det hela taget är det ett kul och stimulerande arbete som dessutom ger ökade kunskaper och personliga nätverk som utvecklar dem som personer.
Ingen av dem ångar att de tagit steget till att bli deltidsbrandmän, det enda de kan ångra lite är att det tog så lång tid att bestämma sig.