”Att få hjälpa någon” gjorde Curtan till brandman

Curtan Dahlbacka är ny brandman på stationen i Skillingaryd

På Uppåkra jobbar Curtan Dahlbacka med planering på automatsvarvavdelningen. Hösten 2017 fick han tipset från kollegan Stefan Eriksson när de jobbade över en dag ”Det vore något för dig, att bli brandman…”. Tankarna hade redan funnits där, men en liten skjuts från jobbarkompisen gjorde att Curtan lämnade in intresseansökan redan samma kväll.

– Jag kanske hade sökt vid ett senare tillfälle, men nu gjorde jag det på uppmaning av Stefan och ja… nu sitter jag här idag och ingår i ordinarie gruppen, säger Curtan på brandstationen i Skillingaryd. 1 december 2017 blev han anställd men innan dess hade testdagen genomförts.

– Vi var ett tiotal sökande den gången och gjorde testdagen tillsammans. Av de tio personer blev det två nya brandmän i Vaggeryd och två här i Skillingaryd. Testdagen innebär att man blir intervjuad på en del frågor, det kan handla om familjesituation, hur man ser sig själv längre fram i livet, och om man är ”stadgad” på orten. De vill ha långsiktighet och man ska inte hoppa på något sånt här om man har tänkt att plugga på annan ort framöver. Jag hade egentligen inga förväntningar på testdagen, utan ville se om jag klarade av det. Jag hade fått lite information från arbetskollegan om vad jobbet innebar. På testdagen visade brandmännen olika moment, både fysisk och psykisk träning, man fick prova att koppla slangar, resa stegar, gå upp i radiomasten i Vaggeryd, simtest i badhuset där man skulle simma ner fyra meter och ta upp en dock och livrädda en människa med livboj. Det var inte svårt faktiskt. Är man simkunnig och kan dyka under vatten är det inga konstigheter. Alla runt omkring var med och förklarade hur man skulle göra. Man klarar av mer än vad man tror. Någon månad efter testdagen blev jag anställd, närmare bestämt första december. Jag behövde också ett godkännande från min arbetsgivare att jag hade en anställning som deltidsbrandman för att man ska få lämna arbetet om larm kommer eller om man ska på utbildning inom räddningstjänsten, berättar Curtan.

När Curtan anställdes fick han följa med de andra några fredagar under december och januari, mest för att träffas, lära känna utrustningen, se hur de andra jobbade och förstå hur materialet fungerade.

– De tog väl hand om oss nya. Vi fick börja hänga med ut på larm, vi kanske inte arbetade aktivt, men vi var med ute för att se hur det fungerade. Det var spännande och man ”var på tå” hela tiden. I början var man väldigt taggad, spänd och väntade på att larmet skulle pipa, nu när det gått en stund är man lite mer lugnare, förklarar Curtan med ett leende.

– Första riktiga larmet för mig var en singelolycka i februari 2018. Det var spännande samtidigt som jag kände efteråt att jag hade gjort nytta. Jag kunde hjälpa någon. Det var en väldigt skön känsla, berättar Curtan.

När man blivit anställd som brandman väntar en grundutbildning för räddningstjänst i beredskap. En vecka i Nässjö och två veckor i Växjö. Första delen är teoretiskt och praktiskt grundläggande, första hjälpen, HLR, koppla slangar, hur bilens utrustning fungerar och uppsättning. Därefter väntar en veckas rökdykarkurs som är en 40-timmars utbildning antingen i Gislaved eller Värnamo. Därefter får de nya brandmännen vara med och dela på jourarbetet hemma i kommunens räddningstjänst.

– Som brandman behöver man även C på körkortet, det betyder tung lastbil oavsett vikt. Så det har jag också tagit för att kunna köra brandbilen, det räcker inte med vanligt B-kort, säger Curtan och berättar vidare att måndag morgon börjar alltid jourveckan. Dosan finns alltid hemma, men man kopplar på den på måndag morgon.

– Jag ska vara på brandstationen 3 till 3,5 minut efter att larmet har gått. Från det att dosan pipit så gäller fem minuters utryckning totalt, vi ska vara på plats, ombytta och kört ut brandbilen. Jag bor på Brunnsgatan i Skillingaryd och jag klarar precis minuterna, även vid laglig körning, berättar Curtan.

I höstas kom Curtan in som ordinarie brandman där styrkeledare Runo Sandahl finns med samt tre andra brandmän.

– Jourveckan kan se väldigt olika ut. I snitt har vi 2 – 3 larm i veckan, ibland är det bara automatlarm, ibland kan det vara lyfthjälp åt hemtjänsten, trafikolycka, suicidförsök, brand eller hjärtstopp. Dagens brandmän åker inte bara på brand. Är det nivå 10 larm då vi åker båda stationerna i kommunen, då det kanske gäller larm på Hooks Herrgård eller trafikolycka på E4:an, då vi behöver bistå varandra. Varje jourvecka startar med att vi har gemensam övning på måndagar. Nu på måndag, när jag går på min vecka, har vi vattenlivräddning i dammen.

Två gånger om året testas brandmännen på rullbandet på stationen. Där ska man iklädd full mundering med ett luftpaket på ryggen (reds anm; som väger tungt), för att mäta och registrera puls, när man går på rullbandet med olika vinklar. Varje år gäller läkarbesök där brandmännen kontrolleras.

Vad är det bästa med att vara brandman?
– Man lär sig något nytt vid varje larm och man känner att man gör skillnad. Visst vi får ersättning också för det jobb man gör, men det var inte därför jag sökte. Jag tycker att man ska ta tillvara på den utbildningen man får. Jag har redan blivit lite arbetsskadad, numera håller jag alltid koll på vilken väg jag åker på ifall något skulle hända, det har jag inte gjort innan.

Om det är någon tjej eller kille som är nyfiken på brandmannayrket, vad vill du säga till dem?
– Det är bara att söka, tveka inte. Bor och jobbar man på orten finns förutsättningarna. Jag tycker att man ska söka och göra testerna. Man lär sig mycket om sig själv. Gå inte och dra på det utan sök och klara testerna, men sen kanske man inte blir antagen just nu eller det kanske inte passar in i ditt liv just nu, men sök och testa er. Det är mitt råd. Vi kommer att arrangera en öppen testdag till hösten. Och till alla arbetsgivare vill jag säga att det är bara fördelar för arbetsgivaren att ha brandmän på sin arbetsplats.

– Jag fick okej från båda mina arbetsgivare, Uppåkra och frugan, avslutar Curtan som är en nöjd och nyanställd brandman som räknar med att trygga oss kommunbor i minst 20 år framöver.