Beata ställde ekonomiskt viktiga frågor
Nyheter När det är årsredovisning på bordet under kommunfullmäktige finns möjlighet för medborgare att lämna in frågor. Det gjorde Skillingarydsbon Beata Wilkhed som var påläst kring ekonomisk redovisning.
Beata tog plats i talarstolen för att hon lämnat in en fråga kring årsredovisningen
En av alla invånare hade anammat ”Med anledning av behandling av årsredovisningen för 2024 bereds allmänheten tillfälle att ställa frågor med början klockan 17.00 enligt kommunfullmäktiges arbetsordning. Frågor kan inlämnas till kommunledningskontoret före sammanträdet”. Det var Beata Wilkhed som tog plats i talarstolen och ställde frågor kring ekonomin.
– En del av er jobbar jag för och andra har jag jobbat för. Varför står jag här i dag? Jo, jag har rätt att stå här i dag. Jag har läst årsredovisningen 2024. Jag är ingen expert inom ekonomi men ser att saker och ting inte stämmer och har en del funderingar. Jag ställer de här frågorna till er nu i kväll. Jag upplever att årsredovisningen inte är fullständig. Jag har granskat den utifrån olika lagstiftning, kommunal redovisning och kommunallagen och utifrån olika råd som finns.
– Den första är skuldsättningsgrad och låneutveckling. Man talar om att den är viktigt när man ska hantera framtida investeringar, hur man ska använda våra skattepengar. Jag tittar på årsredovisningen som ska vara en balanserad skuldsättningsgrad men inga tal. Kommunkoncernens låneskuld har ökat kraftigt till 1 352 miljoner kronor. Varför redovisar man inte skuldsättningsgraden och hur bedömer ni utifrån att den inte görs vad kommunen behöver göra i sina framtida lånekapacitet? Varför redovisas inte nettoinvesteringar tydligt? Det försvårar analys av balansens utveckling och framtida kapitalbehov. Investeringarna visas som bruttobelopp utan tydlig koppling till finansiering eller framtida nyttor.
– Exploateringsfastigheter, vi har köpt mycket och vi har sålt, det har inte redovisats någonstans? Ingen löpande omvärdering eller analys av latenta värden. En betydande del av årets resultat som är över 70 miljoner kronor beror på försäljning av exploateringsmark. Resultat riskeras att överskattas eftersom det saknas analys av återkommande tillfälliga intäkter. Hur arbetar kommunen för att säkerställa ett stabilt återkommande resultat när engångsintäkterna minskar?
– Vi ser ett totalt underskott i nämnderna på cirka 13 miljoner kronor. Ingen djupare analys av strukturell kostnadsproblematik exempelvis ökade placeringskostnader och långsiktiga personalutmaningar. Vilka konkreta åtgärder vidtas för att adressera strukturella underskott och öka budgetföljsamheten i nämnderna har ni? När det gäller soliditet och självfinaniseringsgraden som lyfts fram finns det ingen tillräcklig analys av betalningsberedskap framöver?
– Ni är rutinerade allihopa, jag som inte är rutinerad utan bara ekonomisk intresserad. Jag hoppas att ni reagerar nu när jag står här framför er. Hur ska vi gå vidare framåt? Årsredovisningen innehåller flera väsentliga brister i transparens och analys, särskilt kring investeringar, skuldsättning och resultatets hållbarhet. Dessa brister innebär en risk för feltolkning av kommunens verkliga ekonomiska ställning och framtida förutsättningar. För en hållbar ekonomisk utveckling och förbättrad förtroendeskapande redovisning bör åtgärderna vidtas snarast. Som årsredovisningen är framställd och redovisad kan den lagprövas. Jag har även tittat på Deloittes rapportbeskrivning som också beskriver brister och dolda delar. Detta måste synliggöras, det är därför jag står här. Jag kan ha fel men då vill jag gärna att ni motbevisar. Har ni rätt så är jag glad att ni respekterar mig att jag står här idag. Det krävs en del åtgärder i detta, menar Beata Wilkhed från Skillingaryd.
Roger Ödebrink (S) undrar hur frågan har distribuerats?
Mats Oskarsson (M) svarar att frågan har inkommit i dag.
Gert Jonsson (M) går upp i talarstolen;
– Jag ska försöka besvara så gott det går. Det fungerar så här att här sitter 41 ledamöter. Man fastställer en budget och ekonomiska mål. Det är fullmäktige som tar beslut om vilka mål vi ska ha. Budgetåret rullar på och som hjälp och stöd har vi valda revisorer samt en profession kring revision. Man kan tycka men vi ska arbeta utifrån fullmäktige och det är det som är den demokratiska delen.
– Skuldsättningsgrad har vi inget mål eller mål. Vi har hela tiden jobbat med soliditetsmåttet. Det är så vi hanterar detta. När det gäller lånekapacitet så kommer vi redovisa vad som har förändrats i lånestocken. Fullmäktige har inte beslutat om att ha med skuldsättningsgrad. Varför redovisas inte nettoinvesteringar? Det finns större objekt, vi investerar våldsamt stundtals och därför är de större nettoinvesteringar redovisade och det är då kopplat till budgeten vi har. Det finns ett regelverk om att slutredovisningar och där beskrivs nyttan och finansieringen. Det sker men inte i samband med årsredovisningen.
– När vi är inne på exploateringsfastighet är det är svårt att bedöma. Vi gör en värdering av exploateringsverksamhet, ett eller två värderingar och sedan är det köparen som avgör. Vi gör en indirekt skattning på försäljning av mark, men där får man vara försiktig när inte avtalet är klart. Det finns ett regelverk när en nämnd rapporterar gällande budgetramar som inte hålls. Strategiskt arbete är lånelöfte Låneökningen för koncernen står Veab för, det övriga är statiskt. Vi följer upp det som står i strategisk plan och budget, säger Gert Jonsson (M).