Brandmännen: ”Viljan att hjälpa till”
Nyheter Att hjälpa andra gjorde att Anna Storck, Vaggeryd, och Fredrik Hjalmarsson, Skillingaryd, tog steget och ansökte till att bli deltidsbrandman. Vi har fått en pratstund med duon på stationen i Vaggeryd och att de har valt rätt yrke råder det inget tvivel om.
Fredrik Hjalmarsson och Anna Storck
När vi kliver in på stationen möter vi först Fredrik Hjalmarsson. I dag har han extra stort leende för att han kommer att delge sin bild av att bli brandman. Var tredje vecka har de jour och det är just det Anna Storck har i dag när hon anländer och möter upp Fredrik i fikarummet.
Men vad är det som gör att brandmansyrket är så speciellt? Anna Storck börjar berätta hur hon tog klivet.
– Jag jobbar som undersköterska på Furugården och har varit deltidsbrandman sedan 2015. Kommunen skickade ut brev att de sökte kvinnliga brandmän. Jag kände egentligen att det här brevet var riktat till mig, börjar Anna berätta.
– Jag gick väl och bollade en del i mitt huvud. Jag tänkte om jag kunde tillföra något med min erfarenhet. Kunde inte riktigt släppa tanken men väntade in i det sista att skicka in min ansökan. När jag väl gjort det kändes det mycket bra. Dagen efter ringde Fredrik Björnberg upp mig, sa att de såg positivt på att jag hade sökt och att jag var välkommen att göra tester och prova på yrket, berättar Anna Storck.
Fredrik Björnberg, som är kommunens räddningschef, flikar in:
– Mångfalden är en fördel. Kunskap från ordinarie jobb. Man. Kvinna. Språkkunskaper. Traditionellt har det varit ”män som jobbar på industri” men i dag har vi väldig många olika yrkeskategorier, vaktmästare, undersköterska, sjukgymnast för att nämna några.
Fredrik Hjalmarsson, från Skillingaryd och jobbar med planering på Geji, är nästan helt nyutbildad brandman. Han sitter mitt emot reportern och ögonen lyser…
– Det här är något jag har drömt om i många år, men tidigare har det inte passat med familjesituationen. Jag arbetade tidigare på Uppåkra där jag hade arbetskamrater som jobbade som brandmän och de har bearbetat mig under åren… Nu har barnen blivit större så jag passade på att ansöka och det är verkligen inget jag ångrat. Det är det roligaste jag har gjort. Sammanhållningen i gruppen, lagkänslan som jag har saknat ända sedan jag slutade spela fotboll och sedan den där adrenalinkicken man får när det piper i dosan är obeskrivlig, berättar Fredrik. När det piper så släpper man allt och springer.
– Man vet aldrig vad som väntar. Vi är förberedda eftersom vi har övat inom många olika områden. Vi har våra roller från grunden när vi lämnar stationen, men dessa kan komma att ändras när man kommer fram till platsen, berättar deltidsbrandmännen Anna och Fredrik.
Räddningschefen Björnberg, menar på att det är det här som är tjusningen med jobbet.
– Att man vill hjälpa. Rent antalsmässigt ligger vi på mellan 150 till 200 utryckningar per station. En del larm kanske bara tre personer åker på, ibland åker alla fyra brandmän plus styrkeledare.
I varje grupp finns fyra brandmän och en styrkeledare. Jour var tredje vecka och byten görs måndagar. Det finns också möjlighet att vara anställd som vikarie och då följer man någon av grupperna. Och i början kan det vara bra att hänga med, se och lära. Fredrik Hjalmarsson nickar och kommenterar ”ja, jag hänger med på så många larm som möjligt för att lära”.
Vi undrar vad det bästa med att vara brandman är?
– Kamratskapen, gemenskapen och alla nya vänner jag fått. Att jag håller igång fysiskt. Man kan inte lägga konditionen åt sidan utan att man behåller den man har. Att jag gör en insats för de som bor i kommunen, svarar Anna Storck.
– Viljan att hjälpa till. Nu har jag en sporre att träna och hålla igång. Tycker att man blivit som en familj på stationen, vi har väldigt rolig och det är ett gott gäng att jobba tillsammans med. Ångrar mig inte en enda sekund, svarar Fredrik Hjalmarsson och flikar in att ”är man osäker på yrket eller inte tror att man klarar av det, skicka in ansökan och kom och gör tester”.
Räddningschef Björnberg;
– Ansökan löper ut i slutet av månaden och vi ser gärna både tjejer och killar som sökande. Vi testar under våren för att sedan boka in utbildning, berättar Fredrik Björnberg.
Som brandman anställs man av kommunen och man är en viktig funktion. Ett intyg från huvudarbetsgivare tas in att man är beredd att släppa personen till utbildning, övning och larm. Jour har deltidsbrandmännen 17 veckor om året.
– Enligt statistik så har man i genomsnitt 40 utryckningstimmar per år på ordinarie arbetstid, mellan 07 till 18. Huvudarbetsgivaren ställer också upp för samhället genom att tillåta sin personal bli brandman, avrundar Fredrik Björnberg, räddningschef.
