Bränning på schemat för skogskonsulter
Nyheter Under två dagar träffas skogsarbetare vid stiftsgården Tallnäs utanför Skillingaryd för att lära sig mer om skogsbränning
Annie Johansson föreläste om skogsbränning [1/17]
Halva gruppen kommer från praktisk övning [2/17]
Många pumpar och kopplingar fanns [3/17]
Inne i kurslokalen var eld av inte så varm art i öppna spisen [4/17]
Olika sorters mossa låg i lokalen som skulle användas senare [5/17]
Lätt och enkel att dra med sig efter fyrhjulingen berättar Markus [6/17]
Markus berättar om olika redskap [7/17]
En del var tyngre och andra lättare att bära med sig [8/17]
Här kan man se när branden härjat i skogen [9/17]
Bengt från Tånnö och Annie från Kyllås [10/17]
Man kunde inte missa vilken bil som tillhörde Annie [11/17]
Annie och skogsgänget [12/17]
Efter den praktiska övningen var det dags för teori.. [13/17]
Pannan i djupa veck hos Farmartjänstdeltagarna [14/17]
Mycket att räkna när man ska få fram värden [15/17]
Fullsatt med skogsintresserade män [16/17]
Annie berättar om vad branden gör med växligheten [17/17]
Annie Johansson, Kyllås Skillingaryd, och Markus Abrahamsson, Hässleholm, är kursledare i dagarna två och lär skogsarbetarna hur man skogsbränner.
När Skillingaryd.nu kommer på besök vid Tallnäs, strax öster om Skillingaryd, är det snart dags för fikapaus. Ett 25-tal skogskonsulter från hela landet är på plats och får en inblick i skogsbränning.
– Vi har haft teori på förmiddagen. I eftermiddag har vi varit nere vid sjön och provkört pumpar och handverktyg. Efter det var vi med Annie och tittat på olika skogstyper som finns, säger Bengt Johansson från Tånnö, tidigare konsult på Skogsstyrelsen men är nu ”bara” skogsintresserad.
– Jag är här i eget intresse och är fortfarande nyfiken på skogsbränningar. Bra rådgivning för oss som arbetar i skogen. Vem vet, man kanske kan hjälpa till med någon brand vid något tillfälle, då är det bra att ha kunskapen med sig, fortsätter Bengt.
Skogsarbetare var inte där bara för eget intresse. Här fanns konsulter från länsstyrelsen och farmartjänst också för att lära sig mer om bränning. Efter fikapausen var det dags för teori i kurslokalen.
– När ska vi bränna? Hur ser vårt släckningsarbete ut? frågar sig Annie.
– Vi pratar om vind, nederbörd, temperatur och detta mäts på våra väderstationer runt om i Sverige. Vi behöver rätt beredskapsvård. Vi ska vara medvetna om extremvärden vår natur kan ge oss, säger Annie Johansson och ritar olika riktvärden på tavlan.
I kurslokalen är olika sorters mossa, ljung, fjolårsgräs, löv, barr som kommer att plockas med ut i skogen imorgon för att brännas.
– Länsstyrelsen ställer krav på när vi får bränna. Vi vill ha branden nere i marken, menar Annie.
Sedan istiden, för 10 000 år sedan, har skogarna i södra Sverige aldrig varit så täta som de är idag. De flesta skogarna sköts genom skogsbruk och det är vanligt med täta granplanteringar. För att skydda det ekonomiska värdet i skogen släcks dagens bränder effektivt. I och med detta missgynnas många arter som är beroende av att det då och då brinner i skogen. Bristen på skogsbränder är ett hot mot den biologiska mångfalden i skogen. Idag brinner cirka 0,1% av skogsmarken årligen. Det är en hundradel av vad som är naturligt. När så lite skog brinner får många djur och växter svårt att överleva. Utan brandpåverkad skog kan de brandberoende arterna svårt att hitta mat och lämpliga hem.
Annie berättar att det kan vara svårt att upptäcka gamla spår av bränder. I många fall har det gått nästan 300 år sedan det brann i området senast.
Exempelvis en tall, som med sin tjocka bark och högt upphissade krona, är anpassad för att överleva bränder. Under lång tid kan därför en tall vara en boplats för fåglar, insekter, lavar och svampar. Varje gång tallen överlever en brand bildar den kåda som impregnerar stammen och gör den motståndskraftig mot röta.