Brunos krönika: Stridsflygande måsar?

Låt mig genast säga att jag är fåglarnas vän och beskyddare. Jag är ingen jägare. Snarare har jag något av både Darwins realistiska och Franciskus av Assisis kärleksfyllda förhållningssätt till naturen. Men jag är ingen naiv romantiker. Ibland måste människan gripa in för att skapa balans. Live and let die!

Men önskescenariot är att i den bästa av världar borde allt få leva. När jag var liten brukade jag begrava döda småfåglar. Jag tänkte att även blåmesar och gråsparvar kunde väl föräras värdiga begravningar i stället för att bara kastas i soptunnan eller ligga och ruttna på marken.

Som tidningsbud har jag i över tre decennier iakttagit och följt vad som händer i naturen under årstidernas gång. Om sommaren kommer måsarna. Det låter inte överdrivet vackert när de skriar ut i falsk falsett. Och visst, de skitar ner. Exkrementerna har så lågt PH-värde att det till och med kan fräta sönder billack.

 Jag mötte sommaren 2019 en skyddsjägare med gevär på ett bostadsområde. Vi kom i samspråk. De boende hade klagat på att måsarna var aggressiva och attackerade. Nu skulle måsungarna skjutas. Trots att måsar enligt lagen är fredad mellan 1 april till 31 juli. Dessutom hade måsungarna nått det långt framskridna stadiet där de blivit strakbenta, lite kutryggiga och lärt sig flyga på låg höjd.

Okunnighet föder rädsla. Måsarna gör inte skenattacker för att skada utan enbart med avsikten att skydda sina ungar. Jag har själv blivit utsatt för otaliga attacker och tycker att denna beskyddarinstinkt är gripande och vacker. Försök att se det så i stället! Ingen behöver vara rädd. Men saknas kunskapen till varför olika varelser beter sig som de gör kan reaktionerna skena iväg.

Avskjutningar är ingen lösning på lång sikt. Åtgärder bör sättas in före häckningstiden för att eventuellt få bort störande måsar i tätbebyggda stadsmiljöer. Men jag anser att det är vi människor som bör anpassa oss mer till fåglarna än de till oss.

Till min glädje sköts aldrig måsungarna. De kunde bege sig neråt kusten igen för att återkomma nästa sommar.     

Dessa vackra intelligenta fåglar i Guds universum! De symboliserar frihet för mig och många andra. Det är därför som Tommy Cosmo, huvudpersonen i Ulf Lundells roman Sömnen vill bli mås och tillverkar en slags måsfarkost att flyga med. Att den där flygningen inte blir så lyckad är en annan historia