BUN: ”Vi har nått vägs ände i att stänga förskolor”

Åldersfördelningen har skiftat i förskolorna. Andelen äldre barn är högre än de yngre. Som exempel kan nämnas att det är 201 femåringar i kommunens förskolor nu. Om fem år beräknas den siffran vara cirka 130, så många som man tror kommer födas i år – ungefär 70 färre barn i år jämfört med för fem år sedan. Födelsekurvan har stadigt gått nedåt under de senaste åren, vilket alltså betyder färre barn i förskolorna.

– Utmaningarna framåt är att vi inte kan pausa fler förskolor utifrån den organisation vi har. Så nu har vi nått vägs ände i att stänga förskolor i Vaggeryd och Skillingaryd, säger barn och utbildningschef Per-Erik Lorentzon.

Nuvarande förskolor i centralorterna

De förskolor som är igång nu i de större tätorterna är i Skillingaryd Fågelfors förskola och Gullbäckens förskola med vardera tre avdelningar, samt Bullerbyn med sex avdelningar. I Vaggeryd har vi Slättens förskola och Åviken med sex avdelningar vardera, Nyckelpigan med tre avdelningar, samt Växthuset med tre avdelningar och två avdelningar i paviljongen som ska stängas hösten 2027 då avtalet går ut för den tillfälliga lokalen.

Att stänga ner avdelningar på kvarvarande förskolor ger inga större besparingar eftersom kostnader inom exempelvis kök och lokalvård kvarstår och är poster som ligger rätt så konstant oavsett antal barn. Så nu jobbar nämnden på att hitta nya lösningar.

– Det är ingen hemlighet att vi ser att det blir minskade skatteintäkter med mindre barnafödande och färre människor som flyttar in. Så är det i hela länet, och även här. Men vi hoppas kunna fortsätta hålla med den personal som vi har, säger Carl Johansson (M) förste vice ordförande i barn och utbildningsnämnden.

Men ni kommer inte att behöva säga upp folk då?

– Vi har inte tänkt att lägga några varsel inom förskolan. Vi ser inte att vi behöver det just nu, utan att vi kan hantera frågan utan varsel, säger Lorentzon.

Vad blir effekten av det här?

– Vi tänker att vi jobbar med det begreppet som heter barn per tjänst istället för barn per avdelning. Det innebär att avdelningarna blir mindre. Men antal barn per tjänst ska vi försöka hålla samma nivå på som tidigare.

Har ni målat in er i ett hörn när ni har byggt så stora enheter i förskolorna?

– Det tycker jag inte att vi har, det finns fortsatt tydliga vinster när det kommer till att kunna organisera effektivt, särskilt inom kök, städ, öppning och stängning. Däremot så måste man titta på den totala organisationen. Kommunen har ju alltid haft en hög ambition om att man ska ha tillgång till förskola så nära som möjligt där man bor. Det behöver man fundera på. Vad är nära nu?

Så det änder lite grejer inom förskolan kan man säga?

– Ja, och kommer fortsätta hända. Vi kommer fortfarande släppa ut stora grupper och ta in små. Födelsetalen ser inte ut att ändra sig inför 2026 heller.

Personalen måste förstås anpassas efter barnantalet, och för att undvika varsel innebär det att man i första hand inte förlänger visstidsanställningar.

– Den stora fördelen är ju att behöriga förskollärare ökar, och har ökat jättemycket över tid här, säger Lorentzon.

Resursenheten

Man kommer också att spara genom att undvika tillfälliga vikarier och istället satsa mer på en vikariepool, den så kallade resursenheten som infördes redan i juni i år. Det handlar om att ha fasta vikarier för all personal inom förskolan, och personal som även kan rycka in där det behövs extra stöd, som till exempel vid öppningar och stängningar på de olika förskolorna. Just nu är det fem tillsvidareanställda där och man siktar på uppåt åtta personer så småningom.

– Istället för timvikarier så har vi en grupp med personer som åker runt helt enkelt. Fördelen för förskolan är att det kommer en erfaren person till förskolan som bara kan gå in. En helt oerfaren får man ju lära upp också, säger barn och utbildningsförvaltningens chef Per-Erik Lorentzon.