Christer skrev bok om sin pappa ”Olle Box”

En och annan som ser gatuskylten uppe vid Idrottsplatsen undrar säger vem ”Olle Box” var. Den som tar sig tid att läsa biografin över hans liv, skriven av Olles äldste son Christer Svensson, får sig till livs ett spännande livsöde som sannerligen inte saknade dramatiska inslag.

Det är en angelägen bok eftersom den, inte minst med Olles egna ord som är flitigt använda, ger en viktig beskrivning i 1900-talets Vaggeryd, kryddad med berättelser från utställningen Vaggeryd Visar 1961, där Olle var initiativtagare, och salmonellaepidemin 1962.

• Föddes 1917
En kort sammanfattning av Olles liv börjar med en ung man från Götafors som föds under det svåra året 1917 och som med två tomma händer, men ett gott huvud och en känsla för folkhemmets behov, bygger ortens största företag som stod med ett ben i möbelindustrin och ett i metallindustrin. Som mest hade ABOS (Aktiebolaget Blomgren och Svensson) 225 anställda.

Men på karriärens krön, när han sommaren 1969 just invigt en modern fabriksanläggning på 10 000 kvadratmeter vid Idrottsplatsen, drabbas ABOS av vikande konjunktur. Finansminister Gunnar Emanuel Sträng drar i nödbromsen för att förhindra överhettning av samhällsekonomin och det slår stenhårt mot Olles livsverk liksom möbelindustrin i stort. Redan den 25 mars 1970 tvingas Olle lämna ledningen för det företag han byggt upp.

• Skämt ut orten…
På hösten 1970 var konkursen ett faktum och Olle fick av köpingens politiska ledning veta att skämt ut hela orten och begärde att han skulle be om ursäkt. Olle svarade att det skulle varit bra för köpingen om det funnits fler sådana dumbommar som han och att han istället borde fått en ursäkt av Vaggeryds köping eftersom hans företag gett Vaggeryds köping stora skatteintäkter.

Men trots att Olle ställdes utblottad på bar backe väckte hans uppträdande och sätt ta motgångarna stor respekt. Han återvände till verkstadsgolvet där allt en gång börjat, blev facklig förtroendeman på Munksjös virkesfabrik och utsågs till den nybildade SPF-föreningens förste ordförande.

• Olle hyllades
Vid en minnesvärd kväll med studiecirkeln Gamla Waggeryd på Bäckalyckan hyllades han av sina före detta anställda, som tack vare lönerna från ABOS hade kunnat bygga upp tillvaron i Vaggeryd. Detta gällde inte minst ett stort antal kvinnor.

Än i dag står den stora fabriken där som ett äreminne över hans livsgärning och ger ett stort antal arbeten. Faktum är att flertalet anställda fick behålla sina arbete sedan Nils-Yngve Nilsson från Skillingaryd och hans företag Swed-Form tagit över efter konkursen.

• Olle hade otur
Enligt Christer Svensson hävdade Olle att han inte hade tillräcklig utbildning att leda ett så stort företag som ABOS blev. Efter att ha läst boken kan man tillägga att Olle hade otur. Om den nya fabriken hade blivit klar tidigare, vilket var tanken, hade förutsättningarna att klara 70-talskrisen varit långt bättre.

– Men på den tiden var det skamligt att skicka hem folk, inte minst för Olle som hade många av sina kompisar som anställda, säger Christer.
– Med facit i hand kan vi utgå ifrån att färre anställda hade skapat förutsättningar att bygga lager vilket min far inte fick. Dessutom var det många möbelföretag, inte bara ABOS, som fick problem vid den här tiden då IKEA pressade priserna så hårt att det var svårt att nå lönsamhet.

Boken är illustrerad med bland annat foton ur ABOS produktkataloger. Min personliga favorit är produkt 301–302, ett slags korg med plastklädd ståltråd där man kunde bära inte mindre än tre enliters mjölkflaskor.
Och än idag värderas en av ABOS bokhyllor, av Bukowskis, till 1 500 kronor. Den kostade som ny 25 kronor.

Kåre Boberg