Dagen då jag var äggstra klantig
Nyheter Så här i påsktider är det mycket ägg i omlopp och därför får ni här en dråplig ägghistoria.
En helt vanlig dag i en helt vanlig matbutik i Jönköping. Jag gick där glad i hågen med min shoppingkorg i ena handen. Plötsligt försvann allt för mig och ögonvittnesskildringar har senare i fnittrig ton berättat om den sekund där jag likt en seriefigur låg raklång i luften för att sedan med en duns falla ner i butiksgolvet samtidigt som mina redan insamlade varor i korgen flög all världens väg.
Kaviar. Pasta. Apelsiner.
Vad var det då som hände?
Jo, eder undertecknad klantskalle var inbegripen i ett samtal med sällskapet. Ingen aning om vad som avhandlades. Förmodligen något oviktigt, men då vi män har väldiga svårigheter att kunna pyssla med två saker samtidigt, så såg jag helt enkelt inte det krossade ägget som låg i min färdväg.
”Bla, bla, bla, blaaaaAAAaaaaaaaa…”
*Duns*
Mina barns arma moder var tvungen att fort som hennes ben tillät springa in vid sillhyllan för att i lönndom skratta av sig hysteriskt åt synen hon just bevittnat. Det sägs att jag just där och då var en karbonkopia av seriekaraktären Snurre Sprätt.
Eller Kalle Anka. Versionerna går isär…
Vad är sensmoralen i denna historia då? Tja, vad vet jag, men det är en bra idé att hålla sina ögon öppna.