Därför ska du välja fjärrvärme – om du kan

Krister Lundgren och Rikard Larsson

Hela fjärrvärmebranschen har fått en kostnadschock och biobränslet har blivit dyrare. Priserna har hetsats upp av Rysslandssituationen, Sverige har tidigare inte exporterat bränsle men nu har priserna ökat på grund av efterfrågan från länder som tidigare importerat från Ryssland. Olika priser förmedlas från de olika fjärrvärmeleverantörerna, några har höjt väldigt mycket men det inte är samstämmigt över hela landet. Vi åkte till Vaggeryds Energi AB och pratade fjärrvärme med marknadschefen Krister Lundgren och vd Rikard Larsson nu när närmare 550 villaägare i kommunen står i ett vägval om framtida värmekälla.

Rikard Larsson börjar berätta;
– I början av 2000-talet var fjärrvärmen utbyggd så att villaägarna i Vaggeryd och Skillingaryd kunde koppla in sig. Totalt har vi 550 privata villor i fjärrvärmenätet. När fjärrvärmen installerades satte man in en central, värmeväxlare, inne i fastigheten. Det börjar bli dags att byta ut den nu och nu står villaägarna att ta beslut om vilken form av värme man ska ha i sina villor. Vi vill berätta lite fakta om fjärrvärmen och hur den ställer sig mot alternativen. 

– Man får en skev bild av hur det ser ut då i stort sett alla fjärrvärmeleverantörer höjer priset, exempelvis Jönköping som höjde 5 procent och vi höjde 2 procent i år. Vår höjning beror på inflation och prisökningstakten. Vi ser inte att det just nu finns stora anledningar till att höja mer då vi har fina förutsättningar att hålla priset konkurrenskraftigt i och med samarbetet med Waggeryd Cell där vi tar hand om deras spillvärme. 

I Vaggeryds energis fjärrvärmenät finns 550 villakunder och 200 övriga kunder. Inom övriga fjärrvärmekunder ingår skolor, fabriker, lager, flerfamiljshus bland annat. En intressant jämförelsekalkyl visas när vi träffas på Vaggeryds Energi där man ser skillnaden i om man som villaägare på 150 kvadratmeter, merkostnader det blir att investera i en värmepump kontra att fräscha upp fjärrvärmeanslutningen nu när centralerna i huset snart står inför ett byte. 

Krister Lundgren berättar om kalkylen som visar att vad det handlar om för pengar när det funderas på värmekälla.
– Det är en intressant konsumentupplysning. Det finns många sätt att vinkla en sådan här prisjämförelse. Det är vanligt att värmepumpsföretagen visar på låga kostnader per månad efter att inköp av en värmepump är gjord men den jämförelsen haltar då man måste räkna med investeringskostnaden och värdeminskningen av värmepumpen i sin kalkyl. Finns det fjärrvärme i gatan så blir det inte dyrare över tid och fjärrvärmen är en driftsäker lösning och sköter sig i stort sett själv, allt du behöver göra är att vrida på kranen eller elementet. Vi ger också möjligheten att teckna ett serviceavtal där man får hjälp om något krånglar.

Rikard Larsson, vd, vid invigningen av nya värmeverket tidigare i år. Bild David Alin

Prisexempel; 15 000 kilowatt per år, en fast fjärrvärmeavgift på 4 740 kronor exklusive moms, ett energipris på 92,7 öre per kilowatt. En värmepumpen kostar ca 140 000 kronor inklusive moms och en investering av fjärrvärmecentral 29 500 inklusive moms, båda alternativen räknas med tio års avskrivning och tre procents ränta. 

– Vår jämförelsekalkyl visar att man sparar 7 000 kronor per år på att installera ny fjärrvärmecentral istället för att byta värmekälla till en värmepump. Ett vanligt misstag som är lätt att göra är att använda ett årsmedelpris på el i sin jämförelse mellan Värmepump och fjärrvärme.  En värmepump använder generellt 65-70 procent av elen den förbrukar på vintern, på sommaren gör den bara varmvatten. Det är vanligt att marknadsförarna av en värmepump inte informerar om detta då el är betydligt dyrare på vintern än på sommaren. Lika så brukar de marknadsföra att det är bra att kombinera solceller och en värmepump men tyvärr är det så att solceller ger väldigt lite el på vintern och då måste man köpa ändå köpa el till höga marknadspriser de kalla månaderna. Om du redan har fjärrvärme som värmekälla i dag ska du inte välja bort det, det blir inte billigare att välja annat. En fjärrvärmelösning är också problemfri, menar Rikard Larsson. 

Vaggeryds Energi är skyldiga enligt lag att införa effekttariffer senast 1 januari 2027. Effekttariffer innebär att det blir dyrare att använda mycket eleffekt när många andra vill använda mycket el exempelvis när det är kallt ute. Det betyder i praktiken att om man konverterar från fjärrvärme till en eldriven värmepump kommer man få en dyrare elnätsavgift på vintern. 

– Ja, det är ju så enligt lag. Även om vi själva inte tycker att effekttariffer är en speciellt bra idé så har vi inget val. Det innebär också att väljer man att byta från fjärrvärme till värmepump blir det en högre månadskostnad hos villaägaren. Hos oss har vi inget uppdrag att maximera vår vinst, vi ska bidra till att alla får en rimlig och vettig boendekostnad. Vi har ett rimligt avkastningskrav av vår ägare kommunen. Vi skulle kunna höja elnätsavgiften med 40 procent enligt lagen, men det väljer vi givetvis inte att göra men enligt regelverket är detta möjligt. Det finns ingen anledning att agera i affekt mot fjärrvärme här lokalt i kommunen, vi har inga planer på att kraftigt höja avgifterna och vi tycker det är synd att folk ska bli fattigare genom att byta värmeanläggning, menar Rikard Larsson. 

Om man har fjärrvärme i dag och väljer bort. Finns det möjligt att koppla på sig igen om man ångrar sig?
– Har man kopplat bort fjärrvärmen så pluggas rören igen. Då behövs en ny anslutning och den är ganska dyr, berättar Krister Lundgren. 

Vad är det för temperatur i fjärrvärmenätet?
– Sommartid 70-80 grader, beroende på behovet. På sommaren är det bara varmvatten som behövs så därför inte så hög temperatur. Under kalla vintermånader har vi 115 grader, vissa industriprocesser kräver också vissa temperaturer, berättar Rikard Larsson. 

Var finns fjärrvärmenätet i kommunen?
– Vaggeryd och Skillingaryd. I dessa orter är det också av tekniska skäl inte möjligt att anlägga ett fjärrvärmenät överallt. Exempelvis Södra park, där är det effektivare att borra ett hål än att dra ett fjärrvärmenät. Det är som all sorts av infrastruktur, det är ett system, och att ansluta endast en villa mitt på gatan, eller längst in på en gata, är inte möjligt utan det måste vara många som ansluter sig för att det ska vara lönsamt. 

Hur stor del är förnybar energi i fjärrvärmenätet?
– 100 procent. Vi använder spillvärme från Vaggeryd Cell från 1 maj till 1 oktober. På vinterhalvåret eldas det flis på värmeverket som blir värme i fjärrvärmenätet. 

Vad har ni för bränsle?
– Flis, grenar, trädtoppar. I övrigt är det ”brännved”, sådana träd som man inte kan göra något annat utav, avrundar Rikard Larsson. 

Text: Sara Mejving och Elliot Ekwurtzel