Debatt: Diabetesvården behöver en nystart i länet

I Jönköpings län lever cirka 15 000 invånare med diabetes, ungefär lika många som exempelvis bor i Vaggeryds kommun i vårt län. Av dessa är cirka 650 medlemmar i någon av våra tre diabetesföreningar i Jönköping, Höglandet eller GGVV.

Av diabetesvårdens kostnader utgörs cirka 70 procent av behandlingskostnader för följdsjukdomar, såsom problem med ögon, fötter eller hjärt- och kärlsjukdomar. Därför är det av yttersta vikt att vården i ökad utsträckning fokuserar på förebyggande arbete.

De förslag vi fått från medlemmar är orättvisan kring hur hjälpmedel och läkemedel förskrivs inom vården. Tidigare var kravet om att erhålla en glukossensor som man har på armen för att kunna ha kontroll över sitt blodsocker genom mobilen 70 i HbA1c. Nu har detta ändrats till 60 i HbA1c (långtidsvärdet på blodsockret). Ett normalt värde bör ligga under 53. Sensorn gör att man slipper sticka sig i fingrarna flera gånger om dagen och genom bra kost och regelbundna måltider slippa höga blodsockertoppar som skadar kroppen och orsakar följdsjukdomar. Att privat köpa en sensor kostar cirka 600 kronor för tio dagar.

Samma sak gäller förskrivning av blodsockerstickor och glukosmätare till patienter med diabetes typ 2. Många förvägras detta och får lita till bussiga kompisar som skänker sina teststickor och blodsockermätare. Att ta ett stort egenansvar för sitt blodsocker är oerhört viktigt för att förebygga följdsjukdomar och att leva ett friskare och aktivt liv. Det borde vara en högre grad av individuell prövning, när en läkare förskriver dessa hjälpmedel. Har man en motiverad patient som är beredd att ta sitt egenansvar får inte strikta riktlinjer förhindra en förskrivning. Alternativet är att bara patienter med god ekonomi kan köpa dessa hjälpmedel, vilket orsakar en ojämlik vård. Vi har redan medlemmar som väljer att själv köpa läkemedel privat på summor som överstiger 50 000 kronor per år för att kunna leva friskare.

Samma sak gäller tillgången till Ozempic som är räddningen för många diabetiker. Man slipper ta måltidsinsulin och får ett stabilt blodsocker och riskerar inte att kroppsvikten ökar genom ett allt för stort intag av insulin. Detta problem är nationellt och internationellt. Viktigt att detta inte förskrivs till fel patientgrupper som ett livsstilspreparat.

Vi kan också konstatera att det både upplevs och är stora skillnader mellan länets vårdcentraler i hur duktig man är i att ta hand om oss diabetiker. Största problemet är läkarbristen som gör att kontinuiteten är besvärande på många platser. Hyrläkare som oftast bara förskriver recept men aldrig hinner träffa sina patienter. Räddningen för många är länets alla duktiga diabetessköterskor som står för mycket av kontinuiteten för oss diabetespatienter. Våra tre sjukhus har fina medicinkliniker som möter i första hand patienter med typ ett och på Ryhov har man ett mycket gott mottagande för alla barn med diabetes.

Vår styrelse har också under hösten träffas Fredrik Sjöstrand (m), vice ordförande i samverkansnämnden för hälso- och sjukvård mellan regionerna Jönköping, Östergötland och Kalmar. Vi fick mycket värdefull information om hur man samverkar i nationella och regionala programområden inom området endokrinologi, där sjukdomen diabetes ingår. Där finns också arbetsgrupper inom professionen som samverkar. Allt verkade mycket bra vid presentationen, med vid efterföljande kontakter verkar många av de invalda inte kännas vid sina uppdrag eller har avgått. Verkligheten tycks visa att den fina organisationen inte verkar ha någon högprioritet eller kontinuitet. Vår region saknar också ett diabetesråd som säkerligen skulle kunna bidra till att utveckla diabetesvården i vårt län, där även vi som patientförening borde kunna vara med som bollplank kring nya arbetssätt.

Enligt den nationella Diabetesbarometern, baserad på våra medlemmars upplevelse av vården och fakta från Nationella Diabetesregistret, visar att nio procent av de svarande från länet anser att diabetesvården har försämrats jämfört med 2023. Tio procent uppfattar att den fungerar dåligt.
Vården av diabetiker är bra i region Jönköping, men riskerar att stagnera baserat på årets resultat. Länet ligger idag på delat sjätte plats i landet när det gäller resultat inom diabetesvården.
Svensk förening för Diabetologi (SFD) anser att färre än tio procent av patienter med diabetes typ 1 bör ligga över 70 i HBa1c för att undvika allvarliga komplikationer. I vårt län är det 13 procent. Här har vi en utmaning att nå dessa för att kunna hjälpa dem att undvika allvarlig sjukdom och stora kostnader för sjukvårdsbudgeten i Region Jönköpings län.
Sammanfattningsvis vill vi
– Stärka läkarbemanningen vid våra vårdcentraler
– Införa en mera flexibel förskrivningsrätt utifrån individens motivation och behov av läkemedel och hälpmedel
– Att samverkan kring diabetesvården i sjukvårdsregionen stärks och prioriteras
– Att regionen tar krafttag mot den oseriösa förskrivningen av Ozempic så att diabetiker kan få tillgång till detta effektiva läkemedel.
– Att det införs ett diabetsråd i region Jönköpings län

För Svenska Diabetesförbundet Region Jönköpings län
Karin Widerberg, Jönköping
Per Andrén, Vetlanda
Susanne Rydén, Eksjö
Raymond Pettersson, Värnamo
Berith Gustafsson, Jönköping
Fredrik Garpenholm, Rydaholm