Debatterar sårbar kommun

Jag gratulerar Jönköping kommun till utnämningen att vara en av landets minst sårbara kommun. En hedersam 9:e plats. Lilla Vaggeryd hamnade först på plats 97. Detta följer helt vår nationalekonom Charlotta Mellanders teorier gällande stadens kontra landsbygdens utvecklingsmöjligheter.

Men vad säger verkligheten. I mitten på 80-talet lade Vaggerydtraktens stora arbetsgivare ned sin verksamhet. 700 personer anställningar berördes. Vaggeryds politiska ledning valde då att samlas kring nyskapande åtgärder och stimulera till nyföretagande UTAN statens hjälp. Resultatet blev enastående. Krisen reds ut med egna resurser.

Likaså kring sekelskiftet lade Swed Form/Flextronics ned med 1 100 anställda. Likaså där löste kommunen det med egna insatser utan statens hjälp. Detta hände i lilla Vaggeryd med 13 000 invånare, en kommun med företagaranda.

När Gislaved tappade Gummifabriken med 700 anställda blev det ett ramaskri och krav på mångmiljonsatsningar från staten, vilket också skedde. Här valde man en lösning där någon ”annan” skulle lösa problemen. Ett system som inte ger långsiktighet.

Jönköping minst sårbar? Ja, helt naturligt då arbetslivet domineras av offentlig verksamhet. Därav följer också en överrepresentation av höga akademiker. Men det är inte här hjulen snurrar! Lek med tanken att vi flyttar Jordbruksverket till Eksjö. Vad skulle det få för betydelse för Eksjö och hur högt skulle Jönköpings kommun skrika efter statliga insatser. Ställ Er också frågan, varför skall regionkontoret per automatik ligga i Jönköping och inte till exempel Nässjö eller Värnamo?

Inget ont om Jönköping, en fantastiskt vacker stad. Men ärligt talat så har staden alltid favoriseras inom den offentliga sektorn, vilket varit en av orsakerna till tillväxt.

Betänk då att lilla Vaggeryd också har tillväxt, men på egen kraft!

Så vem är sårbar om vi skall börja kräva decentralisering även på Regional nivå?

Pelle Philip (C) Vaggeryd

Jag gratulerar Jönköping kommun till utnämningen att vara en av landets minst sårbara kommun. En hedersam 9:e plats. Lilla Vaggeryd hamnade först på plats 97. Detta följer helt vår nationalekonom Charlotta Mellanders teorier gällande stadens kontra landsbygdens utvecklingsmöjligheter.

Men vad säger verkligheten. I mitten på 80-talet lade Vaggerydtraktens stora arbetsgivare ned sin verksamhet. 700 personer anställningar berördes. Vaggeryds politiska ledning valde då att samlas kring nyskapande åtgärder och stimulera till nyföretagande UTAN statens hjälp. Resultatet blev enastående. Krisen reds ut med egna resurser.

Likaså kring sekelskiftet lade Swed Form/Flextronics ned med 1 100 anställda. Likaså där löste kommunen det med egna insatser utan statens hjälp. Detta hände i lilla Vaggeryd med 13 000 invånare, en kommun med företagaranda.

När Gislaved tappade Gummifabriken med 700 anställda blev det ett ramaskri och krav på mångmiljonsatsningar från staten, vilket också skedde. Här valde man en lösning där någon ”annan” skulle lösa problemen. Ett system som inte ger långsiktighet.

Jönköping minst sårbar? Ja, helt naturligt då arbetslivet domineras av offentlig verksamhet. Därav följer också en överrepresentation av höga akademiker. Men det är inte här hjulen snurrar! Lek med tanken att vi flyttar Jordbruksverket till Eksjö. Vad skulle det få för betydelse för Eksjö och hur högt skulle Jönköpings kommun skrika efter statliga insatser. Ställ Er också frågan, varför skall regionkontoret per automatik ligga i Jönköping och inte till exempel Nässjö eller Värnamo?

Inget ont om Jönköping, en fantastiskt vacker stad. Men ärligt talat så har staden alltid favoriseras inom den offentliga sektorn, vilket varit en av orsakerna till tillväxt.

Betänk då att lilla Vaggeryd också har tillväxt, men på egen kraft!

Så vem är sårbar om vi skall börja kräva decentralisering även på Regional nivå?

Pelle Philip (C) Vaggeryd