Debatt: Vindindustrins framfart hotar kommunernas självstyre och landsbygdens rättssäkerhet
Nyheter Här kommer en debattartikel om vindkraft från Madeleine Staaf Kura som är rådgivare inom vindkraftsfrågor och mänskliga rättigheter.
Pressbild
Rättssäkerhet innebär att regeringsformens egendomsskydd ska gälla lika för alla medborgare, även för dem som bor på landsbygden. Trots detta har vindkraftsindustrin i över femton år visat en total respektlöshet mot både egendomsskyddet och den lokala demokratin. Kommunen och dess invånare äger rådighet över mark- och vattenanvändningen och en vindkraftsetablering kan enligt Miljöbalken endast godkännas om kommunen uttryckligen tillstyrker etableringen.
”4 § Tillstånd till en anläggning för vindkraft får endast ges om den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det.”
Tyvärr har kommunens tillstyrkan ofta reducerats till en formalitet. Kommunerna har saknat resurser att ta fram vedertagna beslutsunderlag. Samtidigt har industrins PR-maskineri och det gröna narrativet fått väga tyngre än ett faktabaserat beslutsunderlag.
Men med den omfattande utbyggnaden har också erfarenhet vuxit och kunskapsläget utvecklats, och allt fler kommuner säger idag nej till storskalig vindkraft. Detta har i sin tur fått Svensk Vindenergi att lansera en intensiv kampanj, med hjälp av PR-byråer och konsulter, för att övertyga kommunpolitiker att avstå från sitt veto – och i stället lämna över besluten till statliga myndigheter.
Problemet är att även Miljöprövningsdelegationerna ofta saknar tillräcklig expertis och i praktiken lutar sig på exploatörens egna utredningar. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), som är hjärtat i tillståndsprocessen, tas fram av exploatörens konsulter och stämmer sällan överens med verkligheten. Det försvårar en rättssäker prövning. I besluten ser vi återkommande hur påverkan beskrivs som ”försumbar” – och försiktighetsprincipen tillämpas sällan i praktiken.
Enligt Miljöbalken ska en MKB redogöra för påverkan på materiella tillgångar såsom fastighetsvärden. Men detta krav efterlevs inte. Bolagen följer inte heller miljöbalkens regler om samråd: Samrådsunderlagen är förskönade och sakägarförteckning saknas. Människor som påverkas men bor på andra sidan kommungränsen ignoreras helt.
När vindkraft planeras sjunker fastighetsvärden, ibland till den grad att fastigheter blir osäljbara. Banken beviljar inte lån. Egendomsskyddet förbises i processen. Drabbade invånare får ingen rättshjälp eller möjlighet till en rättvis prövning inom skälig tid. Kommunernas tidigare positiva inställning till vindkraft grundade sig till stor del på okunskap om konsekvenserna. Tillstånd har givits trots att de egentligen inte uppfyller miljökraven. I dag vet vi bättre.
Därför måste beslutsfattare få oberoende utbildning och stöd för att kunna fullgöra sitt ansvar: att värna invånarnas rättigheter, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Vindkraft handlar ytterst om våra mänskliga rättigheter och om Sverige som en rättsstat. Rättssäkerheten för landsbygdens invånare och Sverige som rättsstat får aldrig offras för vindindustrins intressen.
Även på regeringsnivå har man haft motbjudande förslag! I den här artikeln var det Strandhäll (s) som hade synpunkter https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/k6j17L/regeringen-vill-blasa-pa-for-mer-vindkraft Jag tycker hennes tankar om simhall eller idrottsplats till kommuner som säger ja till vindkraft var rent insiktslösa. Det skulle innebära att belöningen går till centralorterna samtidigt som det blir de som bor i kommunernas periferier som får betala priset. Ett garanterat sätt att skapa konflikter! En av våra grannkommuner hade ett tag ett vindkraftprojekt som var ett typexempel på sådan geografi.
Bra jobbat, Madeleine och bra skrivit.
Vi har under denna långa kamp försökt upplysa politikerna i denna kommun. En del har verkligen satt sig in i problematiken, tagit del av fakta och kämpat för vår sak. Sedan har det tyvär funnits en majoritet där vår känsla var att man endast lyssnade till projektören. Jag har vid ett flertal gånger hört: ”jag är ju inte så insatt och har inte läst på”, men man röstade ändå för en byggnation utan tillräcklig kunskap.
Jag har också hört: ”men nu har ju bolaget lagt så mycket pengar på konsekvensutredningen, så de förlorar ju mycket pengar om vi inte tillstyrker”.
Från er politiker som varit för har jag inte hört att det funnits några tankar på oss boende här: inte på vår ekonomiska situation, inte på vår boendemiljö eller närmiljö, inte på den psykiska påfrestningen som detta varit i alla år då vi kämpat mot denna expolatering och som vi har nu under byggfasen och under alla år framåt som det ska stå här. Ni har valt att bortse från bullerkartorna som på ett väldigt underligt sätt svängde runt vår gård, inte heller tog ni någon notis om de bullberäkningarna vi själva bekostade som visade helt andra resultat.
För några dagar sedan fanns ett foto i Skillingaryd.nu på ett stolt gäng från Gnosjö och Vaggeryds kommun, som tänkte på boende och besökare runt kyllås. Helt rätt beslut!
Men jag undrar samtidigt varför inte vår boendemiljö var något värt? Vad har förändrats? Har ni med facit i hand insett att det kanske inte var så bra med vindkraft? Känner ni någonstans att det kanske var fel beslut som togs? Jag hoppas att det är så, och jag hoppas att det finns en ödmjukhet hos er som tillstyrkte den här industrin. Först då kan vi se framåt, för vi behöver hjälp av er nu!
Johanna!
När Baywa ville bygga hos oss var det underlag de presterade fullt av oklarheter och i flera fall direkta osanningar. Jag gjorde en sammanställning punkt för punkt över alla problem i underlaget, och den sammanställningen bör finnas som offentlig handling hos kommunen.svagheter
Varför man ändå bygger? Som jag läst det hos någon kommun handlar det om prestige, formulerat som ”någonstans måste vi ju bygga”. Men varför måste man bygga,om det inte finns någon lämplig plats?