Debatterar rösträttens 100 år
Nyheter Thomas Strand från Vaggeryd och en ombudsman debatterar.
Demokratin fyller inte 100 år för alla
Thomas Strand. Arkivbild
Den här månaden fyller den svenska rösträtten 100 år. Det vi inte får glömma är att flera grupper fått sin rösträtt långt senare och att valdeltagandet fortfarande är oroväckande ojämlikt
För 100 år sedan togs det principiella beslutet i Sveriges riksdag om att införa allmän och lika rösträtt. Rösträtten har dock varit kantad av undantag. Exempelvis krävdes det ytterligare sju decennier innan den sista gruppen i Sverige fick rösträtt när möjligheten att omyndigförklara någon togs bort 1989. För den som under stora delar av sitt liv fått veta att den inte är lämpad att rösta kan det därför ta emot att ropa hurra.
I dag får alla svenskar över 18 år rösta, men delaktigheten i vårt demokratiska system är oroväckande ojämlikt. I årets val röstade exempelvis endast 65,1 procent i valdistriktet Österängen i Jönköping. I en annan del av Jönköpings län Stengårdshult-Valdshult-Öreryd var valdeltagandet betydligt högre och landade på hela 94,4 procent.
Valdeltagande ger dock bara en fingervisning om i vilken omfattning människor stängs ute. Demokrati kan nämligen inte begränsas till rätten att få lägga en lapp i en låda vart fjärde år. Det krävs att alla människor inkluderas i ett pågående demokratiskt samtal. Att man har samma möjligheter att påverka sitt eget liv och de politiska processer man berörs av.
I den bemärkelsen ser vi att många människor fortfarande står utanför. Diskriminering mot grupper är inte längre sanktionerat av staten, men lever ändå i allra högsta grad kvar. Det kan handla om att ständigt mötas av misstro i kontakt med myndigheter och institutioner. Att stå utanför arbetsmarknaden trots att man har rätt kompetens. Att vissa hatbrott aldrig utreds eller tas på allvar. Att medielogiken alltid tycks stänga ute vissa perspektiv. Att man jobbar och betalar skatt men ändå betraktas som en belastning. Att man röstar men ser att ingenting förändras.
När vi nu i december månad firar den svenska rösträtten deltar ABF gärna, men vårt demokratiarbete varken började eller slutar med rättigheten att få rösta. ABF föddes ur kampen för demokrati och jämlikhet, och ur den avgörande insikten att den kampen bygger på bildning och organisering. Sedan 1912 har vi genom folkbildningens metoder kämpat för att ge människor kunskap och mod att erövra makt och ta ansvar, i så väl den egna vardagen som i samhället som helhet.
Folkbildningen, genom Sveriges studieförbund och folkhögskolor, ger människor möjlighet att brinna för något, att själva forma sina liv och känna mening. Genom att organisera oss, bilda och påverka kan vi fortsätta arbetet för att inkludera alla, speciellt de som står längst bort från makt och inflytande, i det demokratiska samtalet. Så lägger vi grunden till hundra nya år av svensk folkrörelsedemokrati.
Gör din röst hörd!
ABF Jönköpings län
Thomas Strand, Vaggeryd, ordförande
Michael Lindberg, ombudsman