Debatterar vildsvin
Nyheter Anders Friberg och två andra debatterar frågan om vildsvin.
Det går idag inte att få bukt med den växande vildsvinsstammen i Sverige. Den nuvarande lagstiftningen sätter stopp för det.
Vildsvin utgör ett hot mot jordbruket, förstör grödor och mark.
Risken är stor att lantbrukare som drabbas av vildsvin väljer att sluta odla på åkermark. Följden blir att åkrarna förvandlas till skog och den biologiska mångfalden drabbas.
Enligt Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, uppgick kostnaderna för vildsvinsskador i landet till cirka 1,3 miljarder kronor år 2015. Idag är siffran troligen betydligt högre. SLU beräknar också att cirka 37 procent av alla lantbruksföretag drabbas av någon form av vildsvinsskador.
Hittills i år har 5 248 viltolyckor med vildsvin inrapporterats till Nationella viltolycksrådet, något som leder till stora kostnader för samhället. En trafikolycka med vildsvin kostar i genomsnitt 68 000 kronor enligt SLU.
• Skjuta fler vildsvin!
LRF uppmanar jägare att skjuta fler vildsvin, men att också förändra sin attityd till att skjuta suggorna. En minskning av hondjuren är en förutsättning för att få ner vildsvinsstammen. Fällor och mörkersikten är relativt nya verktyg och kan vara effektiva om de används rätt.
Regeringen måste också utöka och underlätta skyddsjakten när det gäller vildsvin, till exempel bör det vara tillåtet att jaga från motorfordon. Markägarna måste ställa krav på dem som har tillstånd att jaga så att de skjuter fler djur.
• Försäljning av kött
Det är glädjande att Livsmedelsverket utreder möjligheten att underlätta försäljningen av vildsvinskött som är ett klimatsmart och hållbart alternativ till både nöt- och griskött.
Naturvårdsverkets förslag till ny förvaltningsplan för vildsvin är i grunden bra. Vi uppskattar särskilt att myndigheten sätter upp ett mål för stammens storlek. Men det saknas åtgärder som kan förvandla målet till verklighet. En viktig åtgärd skulle vara att förbjuda utfodring av vildsvin med potatis, sockerbetor och morötter. Vildsvinen har redan tillräckligt med naturlig mat. De äter i stort sett allt de kommer över. Dessutom ruttnar rotfrukterna efter ett tag och då räknas de som en form av nedskräpning som är förbjuden enligt lag. Länsstyrelser och kommuner kan använda sig av livsmedels-, foder- och nedskräpningslagstiftningen för att stoppa utfodringen. Kruxet är att det inte alls sker idag.
• Ingen utfordring
Det finns inga hållbara argument för någon form av utfodring av vildsvin förutom vid en vildsvinsåtel, en anordning som utfodrar vildsvinen med spannmål och majs för att locka fram dem vid jakt.
Afrikansk svinpest utgör ett stort hot mot den svenska grisnäringen, men skulle vara lättare att hantera om vildsvinsstammen var mindre. Idag riskerar stora delar av EU:s grisproduktion att slås ut av den fruktade sjukdomen som främst sprids av människor via mat och produkter som innehåller viruset. Sedan 2014 har sjukdomen påvisats i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Tjeckien, Ungern, Bulgarien och Belgien enligt Statens veterinärmedicinska anstalt. Ett utbrott i Sverige skulle få katastrofala följder för landets grisföretagare. EU-kommissionen har rekommenderat att unionens medlemsländer ska försöka få ner sina vildsvinsstammar.
Regeringen har satt ett tydligt mål om att livsmedelsproduktionen i Sverige ska öka. Men den stora och ständigt växande vildsvinsstammen gör målet svårt att nå. Vidtar inte regering och riksdag kraftigare åtgärder finns det en påtaglig risk för att landets jordbruksföretagare tröttnar och lägger ner sina verksamheter.
Ett livskraftigt jordbruk är en förutsättning för biologisk mångfald och för att hotade arter inte ska försvinna.
Regering och riksdag behöver ta det problem som landets vildsvin utgör på allvar och ge tydliga uppdrag till ansvariga myndigheter på hur stammen ska minskas.
Anders Friberg, ordförande LRF Jönköping
Håkan Lundgren, ordförande LRF Sydost
Hans Ramel, ordförande LRF Skåne
Käre CG Gustavsson
Vi är överens om det mesta som du skriver, utom:
Men de magra kultingarna borde vara ganska lätta att avliva.
Du är välkommen att ta ditt gevär och mörkersikte och komma och hjälpa mig.
DE är framme varannan eller var tredje dag, nån gång mellan 21 och 02.30.
Räkna med att kunna skjuta max en var gång de är framme.
Hör av dig så kommer vi överens om vilka nätter du kan hjälpa mig.
Stig Svensson
Lilleskog
Hör av dig s
Stig Svensson. Jag försöker leta upp ditt telefonnummer eller ännu hellre din e-post-adress.
ser samtidigt att det är viktigt att hålla nere populationen av vildsvin. Inget djur förtjänar lidande, men att bli skjuten är det alternativ jag å djurens vägnar som föredras då det är bättre än att genom överpopulation svälta, förstöra andra arter, marker, lantbruk, bli påkörda, få ungar som inte kan tas hand etc. Naturen kräver sin balans. Ofta skjuts mig veterligen inte svinen ner i största syftet för att ätas, utan för att de förstör landsbruket. I lagom mängd, gynnar vildsvinen skogen genom att de undanhåller skadedjur mm men de förstör all odling och landsbruk. Jag ser inga som helst problem med jakt för att skydda landsbruk, biologisk nångfald i skog etc. men ser problem med att låta population av alla arter inom djurlivet växa fritt då det orsakar skador på lantbruk, skog och miljö och populationen själv.
Det sitter en sugga, en rejäl galt samt en vresig en på baksidan av torpet.
De kritar dit ena rejäla spår i marken
Men ändå är det inget som gror i myllan.
Kanske skulle de sluta upp med deras otyg och söka sig nån annanstans
Ingen verkar bry sig om dem…
Jag håller med om det mesta som ni skriver, men absolut inte delen om att skjuta hondjur !!
Suggor utan kultingar är inget problem att skjuta undan, och så sker också, men att skjuta en sugga som har kultingar är ett KVALIFICERAT DJUPLÅGERI utan like. Många av dessa kultingar kommer att svälta ihjäl om de inte ”lärs upp” av suggan.
I skogarna söder om Hagafors vandrar just nu en flock med ca 8 magra och i några fall utmärglade smågrisar utan vuxet hondjur. Ryktet går att suggan är skjuten, kanske av misstag, men vi ser i alla fall resultatet. Många av dessa småttingar kommer att frysa och svälta ihjäl till vintern.
Vill LRF i sin jakt på pengar ställa sig bakom sådant djurplågeri ger jag inte mycket för verksamheten.
Se i stället till att era medlemmar ändrar sin attityd till jakten och ställer krav på att deras jaktarrendatorer skjuter mer grisar på ett effektivt sätt. Jag vet att många äldre jägare inte vill sitta och vakta vid en åtel på kvällar och nätter, men det finns en yngre generation jägare som växt upp med detta, använd dem.
Svenska Jägarförbundet har också intresserade pålitliga jägare som kan ställa upp och jaga åt er.
Vildsvinet är vårt mest intelligenta villebråd och har en anpassnings och upplärningsförmåga som saknar motstycke.
Se bara upp så ni inte får en stämpel av djurplågeri på er, det vinner vaken ni eller jägarkåren på!
Stig Svensson
Lilleskog
Det är väl lagbrott att skjuta sugga med smågrisar – men definitionen av ”smågrisar” är oklar så man brukar översätta det med ”randiga smågrisar”. Nästa stadium i unggrisens utvecklingen är ”brungris”, och de kultingarna är vid den här årstiden cirka 50 kilo. Att skjuta suggan från en kull brungrisar verkar enligt de svar jag fått på mina provocerande frågor inte vara lagstridigt, men rejält olämpligt. Men om man har skjutit alla kultingarna är väl enda anledningen att skjuta / inte skjuta suggan den att man vill ha färre / fler vildsvin på markerna.
De moderlösa kultingar Stig Svensson skriver om kan också vara resultatet av trafikolycka eller sjukdom. Det är många vildsvin som blir påkörda numera. Men de magra kultingarna borde vara ganska lätta att avliva.