Det blir Götarps hage

Det var fullmäktigeledamoten Lennart Karlsson som lämnade in en motion för över ett år sedan med förslag att kommunfullmäktige ändrar namnet Götarps hage till Nestors då namnet är ett begrepp i Vaggeryd och där Nestors kommer från flera generationer i familjen Nestors som odlat och haft sin utkomst från denna plats.

I november förra året avslog kultur- och fritidsnämnden motionen med hänvisning till Musieföreningens yttrande strax tidigare då man anger att namnet Götarps hage är starkt förankrat i historien.

– Nu har vi i arbetsutskottet sagt vårt och det blir Götarps hage, säger kommunstyrelsens ordförande Gert Jonsson (M).

Museiföreningen ger Lennart Karlsson rätt i att Nestors är ett känt begrepp i Vaggeryd, platsen där två generationer Nestors verkade som jordbrukare och att det förtjänas att lyftas fram. Museiföreningen håller fast vid förslaget då de menar att begreppet Nestors lever vidare då förslaget om huvudgata planeras att heta Oskar Nestors väg.

I museiföreningens skrivelse till kultur- och fritidsnämnden läser man vidare att namnet Götarp är känt sedan 1500-talet. Första gången det påträffas i skrift är 1500 Götatorp och några år senare 1546 Glöttorp och 1561 Götarp. I ett köpedokument från 1500 omnämns en ”quernaström i götatorp j byrom soken”. Götarps ström säljs då till Nydala kloster. I början av 1630-talet ärvde Peter Gudmundsson Götarps kvarn och såg. 1672 utfärdar kungliga Bergskollegium privilegium på hammarsmedja vid strömfallet. I ett brev från 1692 utfärdar tillstånd för fortsatt drift av en hammare och tvenne härdar samt en masugn som kallas Giötafors smälthammaren. 1904 startar Munksjö sulfatfabrik sin verksamhet i Götafors och äger då gamla Götafors bruksområde. Under alla år har det bedrivits jordbruk vid sidan av övrig verksamhet i Götarp. Museiföreningen menar att Götarps hage är ett passande och vackert namn som är starkt förankrat i historien.