Digitala betallösningar som skapar inkludering – och utanförskap
Nyheter Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. – Nationellt brukar man säga runt miljonen människor i utanförskap. De utsatta grupperna är äldre, personer med funktionsnedsättningar, nyanlända och föreningar och företag på landsbygden, säger Helena Liljergren på Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Länsstyrelsernas rapport ”Bevakning av grundläggande betaltjänster 2023” släpptes under fredagen och Länsstyrelsen har följt utvecklingen på betaltjänstmarknaden i länet sedan 2009. Stora förändringar har skett under åren och tillgången till betaltjänster har förbättrats för vissa grupper och försämrats för andra. Anledningarna till att vissa grupper inte kan använda sig av de digitala tjänsterna varierar. Men några exempel är:
- att det kan saknas tillräcklig uppkoppling för föreningar och företag på landsbygden.
- att tekniken är inte alltid utformad så att tjänsterna blir tillgängliga för alla. Personer med funktionsnedsättningar har framfört att de kan ha svårt att nå exempelvis kortläsare, betalningsautomater eller vissa uttagsautomater.
- att en del personer som är utrikes födda kan ha problem dels med att få tillgång till BankID och konto hos bank.
– Dessutom är tillgång till bankkonto ingen självklarhet. Bankerna som personerna har önskat konto hos har menat att de saknar kundkännedom om de potentiella kunderna. Lagen om penningtvätt och lagen om tillgång till betalkonto är svårförenliga, förklarar Helena Liljergren.
Sammantaget upplevs en känsla av utanförskap bland de utsatta grupperna. Ofta påtalas att det finns en önskan om att personlig service ska finnas kvar i en utsträckning så att de klarar av att utföra sina betaltjänster. Länsstyrelsen bevakar även tillgången av statliga myndigheter. ”Lokal statlig närvaro är viktigt ur flera aspekter. Dels för att upprätthålla legitimitet och förtroende för de statliga myndigheterna, dels för att invånarna ska ha tillgång till lokal statlig service”, står det till exempel i rapporten Kartläggning av statlig närvaro och service 2023 som släpptes nyligen.
Under 2023 har länsstyrelserna, likt tidigare år, gjort ett stort antal insatser som syftar till att öka den digitala delaktigheten. Ett arbete som kommer att fortsätta nästa år.
– Vi ser att stöd- och utbildningsinsatser är mest effektivt för att tillgängligheten till olika betaltjänster ska öka, utifrån de verktyg som länsstyrelsen i dagsläget har, säger Helena Liljergren.
Om uppdraget – bevakning av grundläggande betaltjänster
Riksdagen beslutade 2007 att lagen om grundläggande kassaservice skulle avskaffas. Därmed avvecklades Svensk Kassaservice AB som utförde kassa-, bank- och plusgirotjänster. Den tidigare lagen om grundläggande kassaservice ersattes av det av riksdagen beslutade politiska målet att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Med grundläggande betaltjänster avses tjänster för att:
- sköta betalningsförmedling, exempelvis betala räkningar
- ta ut kontanter
- sätta in dagskassor på bankkonto för företag och föreningar.
Länsstyrelserna har sedan 2009 i uppdrag att bevaka hur de grundläggande betaltjänsterna motsvarar samhällets behov.
Källa: Länsstyrelsen
Som en person med funktionsnedsättning/variation så upplever jag att det har blivit betydligt svårare att handla/abonnera på internet på grund av att jag inte klarar av att hantera swish och Bank-id.
Redaktionen tipsar: Det ska skrivas Bank-id och inget annat
Betjäningen har tveklöst försämrats. Tidigare kunde man bara gå in på Swedbank i Skillingaryd och bli betjänad i kassan. Nu är det kontoret borta och om man vill träffa någon på kontoret i Vaggeryd måste man boka tid! Senast jag försökte ställa en enkel allmängiltig fråga gick inte det, för man behövde ha Bank-id för att ens släppas fram!
Betaltjänsten har försämrats. Man förväntas sköta allt själv, samtidigt som det dykt upp nya former av bedrägerier där det digitala utnyttjas för att plundra folk. Men kontanter, ”riktiga pengar”, vill banksystemet inte se.
Myndigheternas oförmåga att hantera penningtvättproblemet – skall det behöva gå ut över medborgarna? Det stod en gammal man i kassan bredvid och ville sätta in cirka 100.000 som han hade i ett kuvert. Det var nog en stor del av hans livs besparingar och han hade haft pengarna liggande i kassaskåpet i hemmet, sa han. Men nu bestämt sig för att det kanske var tryggare att ha pengarna på ett bankkonto. Det fick han inte!
Problemet med handdatorn ”mobiltelefon” (smartphone) och Bank-id tar sig allt fler bisarra uttryck. Nyligen försökte jag kontakta vårdcentralen men där krävdes det också Bank-id för att kunna knappra sig fram. Det senaste året har det knappt gått att handla ”på nätet” utan Bank-id och flera tidigare betalningsalternativ går det inte längre att betala med. Jag ifrågasätter vad det är för värld man byggt upp, om det skall krävas smartphone, Bank-id och swish för att klara det dagliga livet. Jag ser detta som oacceptabelt totalitära översitterifasoner. Samhället nedrustar och vältrar över sitt ansvar på medborgarna, det är skamligt.
Redaktionen tipsar: Det ska skrivas Bank-id och inget annat
Kontantbetalning skall kunna användas i ett land med egen valuta men tydligen inte i bananrepubliken Sverige !!