Dragartist förtrollade förskolebarn

Innan föreställningen skulle starta i ett intilliggande konferensrum i biblioteket i Vaggeryd ställde förskolebarnen upp sig på kö. ”– Vi fick förfrågan från Värnamo om vi skulle hänga på när Robert ändå var i närområdet, vilket vi såklart ville”, säger Maria Sandström Låstberg som är barn- och ungdomsbibliotekarie i Vaggeryd.

– Hej alla barn. Jag heter Robert, jag är pojke men älskar att klä ut mig. Sen älskar jag glitter. Är det någon mer som kan gissa vad jag gillar mer?, börjar Robert Fux och barnen utropar ”böcker!”.

– Jag har också en bok hemma, säger en av barnen.

Innan sagostunden ”Bland drakar och dragqueens” började skulle uppvärmning göras. Alla barnen värmde upp genom att vinka med armar och ben med stor inlevelse och förtjusning innan man fick sätta sig på kuddarna för att lyssna på sagoboken som skulle läsas.

”Solen den värmde och himmelen var blå. Prinsessorna var många och tomtar fanns i byn som flyttat hit från nordpolen. Här har ni prinsessan och hon satt uppe i tornet när hon skrek att man hade besök i en by. Man tog sig upp för en backe och det följdes av ett gnägg. Enhörningen visade sig. Det luktade kakor och glass, allt som man vill äta i stora lass. Tycker ni om godis och glass?”

Ett rungande JAAA kom snabbt från de femtontal barn i åldrarna 4–5 år som satt förtrollade på kuddarna som var utlagda på golvet.

– Tomten fick nu sina regnbågskläder. Det var överallt regnbågsbajs och det luktande glass och godis överallt. Enhörningen var ledsen och stel, allting var de nya vännernas fel. Man glömde bort vem det kom ifrån, ingen frågade noshörningen om jag ville göra något eller få vara med på festen. På enhörningens kind rann en regnbågsdroppe. Man höll allt hemligt från festen, berättar Robert och läser till bokens slut.

– Nu ska vi läsa om krokodilen. Hur ser de ut?, undrar Robert.

– Vassa tänder och lång tunga, säger ett barn.

– Ibland tror precis att man vet hur någon är. Nu ska ni höra om en alldeles speciell krokodil. Krille krokodil hittade en klänning och ett vackert pärlhalsband i skolan. Den passade jättebra ihop med klackskorna. Han suckade och sa ”jag älskade denna känsla av glamour”. Två hyenor mötte Krille Krokodil, vet ni hur hyenor ser ut?

– De har ränder som i lejonkungenfilmen, de kan äta kött ibland, är ett av förskolebarnens svar.

– Du Krille. Du borde vet hut, du är kille, har du fått fnatt, vad ska din pappa säga, vi berättar glatt. Krille krokodil undrade om de ska de berätta att jag har haft klänning på mig. Krilles krokopappa var stor och körde stor motorcykel. Krille fick en godnattpuss varje kväll av sin krokopappa. Samtidigt var Krille krokodil rädd för vad sin pappa skulle säga om hyenorna berättade att Krille hade haft klänning på sig så han sa till hyenorna att inte säga något till hans pappa. Utan ”jag övar och ska vara med i en pjäs”. Var spelas den, kraxade hyenor. Den spelas på lördag, och hyenorna lovade att komma på pjäsen. Alla djur i skogen fick reda på att Krille krokodil skulle spela i en pjäs.Vad skulle Krille krokodil göra nu? Snabbt gjordes en pjäs av grodan Gupps. Bävrarna gnagde ner träden och byggde en scen. De fick tag i lysmaskar som lyste upp hela scenen. Sköldpaddor tog på sig tights, har ni sett några sköldpaddor med tights?

– Jaaa, svarar en liten tjej.

– Det finns inga sköldpaddor som har tights, svarar barnet bredvid.

”Tänk om pappan sa att Krille var kass. Tänk om krokopappan skulle tycka att Krille var ett fån. Hur kan man trösta någon?

– Om någon är ledsen så kan man göra en fest, göra roliga saker, man kan bjuda på en tårta, kakor, man kan ge lite godis, säger barnen.

– Enklast av allt är att man kan lyssna på någon som berättar att man har jobbig. Precis som grodan gjorde med Krille. När det var dags till sist så ägde Krille showen. Krilles krokopappa sa ”Min son är artist, kvällens stjärna är min son. Får jag tillbaka mina skor? Krille tittade på pappan, det var pappans röda klackskor som Krille Krokodil hade hittat i skogen.

–  Vad ska man göra om man vill bli glittrig, men inte har något glitter hemma?, undrar dragartisten och skådespelaren Robert.

– Jag har tagit med mig sagoglitter som man kan få på handen, på kinden, bara lite grann och man önska sig något som är hemligt, avrundar Robert innan det var dags för barnen att få prova klänningar som fanns med.

De 4–5-åringarna från Växthusets förskola fick sig en annorlunda, glittrig föreställning med bästa sagostunden av och med Robert Fux innan han tog med sina förtrollande sagor till biblioteket i Värnamo.

Fotnot; Robert Fux är dragartist och skådespelare, utbildad vid Teaterhögskolan i Stockholm. Han tillhör Kulturhuset Stadsteaterns fasta ensemble. Robert har tidigare medverkat i ett flertal uppsättningar på bland annat Orionteatern, Riksteatern, Teater Scenario och Åbo Stadsteater men syns ofta och återkommande i olika varieté-, klubb- och showsammanhang.