Efter Örebro: ”Viktigt att man väcker tanken”

Det har gått en dryg månad sedan det ofattbara skedde på Risbergska skolan i Örebro. En beväpnad gärningsman sköt ihjäl tio personer och skadade en handfull. Sedan dess har frågan om säkerheten på våra skolor varit uppe på tapeten. I Vaggeryds kommun har man övat på så kallade inrymningar sedan skolattacken i Trollhättan för omkring tio år sedan.

”Omöjligt att skydda sig helt”

Per-Erik Lorentzon som är skolchef i kommunen berättar mer:
– Det vi kan göra är att på något sätt förbereda personalen på att det faktiskt kan hända. Det är omöjligt att skydda sig helt mot sånt här, men det är viktigt då man väcker tanken att det faktiskt kan hända.

Han berättar vidare att man haft PDV-utbildningar (PDV= Pågående dödligt våld) med all skolpersonal både under 2022 och 2023 och att en ny utbildning planeras framåt.

Hur tänker ni kring låsta skolor?
– Vi har inte funderat på låsta dörrar utan mer att man ska kunna låsa dem centralt vid ett larm, berättar han och fortsätter att beskriva det komplexa i situationen:
– Tänker vi exempelvis hela Fenix med personal, vuxenstuderande och gymnasiestuderande så är det runt 700 som då ska ha access, som ska ha den koden. Det blir inte alldeles enkelt det heller.

Annat tänk när skolorna byggdes

Per-Erik Lorentzon går in på skolbyggnadernas utformning.
– Vi har byggt våra skolor med extremt mycket glas. Det är inte bara att byta ut mot gipsskivor. Däremot så tänker vi att vi ska försöka att sätta upp film som gör att man ser ut men inte in. Vi ska även se över det här med skalskydden och så vidare.
– Men det är en utmaning. Tänker vi på Östra skolan exempelvis som har fyra olika skolbyggnader…

Det kan konstateras att skolorna byggdes i en annan tid när tänket var annorlunda.
– När Fenix byggdes, och alla andra skolor också för den delen, då tänkte man utrymningsvägar. Att man skulle komma ut ur byggnaden om det börjar brinna. Nu pratar man om hur man ska kunna låsa in sig.