El: Ovanligt lågt timpris

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – sjönk i elområde 3 som Vaggeryd till största delen tillhör. Månadspriset i juli var 21 öre per kilowattimme, vilket är 6 öre billigare än i juni. Det är det lägsta priset i området sedan juli 2020. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre. För ett år sedan – i juli 2023 – kostade en kilowattimme 38 öre.

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat. Jämfört med grannkommunerna Värnamo och Gnosjö, som ligger i elområde 4, var elpriset 23 öre lägre i Vaggeryd.

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i juli i större delen av Vaggeryds kommun inträffade mellan klockan 9 och 10 den 3 juli, då kostade en kilowattimme 45 öre. Som lägst var priset i området −57 öre. Det är det tredje lägsta timpriset hittills och noterades 28 juli. Under juli var timpriset negativt under 71 timmar i elområde 3 och 66 timmar i elområde 4. Negativa timpriser har noterats varje månad under det senaste året.

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

Under juli förbrukades det ungefär 8 300 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär fyra procent mindre än snittet för månaden. Juli präglas av semester och är historiskt den månad då konsumtionen är som lägst.

Den 2 juli konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan klockan 14 och 15.

Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under juli. Enligt de preliminära siffrorna kom drygt 40 procent från vattenkraft, mer än 30 procent från kärnkraft och runt 19 procent från vindkraft.

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med maj 2024 – har solkraften stått för ungefär 2 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 1,2 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 70 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

Vindkraften stod alltså för cirka 19 procent av elproduktionen i juli. Det motsvarar ungefär 2 100 gigawattimmar, vilket är i nivå med samma månad i fjol. Det är den minsta vindkraftproduktionen under en julimånad sedan 2021. Sett till de senaste tolv månaderna har däremot vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+6 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med nära 80 procent.

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste tio åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Tittar man timme för timme är händer det att Sverige har nettoimport. Under juli importerade Sverige mer el än man exporterade under ett av 744 timmar.

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.

Under juli exporterade Sverige mest el till Danmark, medan den största importen kom från Finland.

Källa: Newsworthy