Elevers arbetsmiljö – ett demokratiskt uppdrag
Nyheter För att elever ska trivas i skolan tillsammans med sina lärare och i sin undervisningsmiljö, krävs det en del insatser av alla. Det är inte alltid så enkelt för ett barn i 10–12 års åldern att förstå hur de själva ska kunna vara med och påverka sin egen och andras arbetsmiljö i skolan.
Troligtvis får eleverna höra både från skolpersonal och föräldrar hur viktigt det är att de är rädda om skolans saker och att de är schyssta mot varandra.
Men vad innebär det i praktiken att vara delaktig i sin arbetsmiljö som mellanstadieelev? Jenny Storck, rektor Hjortsjöskolan 4-6 berättar:
– På mellanstadiet i Vaggeryd leder jag tillsammans med en representant från skolans tretton klasser skolans elevråd. Under året har vi arbetat med trygghet och arbetsmiljö ur ett elevperspektiv. Eleverna har till exempel fått vara ansvariga och delaktiga i en skyddsrond av elevernas utemiljö, skolgården. De delade in skolgården i olika områden och sedan gick de runt och undersökte om deras klätterställningar och olika aktivitetsytor var säkra och hela. Det som de ansåg behövdes ses över eller till och med lagas, dokumenterades med bilder. Jag skickade sedan elevernas bilder, åsikter och iakttagelser vidare till kommunen. Martin Alvsveden på barn- och utbildningsförvaltningen blev mycket tacksam över elevernas arbete och han kunde sedan föra dialogen vidare och sakerna har blivit åtgärdade.
Varje år förstörs lekmateriel, det kladdas på väggar ock så vidare, rektor och elevrådet började fundera över hur man tillsammans kan arbeta för att vara rädda om skolan – på riktigt.
– Som rektor får jag ibland frågan från elever om hur jag har råd med lärarnas löner och varför jag inte kan köpa in olika saker som önskas. Jag svarar dem då så klart att det är alla vi vuxna som bor i kommunen som betalar för det…ja, ni fattar, det blir en lektion om skatter. Då kom förslaget! Om vi i stället för att betala nya saker, beställa hantverkare för att laga skolan, eller beställa extrastäd, eller nya rutor, då kanske vi kan göra något kul för pengarna i stället?! Kanske blir det mer greppbart och konkret för dem hur det fungerar, på riktigt, berättar Jenny Storck.
Privatbild
Sagt och gjort, elevrådet började spåna på vad man faktiskt kan göra för 50 000 kronor som skola, något skoj, i stället för att betala sabotage! Hur gör vi det här så att alla förstår? Hur får vi ut budskapet till alla elever, samtidigt som vi kan inspirera och peppa alla att vara rädda om vår skola?
– Jag beställde låtsaspengar och sedan gjorde elevrådet en tavla med ett pengaträd, där pengarna symboliserar antal kronor som löv. En annan grupp av elevrådet fick i uppdrag att göra en powerpoint att visa alla elever så att alla kan hjälpas åt. Spelreglerna är enkla; 50 000 kronor finns undanlagt och kommer att finnas på trädet när läsåret startar. Sedan kommer eleverna att kunna följa om det försvinner pengar under tidens gång på grund av eventuell förstörelse eller sabotage. Tavlan med pengarna kommer att sättas upp utanför skolbiblioteket, för där håller alla elever till titt som tätt.
– Naturligtvis kan vi börja mitt i ett läsår, så klart att vi vill engagera redan nu oavsett om det är mars eller augusti. De pengar som finns kvar får sedan eleverna bestämma över hur vi ska fira och använda dem. Alla klasser har redan börjat spåna vad de skulle vilja göra för pengarna. Det finns förslag om det mesta; klassfester, fest för hela skolan, bjuda in någon kändis, gå på bio eller bowla med sina klasskompisar ock så vidare. Härligt, summerar Jenny och avslutar med att;
– Som rektor känner jag mig varm i hjärtat över det stora engagemang som finns bland våra elever och deras vilja att göra kloka val! Vi är en skola som arbetar tillsammans! När man mår bra, så lär man sig saker. När man lär sig saker mår man bra!