Esrange kan bli Europas ledande rymdbas
Nyheter I morgon firas 50-årsjubiléet av den första månlandningen runt om i världen.
Bild från den senaste raketuppskjutningen från Esrange juni 2019. Nu vill SSC utveckla rymdbasen för att kunna skjuta upp små satelliter. Pressbild
Det var en bedrift som var ett resultat av rymdkapplöpning mellan USA och Sovjetunionen, och som ledde till framväxten av en världsomspännande rymdindustri. Idag pågår något av en ny rymdkapplöpning där Sverige kan ta plats bland de stora rymdnationerna genom utveckling av rymdbasen Esrange utanför Kiruna.
Kostnaderna för att utnyttja rymden blir allt lägre, och gör den snabbt tillgänglig för fler. Såväl nationer som privata aktörer satsar nu på att utforska andra planeter och universum. En global infrastruktur för kommunikation och för att observera vår planet växer också fram. Att kunna skjuta upp små satelliter är därför ett särskilt viktigt område där marknaden väntas växa kraftigt de kommande åren.
För Sverige innebär detta stora möjligheter genom den planerade utvecklingen av rymdbasen Esrange. Basen kom till på 60-talet som ett resultat av rymdkapplöpningen. Sedan 1966 har nästan 600 raketer skjutits upp från basen, huvudsakligen för forskningsändamål.
Europa saknar idag förmåga att skjuta upp satelliter från europeisk mark. På Esrange finns ideala förutsättningar för detta och redan nu kompletteras basen med en testanläggning för bland annat återanvändningsbara raketer.
Den befintliga infrastrukturen på basen tillsammans med ett stort tekniskt kunnande gör att Sverige har en unik möjlighet att göra Esrange till Europas ledande rymdbas.
Svensk frimärksutgåva med anledning av månlandningen 50 år.
• Satelliter om två år
– Förutsatt att finansieringen blir klar kan vi komma igång med att sända upp små satelliter redan 2021. Då kan Sverige genom SSC tillföra viktig kapacitet till marknaden men även locka till oss kompetens och företag inom rymdsektorn från resten av Europa och världen, säger Stefan Gustafsson, strategichef på statliga rymdbolaget SSC.
En satsning på satellituppskjutning bidrar även till de globala hållbarhetsmålen, då information om jorden, atmosfären och haven från satelliter är ett ovärderligt hjälpmedel för att kunna övervaka miljön och klimatet. Skogsbränder, glaciärsmältning, koldioxidutsläpp, ozonhål och ökenutbredning är bara några av många exempel där data från satelliter spelar en avgörande roll för att förstå det som sker.
– Data från satelliter är nyckeln till att kunna lösa en av vår tids största utmaningar och det finns brist på uppskjutningsplatser. Här har Sverige möjlighet att göra skillnad, på riktigt. Det är just nu fönstret är öppet och det är en chans som inte kommer igen, säger Stefan Gustafsson.
En första investering gjordes av regeringen 2018 då 60 miljoner kronor avsattes till testverksamheten som nu etableras.
– Under de första 50 åren av rymdteknologin har Europa varit lite i bakvattnet av utvecklingen. Nu satsar både EU och den europeiska rymdorganisationen ESA (European Space Agency) hårt, och Sverige kan kliva ut på den globala rymdscenen genom vår toppmoderna rymdbas Esrange, säger Stefan Gustafsson.