EU i fokus på Fenix

Inför en fullsatt Fenixhall berättade Rolf Fredriksson om EU och hur det har utvecklats och vilka frågor som står högst på agendan. Därefter blev det en timme tillsammans med en klass där eleverna fick i uppdrag att ställa frågor till Rolf om något som de undrar över.

Första frågan löd ”Vad hade hänt om Sverige inte gått med i EU?”

– En omöjlig fråga att svara på, säger Rolf Fredriksson men tillåter sig ändå att spekulera. Han menar att det högst troligt att vi fått en liknande utveckling som i Norge som har ett avtal med EU och betalar en avgift utan att det är en medlemsavgift. Det innebär att Norge förbinder sig att följa det mesta som beslutas inom EU utan att vara med och bestämma. Det handlar om följa olika standardregler som finns och regler på livsmedelssidan, tillgång till fri rörlighet. Vad de kan bestämma själva utan EU-inblandning är om jordbruks- och landsbygdspolitiken och den för Norge så viktiga fiskepolitiken. De är också friare gällande utrikespolitiken. Troligen hade det sett liknande ut i Sverige om vi valt att stå utanför EU.

– Sammanfattningsvis hade det troligen inneburit långtgående samverkan, menar Rolf och tillägger att det hade kopplats en avgift för att få tillgång till EU-marknaden men att det kunde medföra en något friare regeltolkning

Nästa fråga handlade om hur Sverige utvecklats om vi hade haft euron som valuta.

– Det vi kan konstatera, enligt Rolf Fredriksson är att vi hade varit en del av att betala för de nödlån som betalats ut till framförallt Grekland. I övrigt så kan nog Sverige anses klara de kriterier för att bli medlem i EMU och därmed ha eurosedlar i plånboken, men det är svårt att se alla effekter. Just nu är den svenska kronan väldigt lågt värderad vilket är negativt för oss som bor i Sverige, till exempel eftersom olja och produkter därav handlas i dollar. Vidare blir det dyrt för oss om vi tänker semestra utomlands. För vår exportindustri och turistnäringen är en låg kronkurs bra, men frågan är hur lågt kronan kan falla utan att det blir ett stort nationellt problem.

Vad är bäst med EU?

– Det som först slår en är rörligheten, säger Rolf om pekar på att företagen slipper tullar och pappersexercis och kan enkelt bedriva handel inom EU. Varor flödar fritt inom EU-området. Dessutom är det enkelt att jobba och studera i andra EU-länder och vi har tillgång till sjukvård om det skulle behövas när vi befinner oss i annat EU-land.

En naturlig följdfråga vad då vad som är sämst med EU?

– Det finns naturligtvis en del som inte fungerar, påpekar Rolf och nämner byråkratin som blir knepig att förena i ett så stort område som EU är från Medelhavet upp till Norra Ishavet, ut till Atlanten och landgräns mot Ryssland. Det kan också vara svårt att följa upp olika stödsystem som hanteras olika i EU-länderna. Risken för detaljstyrning riskerar också att bli stoppklossar i utvecklingsarbetet.

Ytterligare sådant som kan vara begränsande är gränsdragningen när det gäller regelstyrning. Vad ska EU hantera och vad kan ligga på nationerna. Sådant av mindre karaktär kan handla om regler för livsmedel beroende på kulturella skillnader mellan nationerna avseende till exempel ur mat förvaras. I Sverige vill man ha lite socker och mycket bär i sylten, som vi förvarar i kylskåp. I Frankrike vill de ha mycket socker som konserverar eftersom de har sylten stående framme på köksbänken. Men EU har blivit bättre på att inte lägga sig i så mycket utan överlämnar till branscherna att komma överens, som frågan om utseende på gurkan som engagerade tidigare. Den frågan har lämnats till branschen att hantera.

Finns det några framtida hot mot EU?

– Viktigt att notera är att Brexit inte har smittat, konstaterar Rolf Fredriksson. Farhågan om krav på utträdesomröstningar runt om bland medlemsstaterna har kommit på skam. Det finns inga starka rörelser i den riktningen. Och frågan är hur det blir med Storbritannien, kommer de verkligen att lämna EU är en fråga att ställa sig. Dessutom är det en ständigt pågående diskussion om vad EU ska göra och vad som ska stanna på nationell nivå. Men när det väl har visat sig hot utifrån har EU haft en förmåga att enas för att ha ett starkt Europa.

Dessutom pågår det diskussioner om EUs framtida vägval där några gärna ser gemensam budget med finansminister och en europeisk armé. Mot det står de som värnar nationalstaterna och principen att besluta om olika frågor på rätt nivå.

– Men EU klarar inte att utvidgas de närmaste åren även om flera länder på västra Balkan knackar på dörren. Med facit i hand är det många som anser att beviljandet av medlemsskap för Bulgarien och Rumänien gick väl fort, enligt Rolf Fredriksson.

Med ett förflutet som korrespondent i Europa i 30 år kunde Rolf Fredriksson förmedla bilder av ett Europa i förändring och det var nyfikna elever som satte honom på prov under den timme de hade tillsammans.