EU-kandidat besökte Bratteborg
Nyheter Tredje namnet på KD:s EU-lista, Liza-Maria Norlin från Sundsvall, besökte idag Martin Björn och hans ekologiska gård i Bratteborg, där fokus var bidrag och reglemente
Martin Björn, som driver Bratteborgs Gård, laddar kaffebryggaren i ladugården och inväntar EU-kandidatbesök. Två lokala KD-representanter Nicklas Nordquist och Thomas Axelsson hinner anlända innan själva huvudpersonen och pratar djur, foder och areal med Martin.
Liza-Maria är tredje namnet på partiets EU-lista och är på genomresa i Småland. Först ut är träffen med Martin Björn och därefter blir det både Vetlanda och Jönköping innan det är dags för debatt med övriga partier inne på en restaurang under kvällen. Medan Martin häller upp kaffe till dagens besökare undrar han om det är det rakt in i kaklet för parlamentarikerna? Liza-Maria svarar att det är mycket värdefullt att få in synpunkter från alla och mjölkproduktionen är en stor del av svensk produktion. Martin frågar vidare om Liza-Maria varit i Bryssel, vilket hon inte varit utan jobbat med kommunala delar i Sundsvall samt satt under två år i regeringens miljö- och jordbruksutskott.
– Möjligen kan det tredje mandatet hamna hos oss, vilket vi inte hade räknat med för ett år sedan. Men vi har ökat kraftigt i opionsmätningarna, säger Liza-Maria Norlin (KD).
– Vi bjöd in Liza-Maria till Bratteborg för att visa ett modernt jordbruk som är ekologiskt odlat. EU har mycket jordbrukstänk, kommenterar Thomas Axelsson (KD).
Martin berättar om gården han arrenderar och EU, där det diskuteras från samtliga partier att minska stödet till de svenska bönderna. Ansökningarna om bidrag från EU tar tid, även om de har förenklats, men Martin tar hjälp av LRF konsult, så allt blir rätt.
– Här är det lättbrukat, jag har stora och fyrkantiga åkrar, men i zon 5. Det blir mer spretigare när jag tar in sidoarrende. Drar EU om gränsen så försvinner mitt bidrag. Mitt jobb innefattar dagliga utmaningar och EU-bidragen är en stor del för mig. Det är tre kategorier inom bidragen jag tar del av, ett är för att jag är ung lantbrukare, ett för mina nötkreatur och ett miljöstöd som kommer från landsbygdsprogrammet inom Jordbruksverket. Vi har även ett kompensationsstöd då vi bor i ett svårtillgängligt område. Pengarna jag får i bidrag går till lön, till mig själv och mina anställda, och bidragets storlek är runt miljonen, berättar Martin.
– Det jag vill att du tar med dig är att en stor del av pengarna utbetalas sent, vi ansöker i april, går det bra får vi en påse i oktober eller i värsta fall i december. Då har man dragit på sig alla kostnader under året när det gäller utsäde, maskiner, bränsle, skörd, ny sådd på hösten. Vet man bara att pengarna kommer så kan vi vänta, men visst är det tomt på kontot efter den torkan vi hade förra året. För min del blir det extra tufft då jag inte sparat så mycket eftersom jag är relativt nystartad egenföretagare, säger Martin.
– När Jordbruksverket får ersättningar från EU kommer det inte till lika stor del till våra lantbrukare då vi redan är på sådan hög nivå redan jämfört med de övriga medlemsländerna. Det är något jag kommer att lyfta. Vi har stora krav här i Sverige och det måste vi få ha, säger Liza-Maria Norlin.
– Helst vill jag inte ha bidrag, men vi måste kompenseras på något sätt. Om vi inte har bidrag kommer maten bli dyrare i affären och vad händer då? Då köper man utländsk mat istället. Vi måste vara rädda om det vi producerar i Sverige, säger Martin.
– Just nu är det 4.50 kilopris för mjölken, det har varit sämre, men nu har vi överproduktionen på ekologisk mjölk. Nu handlar det att man ska gynna det lokala istället för ekologiskt. Det är väl bra, men med våra höga kostnader måste vi också ha ett högre pris. Vi som är ekologiska har ett annat regelverk och därmed högre kostnader. Vi måste samarbeta allesammans. Varför jag valde ekologiskt var för att att tjäna pengar och då får man acceptera regelverket. Vi ska köra på förnyelsebar bränsle och vi ska ha miljötänk. Vi klarar av våra mål, men det kostar givetvis en slant. Arla är duktiga på miljötänk och kör miljöbränsle när de är här och hämtar mjölken. Men jag har lite svårt att få med mig laddsladden ut till traktorn. Miljöarbetet är en djungel, både piska och morot, ibland vet man inte vilket som är bäst för miljön, säger Martin.
Liza-Maria Norlin kommer i kontakt med många delar som Martin är intresserad av, bland annat jordbruksstöd, vattendirektiv och transportdirektiv.
– Vi behöver långsiktighet och vi behöver veta att nyskrivna reglerna inte ändras. För er politiker är 5 år en milsvidd, men för mig är det inte det. När vi precis har lärt oss ny reform så ändras den. Ena året ska det vara ett antal träd på varje hektar, ett annat år inga alls. Vi lever inte i femårsperiod. För mig tar det ett tag att bygga upp allt och vill inte ha snabba regeländringar. Sen har det slarvats med utbetalningarna, tror att 2017 är slututbetalt nu, men det kan ligga kvar och släpa fortfarande, berättar Martin.
Om du får ett mandat i Bryssel – vad kommer du att jobba för?
– Två utskott är mot miljö och livsmedel, någon av dem hoppas jag på. Utifrån ett svenskt perspektiv är livsmedelsförsörjningen stort för oss i Sverige, svarar Liza-Maria Norlin (KD).
I er reklam är ordet lagom med. Vad är lagom?
– Lagom handlar om vad EU ska göra och inte göra. Det är en stor del av EU som ska göras lagom, vi ska ha mat till regionen. Budskapet har varit tydligt att Sverige är beroende av systemet. Ska det skruvas på ska vi tänka igenom noga, säger Liza-Maria Norlin (KD).
Vad har du att säga till de som tänkt att inte rösta på söndag?
– Rösta! EU betyder så otroligt mycket för Sverige, för vår handel och infrastruktur och därför ska man rösta. Valet handlar om framtiden inom väldigt många områden, avslutar Liza-Maria innan hon gör en rundtur på Martins ekologiska gård.
Martin Björn i Bratteborg kommer att rösta i EU-valet på den ”riktiga” dagen, på söndag alltså…
Undrar vad som skulle hända om ingen i EU hade jordbruksstöd?
Skulle bönderna odla det de var bäst på och fick betalt för?
Skulle maten fluktuera i pris efter den kostnad det har?
Kan det vara så att alla bidrag är problemet?
Martin verkar vara en klok man, är det vi som skapat problemen när subventionerna är det som styr?
Mat behöver vi alla, vad det kostar att producera den, borde vara det som är normgivande för allt annat i samhället.
Det blir det aldrig om skattepengar styr vad som produceras.