Eventuell elranson: Beredskapsträff hos bönderna
Nyheter Vad har det högteknologiska lantbruket för plan när strömmen är borta? Vaggeryds kommuns beredskaps- och säkerhetssamordnare Tina Petersson bjöds in av LRF till Gärahovs gård för att etablera kontakt och planera för vad som händer om elen kopplas ifrån..
Om elbrist skulle uppstå kan Svenska kraftnät beordra de största elnätsföretaget att genomföra en manuell förbrukningsfrånkoppling av el. Vi här i Sverige har tidigare varit förskonade mot frånkopplingen, men just nu är det mer aktuellt än någonsin. Vad händer hos lantbrukarna om frånkoppling görs och kommuniceras detta? De funderingar hade kommungruppen i LRF och bjöd in Tina Petersson som beredskapssamordnare vid räddningsjänsten i Vaggeryds kommun för att etablera kontakt och visa sin tekniska verksamhet där el är en absolut förutsättning.
Roger Andersson, ordförande i kommungruppen LRF, ville lyfta debatten innan ström ransoneras…
– Vi vill visa Tina hur teknik- och elberoende ett lantbruk är. När man planerar de här strömavbrotten, som frånkoppling, så måste vi som har sådan här verksamhet ha ett reservverk vilket det är lag på. I god tid innan frånkopplingen måste du ha traktorn tankad och kopplad till elverket.
Med på informationsmötet hos Axel och Martina Willman på Gärahovs gård, utanför Vaggeryd, var Stefan Storck och Carl-Johan Bertilsson med och de nickar instämmande och nämner ”Vi har ofantligt med datorer och annan teknik så vi är känsliga vid strömavbrott”.
Martina Willman som driver gården med 125 mjölkande kor på Gärahovs gård berättar:
– Förr mjölkade man två gånger om dagen och kanske inte var lika känsliga då som vi är nu. I dag är allt självgående, vår foderanläggning, gödselanläggning, mjölkrobotar, vi behöver kylar för att kyla mjölken, värmeledning i vattenkoppar så dessa inte fryser. Ingenting får stanna, vilket förstås händer ibland ändå. Nu bor vi nära gården, det larmar hos oss, och vi kan snabbt vara på plats. Vi kan inte klara oss länge om vi inte har någon el. Allting måste rulla för att det ska fungera. Det finns risker med allting, vi har ett reservelverk men det tar en liten stund att starta igång allting. Kommunen måste aktivt gå ut och informera oss när frånkoppling ska ske så att vi är förberedda. Jag tror att det är få som kan tänka sig att vi ska ransonera el, men det är mer aktuellt än någonsin just nu, menar Martina.
Kommunens beredskapssamordnaren Tina Petersson lyssnar och antecknar ner vad lantbrukarna berättar.
– Att elen kan stängas av i perioder eller växelvis, det jobbar jag tillsammans med andra kommuner och regioner samt andra samhällsaktörer i något som heter ”Styrel” som drivs av Energimyndigheten, där Svenska kraftnät står som genomförare om det blir aktuellt med frånkoppling. Vad gör vi för planering? Det handlar om samhällsviktig verksamhet, en tabell finns med olika kriterier hur prioriterad verksamheten är. Ingen är bortprioriterad, men däremot prioriterar man upp verksamheter som måste rulla och gå oavsett, berättar Tina.
Carl-Johan Bertilsson;
– Vi vill att det ska lämnas ut information om det kan bli aktuellt med frånkoppling och strömavbrott. En del i det hela kan vara väderleken där man ser att det finns risk för elransoneringar och då kan vi förbereda oss.
– Det är inte ju inte så att vi har ekonomi att ha en traktor ”som bara står” just till ifall att det blir strömavbrott. Vi måste också kunna planera, menar bönderna.
Carl-Johan berättar för Tina Petersson att många lantbrukare är med i den så kallade ”Maskinringen” och ställde frågan till beredskapssamordnaren om kommunen vet vilka resurser lantbrukarna sitter på?
Roger Andersson;
– Det kan vara så att hemtjänsten inte kommer fram för vägen är oplogad, eller vi kan packa en väg så hemtjänsten kommer fram. Jag vill att vi hjälps åt. Vi har resurserna om det skulle behövas beredskap för samhällsviktiga funktioner.
I prioriteringslistan för elkunder läser Tina upp att först och främst gäller; 1 – Elanvändare som redan på kort sikt jobbar med liv och hälsa. 2 – Samhällets funktionalitet. 3 – Elanvändare där dagar har stor betydelse för liv och hälsa. Och så vidare till en tionde plats. LRF och Tina var överens om att punkt två, samhällets funktionalitet, hamnar lantbrukarna.
Vatten, och att få vatten ut till djuren, var en del som diskuterades.
– Vi måste ha bra vatten och mycket vatten. Har vi strömavbrott måste hela gården dras med vårt externa elverk då vattenpumparna inte är just här där korna är. Så jag kan inte bara köra elverket till en viss del, utan allting måste fungera. Internet är en annan del som är oerhört viktigt, då vi lagrar robotars information, vi för statistik för att allting ska fungera, allting ligger i dag i molntjänster, menar paret Willman på Gärahovs gård och Carl-Johan Bertilsson flikar in ”Vi är lika beroende av internet som samhällsborna. När fibern kom till byn var det lika stor revolution som när strömmen kom till landsbygden”.
Första träffen genomförd men vad händer framöver?
– Vi kanske skulle träffas en gång om året och informera om vad som hänt, hur kunde vi hjälpt till, vad har vi för resurser. En telefonlista till vår styrelse? Det kan bli ett nytt 17:e november 1995 igen och vi kan hjälpa till. Sedan tror jag det är viktigt att vi pratar med våra anställda om det händer, vem som gör vad, säger Carl-Johan Bertilsson från Gräshult.
– Det är egentligen alltid kris någonstans, vi pratar oftast bränder där vi också finns för att hjälpa till, menar Martina Willman, som tänker tillbaka på närliggande branden vid återvinningen där lantbrukarna gjorde enkla, men oerhört viktiga insatser.
Avbrottsersättningen gäller inte vid en eventuell frånkoppling och även om frånkoppling har varit aktuell sedan 2011 har den inte varit så aktuell som den har blivit den senare tiden och vädrets makter är osäkra.
Tina Petersson summerar:
– Kul att ni bjöd in mig och väldigt roligt att få se den här fantastiska och moderna verksamheten. Jag hade en bra förståelse för era utmaningar tidigare, men ännu bättre koll på läget har jag fått i dag.
LRF-ordförande Roger tackade för att Tina tog sig tid med orden;
– Bönderna har alltid fullt upp men allting går att lösa. Det vi inte gör i dag gör vi i natt….
En rundvandring i moderna kostallet på Gärahovs gård gjordes, som byggdes 2018, och just nu har plats för 125 mjölkande kossor.