Ewa – Folkets Hus förgrundsfigur i 22 år

En förklaring till att föreningen, som bland annat driver bioverksamheten i Vaggeryd, har nått denna aktningsvärda ålder är de starka personligheterna i dess ledning.
Victor Jönsson skapade föreningen, Edvard Alse förde arvet vidare under mer än 30 år och Jörgen Randow förnyade dess verksamhet på 1980-talet. Under de senaste 22 åren har Ewa Karlsson lett anpassningen till 2000-talets kravbild.
Ewa kom till Sverige från Polen på 1970-talet och var facklig företrädare på företaget Sintek när hon fick en förfrågan om att representera fackföreningen vid Byggnadsföreningen Framåts årsmöte.
– Inför årsmötet 1989 fick jag en förfrågan av Jörgen Randow om jag ville bli ersättare i styrelsen. Han tyckte väl att jag hade åsikter, skrattar Ewa.
Vilka åsikter det nu var så gjorde det intryck. 1994 valdes hon som tredje kvinna efter Anita Chestersson och Vivianne Rosario till ordförande för byggnadsföreningen Framåt.
– Då var ju läget ändå ganska bra efter återinvigningen 1985 då biosalongen gjordes om, minns hon.
– Men det var trångt och därför började vi i styrelsen titta på en tillbyggnad. 2004 invigdes den nya delen med cafeteria och expedition som skapade en långt mer flexibel anläggning.
Men nya utmaningar stod för dörren. Bioverksamheten var sedan 1923 det bärande elementet i verksamheten. Problemet var att teknikutvecklingen rusade iväg mot en digitalisering.
Det blev Ewa Karlsson förunnat att leda föreningen in i den digitaliserade biovärlden våren 2013. Som filmentusiast var hon rätt kvinna till det uppdraget. Uppsvinget har varit enormt sedan dess.
– Innan digitaliseringen sålde vi sammanlagt 800 biljetter om året till tre månader gamla filmer, nu kan vi ha premiär samma dag som filmen visas i Stockholm. Tre-fyra gånger i veckan kan vi erbjuda bio med brett utbud, säger hon.
– Vi försöker också vara lyhörda för vaggerydsbornas önskemål och tar gärna hem lite mer ”smala” filmer. Min dröm är att vi ska kunna utveckla detta till ett slags Bio Kontrast med filmer från hela världen. Det skulle stämma väl överens med vårt mångkulturella samhälle. Vi vill ju driva en biograf för alla.
Men lönsamheten är förstås begränsad. Många ser Byggnadsföreningen Framåt, som en gång i tiden skapades för att lösa bostadsfrågan för medlemmarna, som en kommunal inrättning med obegränsade resurser.
– Men så är det ju inte. Vi är en ekonomisk förening som är med i Folkets Hus-rörelsen men som måste gå runt som vilket företag som helst, framhåller hon.
– Vi har ett kommunalt anslag på 490 000 kronor och en anställd. Bion drar visserligen tusentals besökare men den procent som vi får behålla av entrén på 60 eller 80 kronor är väldigt liten. Det är nätt och jämnt att vi klarar det ekonomiska.
Detta komplicerar förstås den framtida utvecklingen. Den stora biosalongen måste byggas om efter mer än 30 år eftersom systemet med flyttbara biostolar är så tungarbetat. Det innebär också en tydligare inriktning mot konferensverksamhet.
– Tanken är att vi ska ha bra biostolar som är fast monterade på ett podium, berättar Ewa  vars förhoppningar sträcker sig längre än så:
– I styrelsen drömmer vi framför allt om att få fler yngre människor engagerade. Det är en utmaning som vi dock inte är ensamma om, konstaterar hon.