Få investeringar följer regelboken
Nyheter Investeringsprocessen är komplex och riktlinjer ska styra upp. ”Ibland svävar det ut och det har blivit vad det blivit. Få projekt har hållit ramen. Ytterst är det alltid politiken som är ansvarig”
Tidigare har alla nämnder fått 100% täckning när det gäller investeringar.
Kommunens ekonomiavdelningen har jobbat fram förslag och riktlinjer till politikerna.
– Det här är en lång resa. Vi har sett det här under ett antal år och frågan har varit om vi har legat rätt tidigare i våra kalkyler. Har vi inte ett bra ingångsvärde i kalkylerna så blir det tokigt. Vi är överens om det här i stora drag. Normalt sett har nämnderna alltid fått 100% täckning för när en skola byggs exempelvis. Om man som nämnd vet att man alltid får full täckning kanske det inte signalerar något. En investering ska bli en effektivisering. Detta är ett förtydligande och vi har varit kritiska mot att använda underhållspengar i investeringarna, säger Gert Jonsson (M) ordförande i kommunstyrelsen.
Kenth Williamsson (S) håller med om att man inte ska blanda in drift i investeringar och när riktlinjer blir tydliga blir det här bättre och bättre.
– När det gäller drift och underhåll kan man ta exempelvis Slättens förskola. Man bytte taket och då tog man driftpengar och underhållspengar till detta när det egentligen var en investering. Principen har varit att använda underhållspengar för investeringar och då förbrukas driftpengen. Då blir det underskott och man klarar inte av att göra underhåll, förklarar Thomas Axelsson (KD) ledamot i kommunstyrelsen.
Ytterst ansvaret ligger alltid politiken som beställer arbetet och ”Ibland svävar det ut och det har blivit vad det blivit” konstaterar politikertrion.
– Det har funnits riktlinjer tidigare, men har nu skärpts till och det är har initierats av oss politiker. Det har lagts mycket fokus på det här från politikernas sida sedan i höstas och riktlinjer omfattar den ekonomiska kalkylen och reder ut begreppen om det politiska ansvaret? Förvaltningschefens ansvar? Kommundirektörens ansvar? Tjänstemannens ansvar? Varje projekt ska vara 90% kommunala pengar och 10% tas genom sparar man i driftbudgeten i respektive nämnd, kommentar Thomas Axelsson (KD).
Oppositionsrådet Kenth Williamsson (S) är tydlig:
– Jag delar inte synen om att ni i femklövern varit aktiva i frågan. Ni borde vara mer aktiva när det gäller styrning och riktlinjer. Nu kommer det här i efterhand när problemen redan uppstått. Däremot är vi enade om att det här väldigt viktigt. Vi köper dock inte 10% besparing då skolan riskerar att dra sig för att investera. Man kanske väljer att inte investera? Man kan inte minska stödet till nämnderna. Men att gå in och säga att det är möjligt att vi minskar den här driftsbudgeten är ett dåligt sätt tycker jag, menar Kenth Williamsson (S).
– Ni har misstolkat det här. På förväg kan man inte minska och räkna ut effektiviseringen. Man kan räkna den verkliga besparingen. Det blir moment 22, kontrar Thomas Axelsson (KD).
– Jag vill påstå att vi varit i en annan värld. Vi är vana att få resurser så att 100%-ig täckning görs och det har varit gängse modellen. Det är inget unikt att det dras åt i pengarören. Vi är unika med att täcka upp med 100%. Nu kommer vi till en värld att det inte går att göra det längre. Det gäller alla investeringar i alla nämnder. Första skolprojektet vid Hjortsjöskolan i Vaggeryd var väl inom ramen men egentligen är det få projekt som har följt regelboken. Det ekonomiska utfallet på våra investeringar har blivit sämre, nästan sämre eller kanske acceptabelt. I mitten av 90-talet hade vi liknande strid när det gäller Fågelforsskolan och Skillingehus, menar Gert Jonsson (M) ordförande i kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige inför från och med nästa år anta en ny modell för kompensation av internhyra för nyproducerade verksamhetslokaler. Modellen innebär att frågan om effektiviseringskrav prövas med utgångspunkt av kompensation av 90% av lokalhyran. Effektivitetskrav för alla investeringar bedöms från fall till fall.
Givetvis stämmer det Bo Holst skriver.
Ulf 2
Sanningen är att vår förre kommunchef Bengt-Olof Magnusson tog hand om och styrde alla lokalinvesteringar. Formellt var det kommunstyrelsens arbetsutskott som hade uppgiften men när man väl hade ett investeringsbeslut var de inga politiker som la sig i. Detsamma gällde avskrivningar. Sanningen är att de flesta lokaler har skrivits av flera gånger om. Detta leder till att i kommunens bokföring har man stort utrymme numera för att göra lokalinvesteringar. Att man i ett sådant läge göra som styrande femklövern – nämligen bara bevilja 90 procent till en nämnds behov och beslutad investering håller inte. Nämnden är ju hyrespart och tekniskas nämnden fastighetpart som tillhandahåller lokaler. Vill man få till stånd en kapitaliserande och fastighetsvinst så är det ju Tekniska nämnden man skall styra eller själv återta fastighetsfrågorna till kommunstyrelsen alternativt dess arbetsutskott. Detta kräver ju då att man har en Kommunchef som kan hantera frågan. Till sist kommunens fastigheter har genom åren skapat stora bokföringsmässiga vinster. Självklart har dessa senare år minskat när man i Femklövern inte har någon som klarar utav politiska styrningen utav ekonomin som personal.
Jag tycker det är oerhört tragiskt när politikerna har visioner vid investeringar som svävar så högt att ekonomin i kommunen inte räcker till. Frågan är ju då vilket ekonomiskt sinne de besitter egentligen. De bestämmer vad som ska göras , lägger över det på tjänstemännen som i sin tur ska uppfylla kraven och dessa krav då som politiker har är uppenbarligen väldigt höga och dyra , budget håller inte och tjänstemän får skämmas. Det är lite som att skita i ena näven och önska i den andra så får du se vad du får mest av.