Nyheter

Färre pojkar fick godkända betyg i årskurs 6

Nyheter Även om kommunens årskurs sex ligger över rikssnittet när det gäller betyg så är det färre pojkar som får godkänt i alla ämnen. Det visar kvalitetsrapporten som lämnades till politikerna i barn- och utbildningsnämnden…

Årskurs fyra på Hjortsjöskolan är mer nöjd än tidigare

En kvalitetsrapport delgavs för barn- och utbildningsnämnden och Per-Erik Lorentzon, förvaltningschef, berättar: 

– Vi beskriver läget inom våra verksamheter. Grundskolan informerade vi om vid senaste sammanträdet och förskolan kommer i november, kosten i december, vuxenutbildningen i januari ock så vidare… Det som sticker ut nu i den här rapporten är skolnärvaron, som är lite svag. Och att skolresultaten för årskurs 6 och 9 sticker ut. Det är lägre måluppfyllelse än vad vi önskar. I årskurs 6 får eleverna betyg för första gången. Man samlar in uppgifter, läsförståelse och läslust som vi brukar kalla ”Orkar läsa en hel text och orka läsa en hel bok”. Man kan konstatera att det är lägre för årskurs 6, men där Fågelforsskolan hade bättre siffror och Hjortsjöskolan ligger något under. 

När betygen lämnades för årskurs 6 för läsåret 2021/2022 sågs att andelen i procent som uppnått A-E i alla ämnen låg för kommunen på 72,6, länet 72,7 och i riket 71,2. Fördelar man flickor och pojkar ser man att flickorna i årskurs 6 har 79,5 procent betyg i alla ämnen och för pojkar är siffran 65,4 procent. Det är 8,5 procent av årskurs 6 eleverna i kommunen som inte uppnått betyg i ett ämne och 18,9 procent av eleverna som ej uppnått betyg i flera ämnen. Jämfört med länet- och rikets siffror ses att både kunskapskrav i svenska, engelska och matematik är något lägre procenttal. 

När vårterminens betyg summeras så ses ett lägre resultat för årskurserna 6 och 7 jämfört med 2022 medan årskurs 8 ökat och årskurs 9 ökat något jämfört med föregående år. 

Carl Johansson (M) vice ordförande i nämnden kommenterar:
– Bra information till oss och vi upptäcker eventuella avvikelser tidigt. 

Behöriga till gymnasiet över tid ses efter vårterminens betyg att det är 70 procent av årskurs 7 eleverna, 82 procent av årskurs 8 eleverna och 78 procent av årskurs 9 eleverna.

Per-Erik Lorentzon, förvaltningschef igen:
– Vi har en liten kull med nior i år, så det gör att siffrorna pendlar lite. Några saker vi trycker på som vi tycker är viktigt att titta på är skolans kompensatoriska uppdrag, föräldrar med förgymnasial utbildning där man traditionellt har haft sämre förutsättningar till att hjälpa till med läxor, ligger nu på högre andel. De elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning ligger lägre. Andelen behöriga till gymnasiet pendlar också, men det är något som händer med matten medan svenskan ligger bra till. Vi jobbar med att organisera så att vi får rätt förutsättningar för att nå målen och uppmana lärarna till att våga nivågruppera eleverna. 

En av rapportens delar var ”elevnöjdhet”. På en skala mellan 0–10 fick eleverna sätta betyg hur nöjd man är med sin skola och enkäten gjordes under vårterminen 2023. 

– Här ser man en stor spridning hur eleverna svarar, framför allt årskurs 6 och Hoks skola svarar lågt. Vi ser en tydlig förbättring gällande nöjdheten på mellanstadiet Hjortsjöskolan, menar förvaltningschef Lorentzon. 

Fågelforsskolan årskurs 4 är siffran 5,9, årskurs 6 är nöjdheten 5,3 och i årskurs 9 är det högre siffra och 6,4.
Hjortsjöskolan årskurs 4 ligger elevnöjdheten på 6,6, årskurs 6 är siffran 4,8 och årskurs 9 lite mer nöjda och siffran hamnade på 4,9.
I Hok ser man elevnöjdhet på 3,7 i årskurs 4. På Sörgårdsskolan i Skillingaryd ses 6,0 nöjdhet i årskurs 4 medan det sjunker i årskurs 6 där det är 3,7 i tabellen för elevnöjdhet. 

Taggar

Dela


1 reaktion på Färre pojkar fick godkända betyg i årskurs 6

Att föreslå nivågruppering låter lite märkligt faktiskt. Det innebär att man kategoriserar eleverna än mer. Redan nu är normaliseringens synen väldigt snäv i ett klassrum. Skolverket skriver följande om risker med nivågruppering-
¤ Minskat skolansvar för individualiserad undervisning
¤ Begränsade effekter på skolprestationer samt djupa negativa effekter på likvärdighet
¤ Negativa följder för elevernas upplevelser av tillhörighet till skolans undervisning
¤ Begränsande möjligheten att erbjuda lågpresterande elever pedagogiska aktiviteter som främjar självständiga lärandeprocesser
¤ Risk för skolavhopp eller en känsla av alienation bland lågpresterande elever
För att nämna några effekter skolverket listar. Verket menar även att forskare att det kan bli olikvärdiga arbetsvillkor för lärarna. Enda gången man kan se vissa positiva effekter är om man gör en kortvarig nivågruppering, dock framgår det inte av texten om detta är förvaltningschefens tankar.

Lämna ett svar