Fick nej till bygglov 2007: Fornminnen i Fåglabäck

I rapporten finns att läsa att det var i november 2007 man gjorde undersökningen inom fastigheten och det föranleddes av planer på exploatering av mark för bostadsändamål. Då resultatet från utredningen utgör besluts- och planeringsunderlag i samband med en bygglovsansökan från en privatperson har Länsstyrelsen varit såväl uppdragsgivare som beslutsfattare. 

I rapporten finns information om att; 

Den berörda fastigheten ligger inom ett riksintresseområde för kulturmiljön i Vaggeryds kommun, där ett flertal kända gravfält samt ett antal ensamliggande fornlämningar finns registrerade sedan tidigare. I den bygglovsansökan som inlämnades 2007 skulle bostadshus och stall uppföras endast 60 meter från gravfältet. 

På ytan för den planerade bostadsbebyggelsen, som i dagsläget utgörs av åkermark finns sedan tidigare inget av antikvariskt intresse dokumenterat. I ett vidare geografiskt område runt den aktuella exploateringsytan finns emellertid utöver det nämnda gravfältet, ett flertal fornlämningar registrerade. Vid genomgång av fornlämningarna framträder en fragmentarisk bild av skilda mänskliga aktiviteter som i huvudsak kan kopplas till järnåldern. 

Många järnåldersboplatser har utgjorts av enskilda gårdar, bestående av två till tre hus. Med tanke på boplatslämningarnas läge i anslutning till gravar, kan vi tänka oss att fler förhistoriska boplatser bör finnas i närområdet till gravfältet invid fastigheten Fåglabäck 2:4. Eftersom många av gravarna sannolikt varit avsedda för den intilliggande gårdens invånare, kan de klassas som delar av gårdsgravfält. 

När det gäller gravfältet vid Fåglabäck som innehåller cirka 60 noterade gravar, kan man spekulera i om det i stället skulle kunna röra sig om ett bygdegravfält. Av de yttre gravformerna som utgörs av runda och kvadratiska övertorvade stensättningar, domarringar, järnåldersdösar, resta stenar samt en kvadratisk stensättning kan man sluta sig till en datering som hamnar i perioden äldre järnåldern. Från andra platser såväl i länet som i övriga Sverige är det känt att äldre järnåldersgravfält kan ha en betydligt större rumslig omfattning än vad som synes ovan mark. Det innebär att Fåglabäcksgravfältet skulle kunna hysa ännu fler begravda individer. Om man sedan valt att anlägga bygdens gravfält invid en gård, är det naturligt att gravarna finns på en plats som ansågs kunna representera gemensamma intressen för många människor, eventuellt skulle man kunna tala om ett bygdecentrum. Det är i ljuset av detta som de nypåträffade boplatslämningarna vid Fåglabäck 2:4 bör betraktas. 

I samband med markberedning och nyplanering som utfördes 1976 åstadkoms skador på det intilliggande gravfältet. Innan de skadade gravarna kunde återställas beslutade Länsstyrelsen om en partiell arkeologisk undersökning. Länsmuseét grävde ut och dokumenterade en av de mindre kvadratiska stensättningarna på gravfältet. I anläggningens västra del framkom en hällkista som innehöll mörkfärgning efter ett skelett, samt fynd av lerkärl, pärla och järnföremål såsom kniv, sölja och en pilspets. Pärlan daterades av muséet till yngre romersk järnålder, 200–400 år efter kristus, vilket tidsmässigt stämmer väl överens med den morfologiska karaktären hos de övriga gravarna på gravfältet. Utifrån fyndens fördelning görs följande tolkning;

”Gravgåvornas sammansättning antyder att det är en gravlagd pojke. Intressant i sammanhanget är att den ensamma pilspetsen vilken låg i höjd med huvudet, något åt sidan. Dess utplacering är inte logiskt med tanke på barnets övriga gåvor hört till klädedräkten eller pärlan. Gåvorna är påtagligt funktionella, inriktade på överlevnad”.

Jönköpings länsmuseum anger fortsättningsvis i rapporten som skrevs 2007: ”Om planerna på exploatering inom området kvarstår, förordnar Jönköpings läns museum en arkeologisk förundersökning för att avgränsa och närmare karakterisera boplatsytan. En arkeologisk insats skulle kunna påvisa delar av eventuellt huskontstruktioner, datera lämningarna samt klargöra tidsdjupet ytterligare hos de påträffade boplatsaktiviteterna. De arkeologiska utredningsresultaten utgör beslut- och planeringsunderlag för Länsstyrelsens fortsatt handläggning i arbetet.

Rapporten finns att läsa i sin helhet hos Jönköping läns museum.

Fotnot: Privatpersonen som önskade bygglov fick nej på grund av fornminnen.