Firade förskolans dag med biet i fokus

När vi kommer till förskolan är alla de inskrivna 99 barnen ute och det är full fart, mängder med energi och ”bistationer” har byggts upp. I dag finns det två skäl att fira; både förskolans dag och världsbiets dag. Firande började med att alla barnen samlades och avdelning 5:s barn sjöng bisången. Därefter dansade avdelning 2:s barn bi-dansen.

Allt i dag handlade om bi och på utegården var full med olika aktiviteter, för festen skulle vara under hela förmiddagen. Biodlarna och grannarna till förskolan kom på besök och lämnade över en bikupa, där barnen framöver kan följa hela processen och honung lämnades över också, förstås. Det var glada och nyfikna barn som ropade ”ja” på frågan om de gillade honung.

Vid de olika stationerna fanns bland annat frukt- och honungsbuffé, mönster av tyg som gjorts till bin, bidans, myshörna med böcker och spel om bi. Barnen kunde pärla bin och sedan leka, förstås. Sandlådan och gungan var det populäraste när barnen skulle flytta mellan stationerna på Slätten.

Förskolan Slätten i Vaggeryd berättar: Under detta läsår har avdelning Femmans fokus legat på ”Biets roll inom hållbar utveckling”. Vi började höstterminen med att vi läste boken ”Allt börjar med ett frö…” – hur mat växer av Emily Bone. Vid ett spontant studiebesök hos en närliggande biodlare gav det mersmak att utforska bin vidare. Under höstterminen utforskade vi biets kropp med olika material och verktyg som lera, papier maché, papper och penna, krita, färg, mikroskop, lupp… Vårterminens början lärde sig barnen om bikupor och dess uppbyggnad. De gjorde egna ritningar till en prototyp som de sedan fick verkställa i valfritt material. Sedan fick de analysera och diskutera fram vilken metod som gav bäst resultat gentemot material, fästmetod och stabilitet. Därefter påbörjades arbetet med en gemensam stor bikupa som de ville kunna ha både inne och ute. Barnens önskan var att den skulle vara flyttbar, stabil, mysig och materialet skulle vi kunna använda flera gånger. Med återbruksmaterial påbörjades sedan bygget med många problemlösningar på vägen. Nu håller vi på att upptäcka anatomin i biet. Vi har även skrivit sånger och författat böcker om bin. Barnen har lekt bi eller haft bi i sina lekar. Projektet har bidragit till en ökad förståelse för att en liten livsform som biet har en stor betydelsefull roll inför vår framtid. Att plantera för det lilla bygger broar för det stora i våra ekosystemtjänster och den biologiska mångfalden. Barnen på Femman är engagerade i att skapa en miljö för att bevara bina i naturen. Att skapa goda miljöer för insekterna där det finns mat, vatten och husrum är barnens främsta fokus och de har många samtal kring vilka växter vi behöver plantera för en hållbar framtid och en positiv miljö.

– Dessa växter har både långsiktig och kortsiktig påverkan av bina för en hållbar framtid med frukt- och frösättning. Kortsiktigt behövs en del växter för binas fortsatta levnad på daglig basis medan andra växter som bina besöker bidrar positivt långsiktigt till en hållbar utveckling av vår miljö och människans fortsatta levnad. Det finns många blommor men att varje blomma kan ha en speciell betydelse både för en viss pollinatör och för våra ekosystemtjänster. För 1 gram honung behöver ett honungsbi besöka 50 000 blommor. I projektet har vi lärt oss mycket om honungsbiets bikupor, men också vikten av att det finns insektshotell, berättar förskollärarna.

– Vår utomhuspedagogik är en stor och viktig del av barnens utbildning. Därför vill vi be allmänheten att respektera gårdens utformande. Besök gärna vår gård, upplev den och ta del av våra fantastiska möjligheter. När ni lämnar gården ber vi er i allmänheten att hjälpas åt att låta vår gård vara lika dan som när ni kom.

Avdelning Tvåan syfte: Barnen ska få möjlighet att upptäcka, erfara och skapa naturliga relationer till småkryp och insekter.  Med detta vill vi att barnen ska få möjlighet att upptäcka småkrypens- och insekternas olika egenskaper. (Det kommer mer information från dem under veckan.)

– Vi började vårt projekt med att utforska småkryp och insekter genom att använda oss av laminerade bilder. Med hjälp av ett ljusbord fördjupade sig barnen och upptäckte småkrypens och insekternas olika egenskaper. En del kunde flyga själva för att de hade vingar och en del kunde inte eftersom de inte hade vingar och behövde då ”hjälp av en kompis” som hade vingar. Vi jämförde hur många ben en spindel har med hur många vi människor har. Barnen uttryckte även sina tankar att spindlar kan gråta när de är ledsna. Vi upplevde att barnen visade empati och omtanke för våra nya små vänner. Boken ”I en pöl” av Karin Cyrén inspirerade oss att dansa ”myrornas dans” där barnen lärde sig mer om våran egen kropp. Vi började med de specifika rörelser från boken som vi sedan utvecklade med barnens egna rörelser. Detta möjliggjorde för att barnen att utforska sin rumsliga förmåga genom att förhålla sig till varandra och miljön (inne på avdelningen eller ute på gården). Med hjälp av faktaböcker uppmärksammade barnen bin, getingar och humlor och deras olika kroppsdelar, men framförallt färger. Vi skapade en bi-hörna där barnen hade möjlighet att titta närmare på bibilder och även ett plast bi som de kunde känna på och undersöka. Med hjälp av svarta tuschpennor gestaltade barnen bina och på sina egna villkor uppmärksammade de olika kroppsdelar, en del muntligt och en del visade med kroppen. Barnen visar förståelse och försöker härma bina när de ser bilder eller när de håller i plastbiet: Bzzz.

– Vid ljusbordet utforskade vi biets mönster med hjälp av svart och gula tygremsor där barnen återigen med hjälp av bilder och faktaböcker försökte gestalta bina. De började lägga tygremsor på sig själva, kompisar och oss pedagoger. Vi upplevde detta som ett sätt att förvandla sig själva och oss till bin. Med hjälp av svart-gulrandiga mantlar har vi förvandlat oss till bin och filmen ”Biet Maya” inspirerade oss att dansa bi-dansen. Vi lärde oss att bina rör sig på olika sätt för att kommunicera med varandra, bland annat för att signalera att de har hittat mat. Detta blev en naturlig övergång för oss från myrornas dans till bidansen. Barnen visar glädje, visar hänsyn till varandra, tränar på kroppsuppfattning, koordination, balans och samspel med andra. Till utställningen på ”Vinden” Mofas hus har barnen skapat en blomsteräng. Med hjälp av petflaskor har barnen tryckt mönster som gestaltade blommor. Vi förminskade barnens biteckningar och barnen limmade sedan fast dem på ängen. Vår framtidstro/dröm är att många stora blomsterängar bevaras, där bina kan fortsätta pollinera växter så den biologiska mångfalden lever och frodas, berättar förskollärarna.

Fotnot: Slättens förskola har gått från tre till sex avdelningar. I ombyggnationen har barn, pedagoger och vårdnadshavare varit involverade tillsammans med byggansvariga. Utemiljön har delats in i olika zoner med olika pedagogiska syften och möjligheter. Kommunens grönstrukturplan visade att fyra olika ekosystemstjänster stödjande, försörjande, reglerande och kulturella, korsar varandra på förskolans gård. Förskolans gård och Götarps hage, söder om förskolan, ligger inom värdenätverket för en värdekärna för gräsmark. Detta innebär att det är en zon där en eller flera fokusarter från värdekärnan har möjlighet att kunna röra sig. Slättens förskola fick LONA-bidrag till stödjande ekosystemstjänster.

Bidraget har aldrig tidigare getts till någon förskola. Med hjälp av bidraget har vi skapat en äng och ökat växtligheten på gården. Ängen gynnar särskilt sandbin, vilka precis i dagsläget börjat bygga sina bon på gården. Försörjande ekosystemstjänster som finns på förskolan är alla bärbuskar, fruktträd och odlingar. Gårdens övriga träd, buskar och pilkojor ingår i de reglerande ekosystemtjänster som bidrar till att behålla den befintliga biologiska mångfalden på längre sikt inom luftkvalité och klimatanpassning. De kulturella ekosystemtjänsterna är den pedagogiska verksamheten som pågår. I samarbete med ReMida har pedagogerna olika uppdrag att forma lärmiljöerna på gården i samklang med de olika ekosystemtjänsterna.