Författare Åsa Stork besökte Hjortsjöskolan

Åsa Stork, vår tidigare bibliotekschef var på författarbesök i årskurs fyra på Hjortsjöskolan

I 30 år har Åsa Storck, bosatt i Jönköping, skrivit barnböcker. För nästan precis ett år sedan avslutade hon sin tjänst som bibliotekschef i kommunen. 

– Det är väldigt roligt att vara tillbaka här i kommunen. Jag saknar låntagarna, kollegorna och bokklubben här i Vaggeryds kommun. Men nu skriver jag ”bara” böcker, berättar Åsa för oss strax innan eleverna kommit på plats i klassrummet. 

Vet ni vem jag är, frågar Åsa eleverna och ser att hennes böcker ligger framme;
– Jaa, ropar eleverna i 4C. 

Åsa börjar berätta för eleverna:
– Jag har skrivit ganska många böcker, både tunna som kanske är bara 16 sidor till upp mot 80 sidor. Är det svårast att skriva en liten eller stor bok? Vad ska man tänka på när man skriver? Lätta ord, ganska korta meningar, det ska börja spännande, man ska dras in i handlingen. Det ska hända något mitten och man vill veta hur slutet blir boken. Ska den bli bra och fortsatt tunn, så kan det vara svårt. Man kan trycka i mer handling i en större bok. Det enda som är gemensamt är att det alltid finns lite verklighet men det är alltid någonting som hänt på riktigt, jag använder det som hänt på riktigt och sedan hittar jag på mycket runtomkring. 

Ett spännande uppslag berättades för eleverna: ”För 15 år sedan började jag jobba på ett bibliotek och jag bodde i Gislaved. Parkerade bilen utanför huset. Mina tre döttrar var hemma och man började spela spel, monopol. Hur lång tid tar det innan man är klar med spelet? Det tar ganska lång tid, kanske en eller två timmar. Man kanske får gå och lägga sig mellan spelen. Jag orkade inte sitta och spela spel i flera timmar, istället gjorde jag mat och sedan gick jag och lade mig. Precis klockan 12 mitt i natten vaknar jag av att min dotter väcker mig om att jag måste komma ner för det står en man i köket, vad gjorde jag då, frågade Åsa eleverna?

– Hämtade en stekspade, utropade en av killarna i klassen.

”Jag är rätt lättlurade och jag tror att mina döttrar säger att jag är lättlurad. Men det stod en man mitt på köksgolvet, vi hade en väggtelefon som han pratade i. Jag var yrvaken. Det var från larmcentralen. Det är en man som stod i vårt hus som säger att han är förföljd. Jag sa att jag vet inte, jag tittade på mannen igen, han tittade mig inte i ögonen. Vilka kläder hade han på sig, han hade vit tröja och jeans. Jag ser att han har något annat nedstoppat i byxlinningen, vad?”

– Kniv, pengar eller pistol, svarar eleverna.

”Mannen är grå i ansiktet, nu kommer polisen snart. Han går runt och kollar längs väggen, han letar efter någonting. Det är mitt i natten, någon ska inte hitta er, fullt med fönster, vad är det ni letar efter då?”

”Någonstans här i rummet finns en knapp till lampan. Varför ville han det skulle vara mörkt? De ska inte se att det är ljust och inte att han är på plats. När det blir mörkt så sätter ha sig där. Monopelspelet ligger på bordet. Hur lång tid bort är polisen? Visarna gick långsamt. Nu är de på jakt efter mig, säger mannen. Efter en timma kommer polisen och då sprang han ut till bilen. Han hade några brottsligt bakom sig, de hade en massa pengar de skulle dela upp, varför valde han just vårt hus? Är det här på riktig?  Får man ta lite från verkligheten och sedan hitta på, är det tillåtet? Ja, det är det, nästan alla mina böcker är lite verklighet och lite påhittat. Att känna efter hur det kände satt barnen ska lura mig men det var en person som vi aldrig sett förut var hemma hos oss. Det har jag försökt få med i boken, så att den blir spännande”.

Eleverna frågade Åsa om allt mellan himmel och jord

Åsa berättar om en annan bok som är skriven för en som är sju år, men att den var Åsa inte nöjd med. Hon frågar eleverna varför man skriver böcker som man inte är nöjd med?
– Man kan visa att man också gjort något som inte är så bra också, svarar en elev. 

Efter att Åsa Stork har berättat om några av sina böcker var det dags för frågestund.

Skriver du alla böckerna, det kan ju bli 100 stycken?
– Jag skriver en bok hemma på datorn. Sedan skriver jag ut den på papper för att hitta de fel som jag har gjort. Jag tar med mig berättelsen till bokförlaget och de säger att den är bra eller inte. Omslagsbild väljs och efter det trycks hela boken i det antal som man tror kan säljas vidare, svarar Åsa. 

Kan man inte trycka fler i efterhand?
– Jo det kan man, det är roligt när man trycker nya upplagor vilket betyder att det är många som vill läsa . 

Hur mycket tjänar du på det här?
– Vi kan säga att en bok kostar 100 kronor, då får jag 25 kronor. Resten går till bokförlaget, illustratören, nätbokhandlarna får också en del. 

Åsa frågar eleverna om en författare tjänar på när man lånar en bok från biblioteket? Det var ingen direkt som kunde svara på frågan så Åsa förklarar:
– Varje gång det lånas ut så vet jag hur många som lånade en boka av mig så tjänar jag 1 krona, är det bra eller dåligt, frågar Åsa och undrar om eleverna i årskurs 4C vet hur många det var som lånade en bok skriven av Åsa Stork, förra året?

Förslagen blev många från eleverna, allt från 6 000 till 16 000 personer.
– Ungefär 36 000 böcker lånades ut. Man tjänar både på att sälja böcker och att boken lånas ut på biblioteket, svarar Åsa och frågestunden till författaren fortsätter: 

Vilken bok är du mest nöjd med?
– Det brukar vara den som jag skriver senast. Underbarnet Mozart är den sista delen i serien ”På plats i tiden”. Efter några år tänker jag, varför skrev jag det här, jag blir missnöjd, men just nu är den bra. Boken Baddräkten, tjejen finns inte på riktigt, men hon är min kompis. På plats i tiden utspelas på kända platser i historian och den har översatts till andra språk som jag inte kan. När en bok översätts vet jag inte om den är rätt översatt men det får man förutsätta.

Vad är det bästa med att vara författare?
– Jo, man får en idé, någon gör bilderna och att den finns på bibliotek. Om jag är på semester i Västervik, var går jag in då? Jo, biblioteket, finns mina böcker där så är det ett bra bibliotek. Jag sätter upp och frontar böckerna om jag är på något biblioteket. När jag får brev från barn som läst böcker blir jag glad. 

Vad är tråkigt med att vara författare?
– Det är när man inte kommer ihåg något att skriva. Ibland vet man inte hur man ska skriva, man kanske har skrivit fyra kapitel, men fy vad tråkigt det här blev. Då blir det nervöst och jag vet inte om det blir någon bok. 

Vad skulle du jobba med om du inte varit författare?
– Då skulle jag jobba på bibliotek. Det är mitt drömjobb och det har jag jobbat med tidigare. Sedan skulle jag gärna vilja vara lärare eller cirkusartist. 

Har du något favoritdjur?
– Hund, svarar Åsa.

Sitter du hemma och skriva böcker?
– Jag önskar att jag kunde skriva från stranden, från skogen eller på fiket. Men jag skriver alltid bäst hemma. Nästan alla mina böcker är skrivna i mitt kök. 

Hur lång tid tar det att skriva en bok?
– Ungefär en månad. Jag tänker mycket på en berättelse först och sedan börjar jag skriva. Kanske inte skriver varje dag. 

Vilket är den bästa boken du läst?
– Av alla böcker? Tolkens bilbo, sagan om ringen, den hade jag önskat att jag hade kommit på. Maria Gripes böcker är bra. När jag tycker att allt blivit dåligt som jag skrivit brukar jag läsa andras böcker och hoppas att det smittar av till mig. 

Har du någon idol?
– Marie Bylow, Per Nilsson

Gillar du ankor?
– Nä, faktiskt inte, svarar Åsa och ler åt de olika frågorna som eleverna ställer.

Vilken är den tjockaste boken du skrivit?
– Stormen, men den är inte över 100 sidor. Jag har försökt att skriva vuxenböcker, men jag tycker det här är lagom med barnböcker och cirka 70 sidor.

Favoritmat?
– Kinesiskt mat.

Har du träffat andra författare?
– Ja, det är kul att träffa andra. Sitter man bara hemma så kan man vara ganska ensam. Det är viktigt att träffa andra. Ibland kör man fast och det är också viktigt att prata med andra. Det kan vara svårt ibland och då behöver man träffa andra författare.

Har du fått inspiration av någon annan författare?
– Ja, Marie Bylow om vikingatiden. Den här sortens bok ville jag skriva om medeltiden. Det kan man absolut bli inspirerade av andra författare. 

Har du någon favoritfilm?
– Just nu kommer jag inte på något förutom Sagan om ringen-filmerna. 

Vilken är din populäraste bok?
– Badräkterna, på plats i tiden-serien och det kan man säga att det är en hel serie. Gillar ni att läsa serier? Många författare har börjat skriva bokserier. 

Vilken typ av musik gillar du?
– Lars Winnerbäck lyssnar jag på när jag åkte hit. Ibland gör mina barn en spotifylista för att jag ska lyssna på ny musik.

Hur känns det att skriva böcker?
– Första gången man ser en ny bok i tryck och jag läser igenom den långsamt. Är man nöjd då är det en jättehärlig känsla. 

Åsa; "Saknar låntagarna" men var tillbaka på besök i mellanstadiet

Vad gör du när du inte är författare?
– Nu är jag bara författare. Jag har jobbat tidigare på biblioteket här i Vaggeryd. Det har varit jättekul att jobba på biblioteket.

Vilken är din favoritsport?
– Egentligen är jag motvilligt intresserad av hockey och jag håller på HV. Annars är inte jag inte sportintresserad. Just nu går det inte så bra men jag håller på HV ändå.

Varför var det så kul att jobba på biblioteket i Vaggeryd?
– Man får träffa författare som kommer och berättar om sina böcker. Makerspace. Det ska vara mysigt och fint på biblioketet. Det är den bästa platsen att vara på, förutom att vara hemma.

Vad är det bästa med att vara författare?
– Det är en härlig känsla att andra läser mina böcker.

Vad gör du när du inte skriver böcker?
– Jag är mycket ute och vandrar, träffar mina barnbarn, jag bestämmer lite varje dag vad jag ska göra. Det är en frihetskänsla.

Har du eget bokförlag?
– Nej, det förklarade jag inte. Ett bokförlag är att trycka, välja illustratör och sälja böcker. Sedan kan man göra att man trycker böcker själva men det gör jag inte. Jag skickar in mina berättelse.

Gilar du sushi?
– Nej, varken ankor eller sushi. Det verkar som alla andra gillar det men inte jag.

Tacos eller pizza?
– Tacos.

Varför är det roligt att åka runt till olika skolor?
– En del författare tycker det inte är roligt. Men jag tycker det är roligt. Fjärdeklassarna är de bästa och det är en bra ålder som passar bra för mina böcker.

Tjänar man pengar om man trycker boken själv?
– Tänk om jag trycker upp massa böcker och ingen vill köpa. Då får jag ligga ute med pengar. Det är bra om bokförlaget tar den risken. Det kan vara smart att ha ett bokförlag att ha hand om det.

50 minuters författarbesök var över hos årskurs 4C på Hjortsjöskolan där eleverna hade förberett många, små och stora frågor till Åsa Stork.