Fortsatt låg närvaro i grundskolan
Nyheter Kvalitetsrapport för grundskolan presenterades vid barn- och utbildningsnämndens senaste sammanträde. – 51 barn som har mer än 50 procents frånvaro, berättar förvaltningschef Lorentzon.
Vaggeryds kommun är inget undantag. Det ser ut som det gör på andra platser i landet, eleverna har inte kommit tillbaka från ”pandemiåren”.
Utrycket ”är man i skolan får man betyg, ingen närvaro = inga betyg” håller i sig.
– Kom till skolan och gör ditt bästa. Kommer du inte till skolan och gör ditt bästa blir det jättesvårt att klara av skolan. Vi har 51 elever som har 50 procents frånvaro eller mer. Introduktionsprogram finns på gymnasiet där man kan läsa in grundskolans matte, svenska och engelska, menar förvaltningschef Per-Erik Lorentzon när grundskolans kvalitetsrapport presenterades för politikerna.
I grundskolans kvalitetsrapport finns den nationella målsättningen: ”I grundskolan får varje elever en utbildning av hög kvalitet som ger eleven goda möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper och värden samt ger en god grund för fortsatt utbildning”. Delmålen är bland andra: varje elev har de kunskaper som behövs för vara väl förberedd för fortsatt utbildning, att varje elev får en utbildning som präglas av trygghet och en undervisning som präglas av sturdienärvaro, att varje elev får en undervisning som ger den ledning och stimulans eleven behöver för att kunna nå så långt som möjligt i sitt lärande och utveckling, att varje elev som är i behov av stöd får det stöd eleven behöver, att varje elev kan läsa och använda det svenska språket på ett rikt och nyanserat sätt, att varje elev kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
I grundskolan årskurs 1-9 är det 59 procent av eleverna som har föräldrar med eftergymnasial utbildning (länet 60 procent och riket 65 procent), 22 procent elever med utländsk bakgrund (länet och riket 27 procent), 94 procent av eleverna i kommunal skola, F-9 (länet 95,5 procent och riket 82,5 procent).
I grundskolan finns 154 lärare och det går 10,7 elever per lärare (länet 11,1 och riket 11,8. 71 procent av lärarna i kommunen har legitimation och behörighet i minst ett ämne och 84 procent av lärarna har pedagogisk examen. Kostnaden per elev i grundskolan 1-9 kostar 136 524 kronor (länet 137 309 och riket 142 927 kronor).
27,6 procent av eleverna i grundskolan har frånvaro upp till 5 procent, 52,7 procent har mellan 5-15 procents frånvaro, 13,6 procent har mellan 15-30 procents frånvaro, 3,7 procent av eleverna har mellan 30-50 procents frånvaro och 2,3 procent av grundskoleeleverna har mer än 50 procents frånvaro.
Analysen kring frånvaron summeras så här: Rutiner har hjälpt oss att bättre fånga upp tidigt. Det mest utmanande är elever med väldigt hög frånvaro. Enligt skolläkaren är hög frånvaro i stort sett alltid kopplad till NPF och vården behöver kopplas in i högre omfattning än i nupet, då behandling krävs i många fall. Relationsskapande påverkar, exempelvis ”en extra vuxen”; någon annan än mentor som har koll på vissa elever hela dagen, har tät kontakt och samverkan mellan socialtjänst, kultur- och fritid med flera.
I årskurs 6 är andelen som uppnått betyg A-E i alla ämnen 67 procent av eleverna (länet 70,5 procent och riket 69,5 procent) är samma resultat som 2025, strax under län och rike. Större skillnad mellan pojkar och flickor än län och rike. I årskurs 9 är det 55,4 procent som uppnått A-E i alla ämnen, där Vaggeryds kommun ligger lägre än riket som har 69,7 procent. Stor skillnad bland flickor och pojkar i årskurs 9 där flickor som uppnått A-E i alla ämnen är 63,6 procent jämfört med pojkar i samma ålder enbart 47,2 procent.
– Vi ser i årskurs 6 att vi hade en betyguppgång i matematik men en nedgång i svenska. Sommarlovsskolan gav bra resultat för eleverna i årskurs 9, innan sommarlovsskolan hade 77,4 procent behörighet till gymnasiet, efter sommarlovsskolan var det 81, berättar förvaltningschef Per-Erik Lorentzon.
Rapporten godkändes av barn- och utbildningsnämndens politiker vid senaste sammanträdet.
Satsa på redig och ordentlig mat som eleverna äter. Kötträtten behöver vara huvudrätten i skolan. Annars tar den slut när de sista eleverna kommer för att äta, vilket oftast är åårskurserna 8 och 9. De behöver ordentlig energi, om de ska klara av att bli behöriga till gymnasiet.
När ska ni göra rätt åtgärder så att nåf barn kan medverka i skolan? Fint med siffror men tänk på att det ör valår snart, bättre att varutransporter gurka ni ska rätta till det problemet som hela skolsverige kämpar med i det trasiga system med utbrända lärare som säkerligen med vill ha åtgärder istället för prat och siffror. De starka lärare som trots svårigheterna kämpar i yrket. Barnen ät vår framtid, när ska de prioriteras?
Är det inte lite märkligt att trots att barn- och utbildningsnämndens ordförande påstår att max klasstorleken är 25 elever och två behöriga, erfarna pedagoger så har vi en hel skola i södra kommundelen där elevantalet är över 30 i de flesta klasserna, nu 35 i F-klassen och 40 elever planeras till nästa läsår, ja det står 40 (fyrtio).
Det här skolresultatet kan fortsätta tack vare övriga politiker i barn- och utbildningsnämnden och den yttersta ansvariga trehövdade styret tillsammans med kanslichef och kommundirektör.
Ett antal personer på lönelistan som uppenbart inte är ute i klasserna fördelade över ett genomsnitt av elevantal verkar vara det nämndordförande försöker inbilla allmänheten är klasser med 25 och två behöriga pedagoger.
Har inte skolledningen hört talas om begreppet ”överlämning”? Antalet elever som har haft ”överlämning” från förskolan till Förskoleklass har ökat dramatiskt över de senaste åren. En mycket vanlig slutsats för dessa elever som man har ”överlämning” för är att de behöver lugn och ro och att vara i en liten klass. 35 elever och nästa år 40 elever i F-klass är inte en liten klass, 35 eller 40 elever blir inte en omständighet med lugn och ro. Men, nämndordförande, du kommer att tappa personal, erfaren personal med ditt sätt att agera och ditt sätt att hantera sanningen.