Fortum planerar 17 vindkraftverk väster om Ålaryd
Nyheter I Vaggeryd och Gnosjö kommun planeras ett större vindkraftsprojekt och önskan från vindkraftsbolaget var placering intill Vildmarksbyn i Kyllås..
Fortums karta som sänts ut till tilltänkta markägare
Annie Johansson, bosatt och driver sitt företag i Kyllås, har under morgonen deltagit i ett digitalt möte gällande projektet.
– Vi blev lovade att verkens avstånd är omkring 1 000 meter från hus och det är ljudnivåerna som avgör. Om det gällde även de hus som inte har någon fastighetsbeteckning kunde de dock inte svara på. Jag tänker på min verksamhet jag byggt upp i vildmarksbyn.
– Jag har sagt nej som markägare så nu får jag inte mer information om projektet. Eftersom projektet är lagd längs kommungränsen har jag varit den enda markägaren på Vaggeryds kommuns sida. Vindkraftsparken kommer väldigt nära oss, till vår tysta och orörda miljö och vinden ligger oftast ner mot byn i Ålaryd. Enligt Fortum gäller ersättningen om 150 000 till 400 000 kronor per år för ett verk och fördelas mellan markägarna i projektet. Fortum var väldigt noga med att först skriva avtal med markägare innan de går ut med informationen till allmänheten, berättar Annie Johansson som driver Vildmarksbyn i västra delen av kommunen.
Enligt informationen ska de 17 verken ha en totalhöjd på 250 – 300 meter.
Fotnot: Vi söker projektutvecklaren på Fortum för en kommentar.
Vindkraft är en viktig del av elförsörjningen nu, de kommande åren och i framtiden!
Sedan kan Sverigevänner, bakåtsträvare och andra gnälla hur mycket de vill. Det är ett faktum som inte går att bortse från. Jag tror att de vill ha sin kärnkraft så gärna att de tar till vilket citat de helst kan finna på internet som stödjer deras tes, men faktum kvarstår – det blir inga nya kärnkraftverk som värmer oss denna, nästa eller ens vintern om fem år.
Sedan är det ju så att el som produceras i Sverige bidrar till elvolymen i Sverige. Det gör elen i Sverige billigare och säkrare.
Man måste lära sig att skilja på energi och effekt.
Effektbrist i elnätet är när elen helt enkelt inte räcker till. På ett år producerar vi mer än vi använder i landet. men under de kallaste dagarna förbrukar vi mycket mer el än annars för att hålla värmen, då kan vi få ett underskott på el eller effektbrist. När vi ökar andelen energi från sol och vind och minskar andelen från kärnkraft och kraftvärme från olja, gas och kol, då ökar risken för effektbrist. Detta beror på att sol och vindkraft är väderberoende medan de andra tunga producenterna kan leverera el när de vill, när och där den behövs.
Ju fler vindkraftverk vi bygger och kopplar in på vårt elnät, desto fler stabila kraftkällor (t ex kärnkraft, vattenkraft, gaskraftverk, oljekraftverk) behöver vi för att kunna styra vårt elnät. Vindkraft är ett bra komplement, men inget vi endast kan ha på grund av dess opålitlighet, ibland blåser det för mycket, ibland inget alls, och för att kunna styra och kompensera detta måste vi ha stabila kraftkällor som producera året om, i alla väder och alla tidpunkter, precis när vi behöver elen. Om vi inte har dessa stabila kraftkällor som kan styra vårt elsystem, så kommer det att kollapsa, gå sönder, och det är inget vi vill vara med om, och som det är nu så ligger vi på gränsen till vad de stabila kraftkällorna klara av att balansera.
Sedan är det ju så att den el som vindsnurrorna producerar exporteras till största del utomlands, den kommer alltså inte svenska konsumenter till gagn.
Dem som inte vill ha el som måste framställas på något sätt …
De som är emot, kapa era elledningar och lev med fotogenlampa och stearinljus. Gör ett reservat att leva i för de som säger nej till el för elen måste ju ju produceras på något sätt.
Ni som gnäller hur mycket ei använder ni?
Jan
Den elen är redan såld utomlands och kommer inte Sverige till nytta. Vi är nettoexportör av el i Europa. Vi har inte elbrist, är systemet nordpol som skapar våra höga elpriser inte att vi har elbrist.
Dessa 17 Eifeltorn med propeller kommer inte hjälpa varken Vaggeryds kommun eller Sverige effektmässigt eller våra elpriser.
Som alla nu förmodligen vet mäts ljudet i decibel, och följer en logaritmisk skala där ljudnivån är 10 gånger. större för var tionde steg i skalan. Ljudet sjunker med avståndet till ljudkällan med omvända kvadratlagen. exempelvis 100 decibel vid källan blir vid ett avstånd på 1000 meter 40 decibel. Detta är rent teoretiskt och i luft. lågfrekventa ljud så kallat infraljud fortplantar sig även i marken och då med högre hastighet. Ju tätare materia ju snabbare fortplantar sig ljudet. I luft 340 meter per sekund i vatten 1450 meter per sekund. Mänskliga örat uppfattar som regel ljud på en frekvensomfång mellan 20 till 20 000 herz. infraljud är ljud under 20 herz och upplevs mera känslomässigt och subjektivt ibland som obehag och illamående.
Tycker du att elpriset behöver bli billigare när det blåser? Då är det redan billigt. Själv vill jag ha billigare el när det inte blåser. Men 17 nya vindkraftverk kanske löser problemet?
Många myter odlas av en del vindkraftsmotståndare. Ljudet, eller oljudet som man vill kalla det. Det är faktiskt inte sant att vindbrus skulle störa mer än vad vinden åstadkommer i en vanlig skog.
Sedan har vi påståenden om att is skulle falla från propellervingarna. Det är heller inte sant. Vingarna har inbyggd avfrostning.
Slutligen avståndet på 1000 meter. I ett skogsbevuxet område så kommer vindmöllorna knappt att märkas av utanför 1-kolimetersgränsen.
Slutligen kommer markägaren att årligen erhålla ett icke obetydligt belopp per vindmölln årligen som utbetalas under parkens livslängd.
Vi som bor i närheten av befintliga parker idag vet att felaktiga myter odlas av vindkraftsmotståndare.
Lars U. Det stämmer inte som du säger.
1. Vad är buller egentligen? Fysiskt sett är det ingen skillnad mellan ljud och buller. Ur psykologisk synvinkel är ljud en sinnesupplevelse (perception). Buller är enkelt uttryckt oönskat ljud, det vill säga ljud som människor störs av och helst vill slippa = till exempel vindkraftverk som inte skapar ett naturligt ljud.
2. ”Ett icke obetydligt belopp per verk”.
Det är då verkligen upp till betraktaren! Fortum har 150.000:- per verk som fördelas med antalet markägare. I min värld är det småpengar det ger jämfört med vad det orsakar i naturen i form av ljud, vägar, extremt höga och fula torn, stora öppna områden runt verken etcetera.
3. Avstånd 1000 meter är för 40 decibel. 40 decibel är högt ljud när det är ett konstant buller.
4. Något många glömmer är oljudet verken gör när de vrider sig, det är ett riktigt störande ljud = buller!
Anders!
Vindkraftverken bullrar inte!
Om du ställer dig vid t.ex en cirka 300 meter hög TV-mast när det blåser, så väser vinden snarlikt som det susar när vinden blåser genom skogen.
Redaktionen: Använd inte förkortningar i kommentarer
Du jämför äpplen med päron. Mig veterligt finns det inte några antenner med turbinblad vars spetsar roterar med en hastighet av 65 meter per sekund. Det är framför allt detta som skapar det ljud som av många upplevs som störande. Vinden åstadkommer naturligtvis ett ljud även vid en radiomast men där har man frivilligheten att avlägsna sig från masten om det stör.
Redaktionen: Använd inte förkortningar i kommentarer
”Det är faktiskt inte sant att vindbrus skulle störa mer än vad vinden åstadkommer i en vanlig skog.”
Är det inte sant? Swoooooosh swoooooosh är inte mer störande än vindbruset i en skog? Gissar att du är markägare och säger pengar lite tyst för dig själv varje swoshande medans ångesten växer för varje swoshade hos dina grannar som sakta inser att de kanske måste lämna sina hem.
Lars U?
Och vem är du?
Anonym så det går ju inte att belägga vad du säger.
Ett påpekande: markägare får mycket riktigt en rejäl dusör för att de tillåter byggnationen av vindkraftverk. Men markägare och boende är inte samma sak. Markägaren kan bo i Stockholm eller vara ett stort bolag som till exempel Sveaskog. De får cirka 200 000 till 300 000 kronor per verk. De som bor där de får bara olägenheter. De är nämligen väldigt sällan boende och markägare är samma personer.
Vänligen
Lars Olsson
Ekesås
Lars Olsson!
Jag bor i norra Västerbotten och jag har upplevt och upplever miljön kring många, både större och mindre vindkraftsområden. Visst kan vi även behöva bygga kärnkraft men föredrar du ett kärnkraftverk i ditt närområde så ok för mig. Problemet med nybyggd kärnkraft kan bli att de inte kan priskonkurrera med billigare vindkraftsproduktion. Och glöm inte bort den tekniska utvecklingen, till exempel att vindkraftsparker, både på land och till havs, kan producera elöverskottet till vätgaslager och stora batterilager.
Ett typexempel på dåraktig argumentation är den moderate riksdagsmannen från Roslagen som av princip säger nej till en vindkraftspark 50 kilometer utanför Sandhamn, långt utanför synhåll från de yttersta öarna i Stockholms skärgård.
Många nejsägare i södra Sverige verkar använda vilka argument som helst för att säga nej till vindkraft, tyvärr. Samtidigt som sittande regering just accepterat att en person erhåller över 700 000 kronor i elprisstöd. Ska detta få fortsätta ända tills ny kärnkraft finns på plat?
Förr hette det baggböleri – nu heter det vindkraftsutbyggnad.
Ruffel och båg i miljöns namn.
Sjukt att folk och markägare skall bli påtvingade detta. Fördärva miljön är det enda de gör. Skam till dem som skriver på.
Låt er inte luras.
De här exploatörerna vet hur en slipsten skall dras.
1 000 meter avstånd.
Tillåt mig småle. Det är ingenting. Verken skall vara cirka 300 meter höga. Det minsta man kan begära är avstånd på 7 gånger höjden på dessa verk. Alltså 2 100 meter.
Förr kallades desamma exploaterare för baggbölar.
Kontakta gärna oss som har erfarenhet av deras ränksmideri.
Lasse Olsson
Ekesås
Tel 070 57 240 49. Lämna meddelande i telefonsvararen då jag inte är hemma