Framtidsministerns tal

nu presenterar här et tal som framtidsministern Kristina Persson höll i Värnamo i dag.

Talet kommer här i sin helhet.

Kära vänner, Värnamo-bor,

Tack för inbjudan att tala här hos er, i Folkets park, 1: a maj!

Det är med glädje som jag kommer hit, till en del av Småland, som på många sätt liknar mitt hemlän Jämtland: Den vackra naturen, blandningen av skog och sjö, och ett starkt civilsamhälle. Ni är berömda för det, inte minst för att ni inom näringslivet samarbetar och hjälper varandra. Ni löser problem över klassgränser tillsammans. Det sociala kapital som detta representerar är värt miljarder – om det kunde uttryckas i pengar. (Om hela världen hade en del av detta skulle så många problem vara lösta…)

Det finns en berömd Värnamobo som har följt mig genom livet, Bruno Mathsson. I Ligg-Pernillan har jag läst böcker i mer än 50 år. Hans design kan ses som en av folkhemmets kronjuveler. Numera är hans möbler lyx, men den ursprungliga tanken var att de skulle vara till för alla. De är funktionella och föredömligt hållbara – viktigt i en tid när hushållning med resurserna blir allt mer nödvändigt.

I mer än hundra år har socialdemokrater världen över samlats på Första maj för att ställa krav, formulera drömmar, protestera och uttrycka vår tro på framtiden.

Vi samlas kring övertygelsen om att vi vill bygga samhället tillsammans, och att allt möjligt – när man samarbetar för gemensamma mål.

Det kan vara lätt att tappa tron på att det är så, när globalisering och teknik binder oss samman med hela världen och bankirers beslut i Singapore och New York påverkar livet även i

Vår tid har blivit alltmer komplicerad. Globala produktionskedjor, kapitalflöden och migration gör att världen hänger ihop på alla möjliga, komplexa vis.

Dessa starka beroenden ställer politiken inför stora krav på förnyelse och på samarbete, inte bara mellan olika intressen i en bygd utan också över nationsgränserna. Att bygga samhället tillsammans betyder också tillsammans med andra länders folk.

Sverige är ett land som förändrats i grunden de senaste 100 åren. Vi har gått från att ha varit ett av Europas allra fattigaste till ett av de allra rikaste. Ändå är det många som känner att det inte riktigt blivit som man hade tänkt sig.

Skillnaderna mellan stadsdelar och landsdelar har vuxit, klassklyftorna har vidgats. Vi oroar oss för hur våra nära och kära har det: Äldreomsorgen, tillgången till sjukvård, kvaliteten på barnens skola.

Runt om i världen flyr fler människor än någonsin undan terror, krig och konflikter. Nästan en kvarts miljard människor är internationella migranter, många fler är flyktingar i sitt eget land.

Migrationen

Bara under förra året sökte 163 000 människor skydd i Sverige – hälften av dem kom under två månader i höstas. Vi har inte sett något i liknande i Europa sedan andra världskriget.

Vi är det land i Europa som tagit emot flest asylsökande, i förhållande till vår storlek. Det ska vi vara stolta över, men i höstas när antalet asylsökande på kort tid ökade från några tusen till 10-11 000 per vecka blev vi tvungna att vidta åtgärder. När behovet av flyktingmottagande blir så stort fungerar det inte längre att bara ett litet fåtal länder i Europa ställer upp.

Nu gör vi vad som krävs för att klara mottagandet och etableringen i Sverige för dem som redan har kommit hit, samtidigt som vi fortsätter att värna asylrätten; Antalet som söker asyl hos oss har minskat kraftigt, till ca 500 i veckan. Och vi arbetar tillsammans med andra länder i EU för att vi ska få en jämnare fördelning av ansvaret i Europa.

Sverige behöver invandring. Det är en demografisk nödvändighet. Och för dem som får stanna i Sverige ska samma rättigheter och skyldigheter gälla som för oss som är födda här. Barnen ska gå i skolan och de vuxna studera eller arbeta. Och de vill inget hellre än just detta.

Invandring är lönsamt för ett samhälle, men det förutsätter att de som kommer hit får jobb. Det är fullständigt oacceptabelt att det ska ta så många år att komma in på arbetsmarknaden för den som är utlandsfödd. Jag kan lova er att vi jobbar hårt i regeringen för att få ner den tid som det tar, med språkstudier, validering av utbildningar, kompletterande studier och praktik.

Här i Småland har det gått fortare än på många andra håll att klara etableringen på arbetsmarknaden. Ni har visat vägen för oss andra, vi behöver lära av er.

Den småländska företagsandan och civilsamhället är – tror jag – en viktig förklaring. Att Värnamo kommun för några år sen utsågs till bästa kommunen på integration speglar er långa tradition av att organisera människor och skapa mötesplatser genom idrottsföreningarna, kyrkan, Rotary, Lions, studieförbund och företagarföreningar. Det leder till samarbete och ger resultat.

Ju fler som kommer in i arbetslivet desto större blir nyttan av invandringen för staten, kommunerna och hela Sveriges folk. Om vi inte hade haft den ökade invandringen på senare år skulle vi ha behövt höja skatterna på 2020-talet för att klara finansieringen av välfärden.

Det sociala kapital som ni äger behöver stöd från en politik som investerar i människor och främjar ett solidariskt beteende mellan oss människor.

De senaste 20-30 åren har vi sett att ojämlikheten har ökat. De rikaste fem procenten i Sverige äger nästan hälften av hela vårt välstånd. I världen som helhet är det ännu värre, där är det en procent som äger hälften av allt. Detta är inte en hållbar utveckling!

Vi riskerar att samhället glider isär, att folk bli besvikna och arga och söker syndabockar. Att vi får missnöjespartier. Att det till och med kan gå så långt att demokratin kommer i fara. Det har hänt förr och det kan hända igen.

Världen och Sverige behöver en socialdemokratisk politik som tar vara på varje människas förmåga och som motverkar klyftor.

Den senaste tiden har de borgerliga partierna gjort utspel om att löner och arbetsvillkor måste försämras för att alla ska få jobb. En låg lön är bättre än bidrag, säger högern och sneglar mot USA, ett av världens ojämlikaste länder. De lönenivåer som högern nu föreslår förutsätter att samhället stöttar upp med just bidrag.

Det är inte rimligt att människor som arbetar inte ska kunna leva av sin egen lön. Och kom ihåg, sänker man din kollegas lön så riskerar din egen att gå samma väg. Det är sant att det kan behövas subventioner i starten i en ung eller nyanländ människas arbetsliv. Sådana möjligheter finns det redan gott om och vi vill förenkla regelsystem så att det blir mindre krångligt för företagen och individerna att ta del av dem.

Starka fack och arbetsgivare bidrar till Sveriges goda utveckling. Parterna ska själva bestämma lönerna genom förhandlingar – inte politikerna. Detta är en viktig del av den svenska modellen.

Den svenska modellen med jobb, jämlikhet och välfärd har gjort Sverige berömt och beundrat i hela världen. Till detta kommer en viktig förutsättning för ekonomisk utveckling, som också väcker stort intresse runt om i världen: Förmågan och modet att skapa nytt – innovationer och företagande.

Det finns gott om exempel på det här i Värnamo, som har en industri som är kraftigt exportinriktad. Företaget DS Smiths prisbelönta förpackningar sprids och används över hela världen. Axelent säljer säkerhetsburar i hela världen och vill växa ännu mer.

Det är ni som driver företag och arbetar som lägger grunden för samhällsbygget. Vad vi politiker behöver göra är att ge er bra förutsättningar – hitta smarta lösningar, växa och skapa ännu fler jobb. Det måste bli enklare för företag som Axelent att snabbt och effektivt transportera sina varor och få hit kunder från hela världen på besök.

Regeringen håller nu på att helt lägga om kursen för Sverige. Åtta år med Alliansens ofinansierade skattesänkningar – sammanlagt 140 miljarder – ersätts nu med 60 miljarder per år i reformer, det största investeringsprogrammet på decennier.

Vi skjuter till 10 miljarder per år för välfärden, i form av icke- öronmärkta statsbidrag till kommuner och landsting. Det här är den största enskilda satsningen sedan 90-talet. Enbart till Värnamos kommun blir det nästan 20 nya miljoner kronor årligen från och med nästa år. Landstinget i Jönköpings län får 92 miljoner.

De ökade resurser som nu går till kommunerna innebär att fler kan anställas : Det blir fler lärare, fler undersköterskor, socialsekreterare och andra yrkesgrupper som är viktiga för välfärden. Skattepengarna ska användas till det de är avsedda för – kvalitetstänkandet ska styra, inte vinstintressen.

Vi gör också den största byggoffensiven på 20 år. Sverige behöver bygga 700 000 nya lägenheter under kommande 10 år.
Vi satsar mer resurser till äldreomsorg och sjukvård.
Vi stärker tryggheten vid arbetslöshet och sjukdom.
Vi ger stöd till företag som vill växa och exportera.
Vi investerar i en bättre skola.
Och vi rustar upp och lägger ny järnvägsräls runt om i landet, det skapar också jobb.

Sveriges ekonomi har vänt uppåt, tillväxten är just nu en av de starkaste i världen, med fyra procents BNP-ökning.

Industriexporten växer med 5 procent och tjänsteexporten med så mycket som 15 procent. För första gången på 20 år tar svensk industri andelar på världsmarknaden.

Allt fler unga får sitt första jobb, inte sedan tiden före finanskrisen 07/08 har arbetslösheten varit så låg som nu.

Och sedan maktskiftet 2014 har mer än 80 000 fler människor ett jobb att gå till. För första gången på över sju år ligger arbetslösheten på under sju procent. I Värnamo är den ännu lägre, 6,4 procent. Det är fortfarande för högt, men vi är på rätt väg!

Och vi har samtidigt kraftigt minskat budgetunderskottet, statsskulden sjunker till rekordlåga nivåer.

Men moderaterna är bekymrade och oroar sig för statens finanser! Som de själva försämrade under åtta år med ökande underskott, genom de stora skattesänkningarna.

Vår s-ledda regering har startat ett nytt samhällsbygge, genom att investera i kunskap, infrastruktur, innovation och samarbete med näringslivet.

När alla jobbar får vi mer skatteinkomster som kan stärka välfärden och öka jämlikheten. I ett mer jämlikt samhälle med stark välfärd, vågar människor satsa på nya jobb och nya företag. Det är en myt att det finns en motsättning mellan jämlikhet och bra villkor för företagandet. Det är snarare en av de viktigaste aspekterna av den svenska modellen.

Vi har tagit de första stegen för att alla ska kunna delta i arbetslivet. Och då menar vi alla – oavsett om du har funktionshinder eller har passerat 65 eller är född i ett annat land.

Skolan och vuxenutbildningen är grunden för vår konkurrenskraft. Därmed också för vårt välstånd. Nu behövs rejäla satsningar på utbildning, på alla nivåer.

Med det nya Kunskapslyftet skapar vi 50 000 nya utbildningsplatser för vuxna. Livslångt lärande är svaret på de hot mot jobben som teknikutvecklingen kan innebära. Vi utvecklar nya modeller för kompetensutveckling som motverkar risken för arbetslöshet i framtiden.

Kvaliteten i skola måste på många håll bli mycket bättre. Vi behöver ha mindre klasser och fler vuxna i skolan. Då kan man stötta elever som behöver extra stöd – och hjälpa den begåvade som behöver större utmaningar.

För att uppnå det måste vi göra läraryrket mer attraktivt. Därför höjer vi lönerna för 60 000 duktiga lärare med upp till 3 500 kronor i månaden. Och vi gör det förstås tillsammans med parterna på arbetsmarknaden.

Under mycket lång tid har vi – de rika länderna i världen – överutnyttjat jordens resurser. Nu när vi är 7 miljarder människor på jorden och stora delar av världen börjar komma i kapp oss i välfärd – Indien, Kina och Brasilien m.fl – går det inte längre. Jordens ekosystem hotas av sammanbrott och det mest akuta hoten av alla, klimatuppvärmningen riskerar att leda världen mot en katastrof.

Just nu lever vi i Sverige på ett sätt som skulle kräva fyra jordklot – om andra levde som vi. Och i en del andra länder som USA och Australien är det ännu mycket värre. Användningen av fossila bränslen på jorden är på väg att skapa en uppvärmning på mellan 3 och 4 grader. Det betyder en ekonomisk katastrof om trenden inte bryts. Stora delar av världen blir obeboelig.

De ekologiska gränserna går inte att tänja på mer.

I regeringsförklaringen i höstas slog statsministern fast att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria länder. I vintras kom 7 partier i riksdagen överens om att Sverige ska vara koldioxidneutralt 2045.

Det betyder att vi måste snabba på vår omställning; Klimatet och miljön är vår tids stora ödesfrågor, men det är också områden där Sverige har goda möjligheter att ligga i framkant. Genom investeringar i en fossilfri och god miljö skapar vi konkurrenskraft, ekonomisk utveckling och nya jobb.

Omställning betyder att våra transporter ska drivas med el och biobränsle och att vi – när det går – ska välja tåget framför bilen. Det betyder att de 12 industriföretag som nu släpper ut mycket stora mängder koldioxid behöver utveckla och använda nya tekniker. Och det betyder framförallt att det ska bli billigare och bättre för oss konsumenter att välja resurssnåla och fossilfria varor och tjänster framför de som släpper ut koldioxid eller slösar med resurser.

Sedan 90-talet har Sverige visat att det går att minska koldioxidutsläppen samtidigt som vi har en god ekonomisk tillväxt. Nu trappar vi upp våra ambitioner, vi kommer att visa att det går att skapa ett fossilfritt välfärdsland. Vårt näringsliv ligger redan i framkant och vill gå ännu längre. Vi har kunskaperna om vad som behöver göras, vi har tekniken och vi är ett rikt samhälle Det är bara en fråga om att vi ska använda våra resurser rätt.

I september förra året enades FN:s alla medlemsländer om de nya globala utvecklingsmålen – Agenda 2030 – som innehåller 17 mål för en hållbar utveckling som alla länder ska arbeta med att nå fram till 2030. Detta är en milstolpe av historiska mått. Några månader senare fick vi ett bindande klimatavtal i Paris. Jordens temperaturökning ska begränsas till helst 1,5 grader och inte mer än 2 grader. Detta kräver en mycket stor, gradvis omställning av alla samhällen på jorden.

Målen är tydliga. Nu krävs mobilisering, nytänkande och samarbete för att vi ska uppnå målen. Vi kan – och vi måste – skapa ett samhälle som är hållbart i alla tre avseenden: socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Allt hänger samman, utan det ena uppnår vi inte heller det andra. Ekonomisk tillväxt kan inte ske till vilket pris som helst. Ett segregerat och ojämlikt samhälle är inte heller ekonomiskt hållbart.

2015 blev ett stort år för vägen till en hållbar värld. Men nästan allt arbete för att nå målen återstår. Sverige har en viktig roll att spela här, både som föregångare och som stöd till andra i deras arbete.

Vänner, vårt land har en speciell plats i världen. Den svenska modellen tillämpar redan, mer än de flesta andra länder ett hållbarhetstänkande. Det handlar inte bara om miljön, många inser idag att en jämnare fördelning av resurser och möjligheter är en förutsättning för en god och stabil ekonomi. Och att detta i sin tur är en grundval för välfärd och demokrati.

Vi bygger nätverk globalt och engagerar oss i världens problem – klimatpolitik, kvinnors ställning, rättvisa, löntagares rättigheter och journalisters möjlighet att rapportera. Detta är vår skyldighet men också vårt egenintresse. Vår egen utveckling och trygghet är beroende av hur det går för världen i stort.

Vi bejakar förändring och förnyelse och vi vet att kampen för jämlikhet, allas lika värde och rätt till ett gott liv inte är en börda utan ett bidrag till utvecklingen. Bara så byggs ett hållbart samhälle.

Tillsammans bygger vi vidare på den svenska modellen.

Tack för att jag fått fira 1 maj med er!