Från barriärrev till nya jobb

Hejsan allesammans!

Nu har det gått drygt en månad sedan ni senast hörde av oss och det har hänt en del sedan sist. Vi har rest klart östkusten, ända upp till Cairns och sedan en buss på 32 timmar därifrån in i landet för att se Uluru och Kings Canyon med mera.

Vi börjar med östkusten. Det har varit de bästa månaderna i våra liv, vi har gjort så många roliga saker, sett så mycket framför allt träffat på så många nya härliga människor från alla världens hörn. När våra familjer lämnade landet fortsatt vi från Gold Coast uppåt, stannade några nätter här och var för att utforska olika ställen, stora som små.

Till slut kom vi till Airlie Beach, som är ett av våra favoritställen hitintills. Det är en liten mysig stad, man har nära till allt och det ligger precis bredvid havet. Därifrån gjorde vi en seglingstur på två nätter ut i Barriärrevet och Whitsundays tillsammans med 22 andra. Guiderna sa att vi hade sån tur för det är regnperiod där uppe nu, men vi klarade oss utan en enda droppe. Där snorklade vi, åkte bananaboat och sov uppe på däck. Det är svårt att få med på bild hur vackert Whithaven Beach var, så ni får ta en tur dit själva och uppleva det.

Efter Airlie Beach åkte vi vidare till en ö utanför Townsville som heter Magnetic Island. Där bodde vi på ett härligt hostel (där vi även blev erbjudna jobb, managern sa att de behövde galna personer som vi där). Där hyrde vi även en taklös bil i ett dygn för att kunna köra runt och utforska ön, ni anar inte hur kul det vara att äntligen köra bil igen efter fem månader.

Sedan var det dags att ta bussen till Cairns, och värmen där skojar man inte bort. Det låg ungefär på 35 grader, men kändes som 45 på grund av den höga luftfuktigheten. Man får inte heller bada i havet såhär högt upp i landet på grund av farliga maneter och krokodiler. De hade dock en stor pool för allmänheten så man kunde svalka sig ändå. Vi var på lite olika guidade turer i Cairns för att få se regnskogen och olika vattenfall, och då sa guiden att så länge vi håller oss två meter ifrån vatten på stranden så klarar vi oss från att bli krokodilmat.

Från Cairns åkte vi även ut till Barriärrevet men för att dyka. Tyvärr så fick inte Elin det på grund av att hon åkte på en grov förkylning och hade ont i öronen, så hon kunde inte göra tryckutjämningen under vatten som man måste för att inte trumhinnan ska spricka. Lisa fick dyka och hon tyckte det var så härligt och häftigt och fick till och med se Nemo där nere. Barriärrevet är så fint med många häftiga och färgglada fiskar. Vi båda är rädda för fiskar hemma, så att vi har snorklat flera gånger och att Lisa dök är ett stort steg för oss. Nu behöver vi aldrig mer vara rädda hemma igen. Vi har sett fiskar här som är flera meter långa. Vi har dock bara sett en haj och det var en Lemonshark och den är helt ofarlig.

De senaste dagarna har vi spenderat i Australiens outback, det vill säga mitten av landet. Det är så annorlunda från allt annat vi har sett i detta land, så vi är så glada att vi valde att åka in här. Allt är rött överallt, röd sand, röda berg… Vi har sett Uluru, även kallat Ayers Rock, Kata Tjuta och Kings Canyon. Vi har sovit under bar himmel och stigit upp strax efter fyra på morgonen båda dagarna för att se soluppgången och göra vandringar innan det blir för varmt. Vid 11 på morgonen så stängs de flesta lederna av på grund av värmen. Häromdagen var det 41 grader vid 19.30-tiden på kvällen. Så det är svettig här kan vi lova. Vi är på en guidad tour här, så vi gör allt i grupp och tillsammans med en guide.

Nu är det dock snart slut på livet på resande fot då plånboken börjar bli lite tom. Alltså dags att börja jobba igen. Vi funderade om vi skulle jobba på någon farm med kossor och hästar, eller plocka frukt, då det finns många sådana jobb här. Dock blev det inte så, Elin saknar barn och Bullerbyns förskola så mycket och Lisa tycker också om barn så vi ska nu bli au pairer, tre timmar söder om Perth på västkusten. Vi har lyckats hitta två perfekta familjer, där mammorna är syskon, våra barn är alltså kusiner, så det ska blir så kul!

Vi återkommer längre fram hur det är på västkusten samt hur livet som au pair är.

Ni kanske ni undrar när vi tänkt att komma hem egentligen. Svaret på det är att vi inte vet. Vi har ännu inte bokat några hembiljetter, men vi har en tidsbegränsning då Elins syster Ellen tar studenten och går balen i år samt att Lisas syster Signe slutar nian.

Hoppas ni har det gött där hemma, snart anländer väl våren, den bästa årstiden enligt oss båda. Så njut åt oss också så ses vi om ett par månader!

Lisa Andersson och Elin Gustavsson