Flera föreningar bildades 1880-1910. Missionsföreningen, nuvarande Equmeniaförsamlingen, bildades 1882 och nykterhetslogen 519 Nordstjärnan, senare IOGT-NTO, bildades 1892. Dessa föreningar är beskrivna i de jubileumsböcker som gavs ut när föreningarna fyllde 100 år och därför skriver jag inget om dem.

Man kan säga att Waggeryd började bli en tätort i och med att järnvägen mellan Halmstad och Hok blev klar 1880. Detta år bodde 82 personer i Waggeryd. När banlinjen till Jönköping blev klar 1894 etablerades industrier i närheten av järnvägsstationen och folk började flytta in från landsbygden. Antalet invånare steg kraftigt och var 318 personer vid sekelskiftet. När Waggeryd blev municipalsamhälle 1911 var antalet invånare över 1000 personer.

Antalet personer med en yrkestitel ökade också mycket omkring sekelskiftet. De som arbetade hade långa arbetsdagar och arbetade dessutom sex dagar i veckan. Det är därför förvånande att man också hade tid med fritidsaktiviteter. Ledande personer i samhället var med om att bilda flera föreningar.

Den första nykterhetsföreningen bildades redan år 1890 i kristen regi, kanske inom missionsföreningen. Som förening blev den inte långvarig.

Blåbandsföreningar fanns flera stycken i trakten på 1890-talet, bland andra fanns Hoks, Byarums och Boarps blåbandsföreningar. Waggeryds blåbandsförening startade sin verksamhet på 1890-talet, okänt vilket år. Då fanns redan en nykterhetsförening, Logen 519 Nordstjernan, bildad 1892. Skillnaden mellan föreningarna var bland annat att blåbandsföreningen uttalat var en kristen förening.

Smålandsposten 8 april 1896 Smålandsposten 7 januari 1897

År 1897 valdes Anders Johan Andersson i Götafors, ”Bonnen Andersson”, som ordförande. Nedanstående bild har inget att göra med blåbandsföreningen mer än att Anders Johan Andersson är med på fotot. Träsliperifabriken kom till efter att Götafors bruk lagts ner 1882 och fanns till 1902, då fabriken brann ner.

Personalen på träsliperifabriken i Götafors. Bilden verkar tagen utanför järnboden, som fortfarande finns kvar. Första raden från vänster. smed Alfred Berggren, okänd, Tage Söderström, Ragnar Möller (?), Anders Emil Åman, okänd, okänd, Klas Almkvist och Axel Nord. Andra raden från vänster: okänd, Karl Rehn, smed Karl Berggren, Karl Johannesson, fabrikschef Anders Johan Andersson och Anders Ahnstedt.

Anders Johan Andersson efterträddes som ordförande 1898 av Henning Johansson, Waggeryds gård. Även smeden Alfred Göthberg i Götafors var senare ordförande i blåbandsföreningen. Smeden Johannes Andersson var sekreterare fram till sin död i februari år 1900. Han efterträddes då av garvaren Aron Th. Toorell. Blåbandsföreningen upphörde efter några år.

Efter en väckelse i bygden 1898 beslutade sig några ynglingar att bilda Waggeryds kristliga ynglingaförening. Det var ingen ovanlig företeelse. I Småland fanns vid denna tiden cirka 60 stycken sådana föreningar. Även kristliga jungfruföreningar fanns. Några av ynglingarna som bildade föreningen år 1900 var redan medlemmar i Waggeryds missionsförening. Varför de dessutom ville bilda en ynglingaförening är idag svårt att förstå. Ynglingar var de inte heller, åldern på dem var 20-30 år. Det första protokollet som finns bevarat är från 15 november 1903. Där utläses att det var 25 medlemmar i föreningen. Av dessa var det endast ett tiotal som bodde i tätorten.  Flera namn känns igen från industrin, till exempel fabrikörerna Aron Th. Toorell, Johan Bergström och Alfred Johansson. Ordförande var skollärare Oskar Rosander.

I protokollet från november 1904 står det: ”Ortens troende jungfrur, som så önskar, skola inbjudas till anslutning för samverkan med ynglingaföreningen.” Från detta år var alltså även kvinnor medlemmar och alla troende ungdomar beviljades inträde för 1 kr per man och 50 öre per kvinna. Namnet blev från och med 1904 Waggeryds kristliga ungdomsförbund. Albin Karlsson, senare möbelfabrikör, valdes in som medlem 1903 och från och med 1904 var han ordförande i många år. Oskar Rosander blev då vald till kassör. I december 1909 bytte man namn till Waggeryds kristliga ungdomsförening. Det var denna förening som 1913 byggde Betelkyrkan.

Möten hölls en gång i månaden, för det mesta i missionshuset i Götafors, byggt 1891, men även i Byarums missionshus och någon gång i Krängshults eller Eckersholms missionshus. Man samlades också för möten i Anton Johanssons målarverkstad, som då låg på tomten till Anders Håkanssons hus, nuvarande Storgatan 42. Där fick man sitta på bockar och plankor. Ofta började samlingarna med ett enskilt protokollfört möte, följt av ett offentligt möte. Inför det enskilda mötet bestämdes vem av medlemmarna som skulle välja ut det bibelord man skulle samtala över.

Det första protokollförda mötet från 15 november 1903 är underskrivet av två kända personer, fabrikören Johan Bergström och folkskolläraren Oskar Rosander.

Evangelisterna Amanda Johansson och Anna Jonsson

Tillresande predikanter kunde komma och tala, till exempel den kände ”Fiskar´n i Sonarp”, J. P. Johansson. Talade och sjöng på ynglingaföreningens sammankomster gjorde säkert också evangelisterna Amanda Johansson och Anna Jonsson. Amanda gifte sig i oktober 1903 med Albin Karlsson, som från 1904 var föreningens ordförande. Albin blev senare fabrikör för Vaggeryds Möbelfabrik. Anna Jonsson gifte sig samma månad och år med färgerifabrikören John Malmsten, också engagerad i föreningen. De var föräldrar till bland andra den kände Verner Malmsten. Efter giftermål bodde evangelistparet Amanda Karlsson och Anna Malmsten som grannar i husen Malmfors och Karlsholm, nuvarande Götaforsvägen 28 respektive Norra Ågatan 40.

Waggeryds skyttegille sägs ha bildats 1890 men den första matrikeln är från år 1900. Föreningen bildades hos verkmästare Axel Johansson på Bellevue, där även vapnen förvarades. De tre först inskrivna medlemmarna i matrikeln för år 1900 är hyvlare Carl Hjalmar Johnsson (26 år), snickare Gustaf Linus Nilsson (27 år) och verkmästare Axel Johansson (29 år). Ytterligare elva namn tillkom det året: åkare Axel Jonsson (29 år), målare J. F. Lidén (39 år), maskinarbetare Gustaf Johansson (15 år), arbetare Oskar Andersson (14 år), målare Hjalmar Lindqvist (16 år), hyvlare Oskar Hallberg (16 år), arbetare Carl Kullberg (19 år), arbetare Tage Söderström (22 år), målare Gustaf Söderström (18 år), arbetare Axel Eriksson (35 år), mjölnare Herman Andersson (25 år), mjölnare Anton Andersson (21 år) och Johan Andersson (16 år). Många av dess är kända namn som figurerade i många sammanhang runt förra sekelskiftet i Waggeryd. Förutom initiativtagarna var det alltså en del ynglingar som gick med i skyttegillet. Medlemsantalet ökade i antal de första åren på 1900-talet. Som mest var det nästan 100 medlemmar år 1908. Sedan gick antalet sakta neråt när de äldsta medlemmarna och initiativtagarna försvann. Skytteföreningen fanns ända till 2005.

Den sista skjutbanan låg ungefär vid Yggen-Gärahov medan den allra första, som var 200 meter lång, låg i närheten av nuvarande Götaforsvägen 20. Skjutvallen låg intill Götaforsvägen och man sköt mot papptavlor i riktning mot det de kallade Frendes kullar (”Lillakulla”). Sikten var fri åt det hållet på den tiden.

Skytteföreningen fick två mausergevär av staten. Man sköt mest med Remingtongevär, kalibern var 12,5 mm. Hylsorna togs till vara och laddades om. Kulor fick man från Skillingaryd, de var stöpta av ”Johan på Källedal”. Han var känd för att han virade sitt långa skägg runt gevärskolven för att få stabilitet. Waggeryds hantverkare var angelägna att tävlingar hölls därför att priserna ofta var hantverksprodukter.

Jönköpings-Posten 21 juli 1906. Godtemplarön blev senare Missionsparken.

År 1900 bildades Waggeryds hundramannaförening av Axel Johansson tillsammans med brodern Johan Fredrik Lidén och några andra, bland andra förste ordföranden, disponent Alfred Enberg. Axel Johansson var ordförande i hundramannaföreningen från cirka 1910 till 1934 och lade här ner ett stort arbete. 1915 byttes namnet till Waggeryds Sjuk- och Begravningskassa.  Föreningen beskrevs i förra artikeln om Gamla Waggeryd (juni 2022).

Nykterhetslogen, som bildats 1892, hade en hel del kulturaktiviteter på programmet men ändå tyckte några personer att en föreläsningsförening skulle bildas i Waggeryd. Det första protokollförda verksamhetsåret är 1905-1906. Ordförande till 1912, då han flyttade från Waggeryd, var folkskolläraren Oskar Rosander. Förste kassör var folkskolläraren A. J. Eliasson, Byarum. Andra kassörer de första åren var byggmästaren Klaes Teodor Svensson, stationskarlen J. P. Söderlund och stationsmästaren Axel Sterner.

Första verksamhetsåret hade föreningen cirka 640 kr i inkomster. I statsbidrag fick man 150 kr och från Byarums kommun 100 kr. Antalet medlemmar var 92, medlemsavgiften var 2 kr. Konsul Westman på Gärahov och virkeshandlare August Svensson skänkte 10 kr vardera till föreningen. Första året hölls 16 föreläsningar, inträdesavgiften växlade mellan 15 öre och 25 öre. Totalt fick man 1905-1906 in drygt 180 kr i inträdesavgifter. Första året gick föreningen med vinst. De största utgifterna gick till arvode och resekostnad för föredragshållarna. Arvodet varierade från 25 kr till 60 kr. Hyreskostnad var en ganska liten utgiftspost. Man kan förmoda att man hyrde lokal av nykterhetslogen eller missionsföreningen. Många av föreläsningarna hölls i Byarum. I början hyrdes en skioptikonapparat men 1909-1910 inköptes en sådan för 135 kr.

Den allra första föreläsningen hölls av komminister Wetterholm från Hylletofta. Då kom 100 åhörare. Antal personer som bevistade en föreläsning varierade annars från 25 personer till som mest 167 personer första året. Den föredragshållare som lockade så många den 3 december 1905 var folkskollärare Adele Wetterlind från Jönköping. De flesta föredragshållarna var från Jönköping och titlarna på dem var doktor, pastor, lektor, komminister eller kyrkoherde. År 1907 var det över 200 personer på en föreläsning av P. Jönsson från Rösjö.

Antalet medlemmar höll sig något under 100 de första åren. Verksamheten var fortsatt ganska livlig till att föreningen upphörde 1967. Då hade televisionens intåg gjort att det inte längre gick att få någon större publik. De sista åren användes realskolans aula som samlingslokal.

Diskussionsklubben antog stadgar med 15 paragrafer den 15 mars 1905. Där stod bland annat att ändamålet med klubben var att genom diskussion över allmännyttiga frågor ge medlemmarna tillfälle och vana att offentligt yttra sina åsikter. Man skulle också få vana att leda förhandlingar och upprätta protokoll, Varje man över 17 år kunde bli medlem om han var känd för hederlig vandel. Årsavgiften fastställdes 50 öre, år 1905 hade 43 personer betalt medlemsavgiften, de flesta hade någon form av ledande befattning inom järnvägen eller industrin eller hade en egen affär. Om klubben upplöstes skulle den överskjutande behållningen tillfalla hundramannaföreningen. Klubben skulle ha sina möten i godtemplarnas lokal varje onsdag afton kl. 8.30, på sommaren räckte det med ett möte i månaden. Inför varje möte fick någon medlem i uppdrag att inlämna ett diskussionsämne.

När föreningen funnits i ett år visade det sig att man hade haft 28 sammanträden. I det sista protokollet som finns, från mars 1906, kan man läsa att Anders Johan Andersson i Götafors föreslog att klubben skulle läggas ner. Alla höll inte med, följden blev att en ny styrelse skulle väljas, men troligen blev det inga fler sammanträden.

Styrelse 1905-1906: Salomon Svensson ordförande, Gustaf Svahnström vice ordförande, Carl Hjalmar Johnsson sekreterare, Martin Engqvist vice sekreterare, Joel Söderlund kassaförrättare.Till revisorer utsågs Carl Johan Ström och Gustaf Linus Nilsson.

Vilka var dessa personer? Salomon Svensson var stationsskrivare i Waggeryd 1904-1912, han bodde med sin hustru i det lilla huset Fridensborg 1 bredvid Waggeryds Järnhandel. Gustaf Svahnström var specerihandlare och hade 1903-1910 sin affär på nuvarande adress Fabriksgatan 12, sonen Bertil blev en berömd journalist. Carl Hjalmar Johnsson bodde vid den här tiden i Magnisa stuga, han startade C. H. Johnssons järnhandel. Martin Engqvist, kassör på Munksjö, är mest känd som den som startade musikkåren Göta. Joel Söderlund var stationskarl och bodde på nuvarande adress Storgatan 29. Han var en tid även kassör i föreläsningsföreningen. Revisorn Carl Johan Ström var spannmålshandlare och var den som 1905 byggde huset på nuvarande Storgatan 40. Revisorn Gustaf Linus Nilsson var snickare och hade verkstad på Frideborgsvägen men hade också haft affär.

Nedanstående andelsbevis för Carl Gustafsson visar att det tidigt fanns en konsumtionsförening i Waggeryd. Det är underskrivet i december 1909 av målaren Johan Fredrik Lidén och handlaren Gustaf Linus Nilsson. Carl Gustafsson, som är farfar till Hans-Christer Gennemark, gick med i konsumtionsföreningen 1909, samma år som han tillsammans med sin hustru Hulda flyttade in i det då nybyggda huset Ulriksdal på nuvarande Jönköpingsvägen 45. De kom då från huset Fredriksdal på Götaforsvägen.

Bevis för att det fanns en konsumtionsförening i Waggeryd före 1910.

Waggeryds första konsumtionsförening fanns 1906-1910. Styrelsen bestod av fabriksarbetarna J. F. Andersson (kassör och utdelningsman), Johan Karlsson, Karl Jansson och K. F. Eriksson, verkmästare Axel Johansson, snickare och handlare G. L. Nilsson och målare J. F. Lidén. År 1907 fanns 29 medlemmar i föreningen. Konsumtionsföreningen ombildades till handelsaktiebolag 1910, ett så kallat halvkooperativt företag. Man höll då till i Anders Gunnarssons fastighet vid Frideborgsvägen men flyttade senare till Hotell Grant. Handelsföreståndare var G. L. Nilsson, J. O. Carlsson och Axel Håkansson.

År 1928 byggde man det hus som senare kallades Konsumhuset. När omsättningen minskade beslutade man att ansluta sig till Kooperativa Förbundet Stockholm. År 1931 bildades på nytt Vaggeryds konsumtionsförening.

Mässingsoktetten
I nykterhetslogen kom musik och sång tidigt in i bilden. År 1894 startades en mässingssextett som senare utvecklades till en oktett. Målarmästare J. F. Lidén var initiativtagare. För att öva hade man hjälp av musikfanjunkare Rydberg från Taberg. När järnvägen Waggeryd-Jönköping invigdes 1895 spelade blåsarna vid stationshuset och på tåget, men steg av i Byarum. Övningarna hölls i Gustav Linus Nilssons snickarverkstad vid Frideborgsvägen innan Godtemplarlokalen byggdes 1901. En musikfanjunkare som hette Karlsson hjälpte till med övningarna efter att Rydberg slutat. Man spelade på logens möten och basarer, på gökottor, söndagsskolfester och skyttefester. 1 maj marscherade musikkåren från bron över Linnarbäcken vid korsningen Landsvägen-Häradsvägen till Ålandsö. 1 maj var en vanlig arbetsdag så detta sätt att hälsa våren välkommen måste vara klart kl.7 på morgonen. När musikkåren Göta bildades 1905 upphörde nykterhetslogens blåsare med sin verksamhet. Några av dem gick med i musikkåren Göta.

Waggeryds första musikkår, en oktett bildad inom Logen 519 Nordstjärnan. Från vänster målare Hjalmar Lindqvist, fabriksarbetare Johan Axelberg, arbetare Carl Hjalmar Johnsson (senare järnhandlare), målarmästare J. F. Lidén, smed August Svensson, snickare och handlare Gustav Linus Nilsson, verkmästare Axel Johansson och bokhållare Erik Lindqvist. Foto från omkring 1902, taget i trädgården till huset Bellevue

Bildens namn och årtal är hämtade från NTO:s jubileumsskrift, som utkom 1992. Det finns frågetecken för ett par av namnen. Den ende Erik Lindqvist som bodde i Waggeryd de här åren var en person som var bokhållare på Waggeryds Träförädlingsfabrik. Han bodde i Waggeryd 1906-1908 och det stämmer inte med bildens angivna årtal. Hjalmar Lindqvist är troligen samme person som var medlem i skyttegillet. Det fanns en fabriksarbetare som hette Johan Axelberg. Denne flyttade till Danmark 1904, vilket gör det sannolikt att bilden ändå togs omkring 1902.

I Jönköpings-Posten stod det så här den 26 november 1894:
Östbo härads absoluta nykterhetsförbund höll igår ett talrikt besökt nykterhetsmöte i Ekeryds missionhus i Byarums församling………….
Nu var klockan som sagt nära 6, men ändå tycktes man knappt hava lust att skiljas. Därtill bidrog säkerligen ej minst den musik, som presterades av en mässingssextett från Waggeryd, tillika med god sång av en sångförening i Ekeryd, vilka båda avlösta varandra mellan de olika föredragen.
Nykterhetsverksamheten i Östbo är stadd i en sund riktning och ledes av en god ande. Det kunde man förstå av mötet igår.

Musikkårer går ofta i täten vid demonstrationståg. Att nykterhetslogens musikkår ibland marscherade långa sträckor förstår man av denna tidningsnotis:

Smålandsposten 14 juli 1897

Smålandsposten 7 november 1906

Musikkåren Göta bildades av Martin Engqvist, den nyanställde kassören på Munksjö sulfatfabrik. Musikkåren hade sitt säte i Götafors men enligt tidningsnotisen konserterade den ibland uppe i Waggeryd. Senare inköptes ett område vid Hjortsjön, som fick namnet Götastrand.

Enligt notisen var det endast sex blåsare i början men så småningom blev det en fullständig musikkår.

Nykterhetslogens musikkår avvecklades när musikkåren Göta bildats.

Sång- och musikgrupp från omkring 1910. Första raden från vänster: Albin Karlsson, bröderna Helge och Karl Åberg, Klas Johansson, Gereon Ågren, Ester och Selma Fridholm, Lilly Andersson, Nina Håkansson och Elin Abrahamsson. Med violiner ses i andra raden från vänster Gustaf Johansson (´Fjära-Gustaf´), Oskar Sandahl och Viktor Svensson.

Medlemmarna i ovanstående sånggrupp tillhörde troligen både missionsföreningen och den kristliga ynglingaförening som bildats år 1900. Med säkerhet sjöngs läsarsånger vid de samlingar man hade i missionshuset eller i målarverkstaden på nuvarande Storgatan 42. Som synes var det flera som spelade något instrument.

Vilka var personerna? Äldre Vaggerydsbor känner igen dem. Albin Karlsson, far till Folke Carlson och Ester Stjärna, startade Vaggeryds möbelfabrik, bröderna Helge och Karl Åberg växte upp på nuvarande Storgatan 16 och flyttade till Skillingaryd, Klas Johansson var bror till Selma Sandahl, Gereon Ågren var morbror till Yngve och Bertil Ågren, Ester och Selma Fridholm bodde en tid i Waggeryd, de var systrar till Herman Anderssons fru (”Herman på kvarnen” var bror till ”John skomakare”). Lilly Andersson hette efter giftermål Lilly Kullberg, Nina Håkansson ägde huset bredvid Betel ända in på 1960-talet, Elin Abrahamsson hette som gift Elin Johansson och blev mor till Majken Ågren, Viva Hermansson, Brita Ekström och Kerstin Ottosson. Gustaf Johansson blev far till Rune Johansson, ”Rune Korea”, Oskar Sandahl fick sönerna Gösta, Valter, Nils och William Sandahl och Viktor Svensson blev far till bland andra Gösta och Rickard Svensson.

Smålandsposten 28 november 1906

Friförsamlingen som omnämns ingick i Waggeryds kristliga ungdomsförbund och var föregångare till Betelförsamlingen. Bengt Gustafsson, ”Bengt i Dule”, var predikant inom Svenska Alliansmissionen. Det fanns flera Johan Karlsson i Waggeryd, okänt vem som avses. Troligen är det han som var son till Anders Karlsson på Waggeryds gård.

Lars-Evert Eskilsson