Gemenskap, ärtsoppa och älgloppor

Numera är det en ovanlig uppgift men i fredags var reportern på Skillingaryd.nu drevkarl, eller drevkvinna borde det heta i detta fallet, i ett älgjaktlag. Det var en härlig höstmorgon som Grytås jaktlag samlades på Högabråtens ladugårdsbacke för kaffe och genomgång.

Första dagen på jakten i detta jaktlag och spänningen var på topp redan tidigt på morgonen. En boende i Högabråten hade under morgontimmarna sett tre älgar på en åker och frågorna var många:, när, var, vilka, vad? 

Samlingen inleddes av jaktledaren Niklas Erlandsson, Värnamo. Han har varit jaktledare i många år och hade tryckt upp kartor med passen och markgränserna. På baksidan av kartan fanns mycket information. Säkerhetsreglerna, regler för skyttar, vilka älgar som ska skjutas och inte, radiohyfs, signalskott och det viktigaste av allt ”Avlossa endast säkra skott” och ”Du behöver aldrig ånga det skott som ej avlossas och du ansvarar själv för avlossade skott”.

Tilldelningen jaktlaget har är tjurar som inte var fyr- till sextaggare, kvigor, ko med två kalvar då fick man avskjuta en av kalvarna. Platser som granen, tallen, krysset och vägen användes och alla nickar instämmande.

– Vi har 500 hektar att jaga på och vi har tilldelningen en stor och en liten älg, berättar Niklas Erlandsson.

Efter första kaffestunden skulle drevet gå vid ”Trolleberget” strax söder om Skillingaryd. Fyra drevkarlar ställdes ut och när skyttarna var på plats gick ”startsignalen”. Vi skulle gå sakta, ha solen mitt framför oss tills vi hade gått ner för berget och sedan vinkla söderut och komma ut på stora vägen. Inte helt enkelt utan kompass även om markerna är kända. Man viker av vid ett träd, ännu ett träd, hoppar över en bäck, styr vänster vid stor sten. Sen vet man knappt om man är på rätt kurs. Under tiden ska man vissla, tjoa och höras rätt ordentligt så man förhoppningsvis skrämmer älgen istället för tvärtom. Det enda som hittades vid reporterns drev var färsk spillning vilket innebär att det fanns älgar någonstans, men var…

Inget napp, alla åkte upp till Högabråten igen för fikapaus igen. Tur att stora kaffetermosen var med som klarade av alla pauser. Genomgång av nästa drev vid Appelås gjordes och var skyttarna skulle ställas ut. Förra året fälldes en kviga så förväntningar var stora, även här. Här var det ett kort drev men inga älgar syntes till, enbart ett rådjur syntes till hos skyttarna.

Kaffepaus igen och snart skulle vi gå vid Häradsköp, där hade de tre älgarna setts på morgonen. Spänningen steg och alla undrade säkert vad det var som fanns där i skogen. Utpositionering av drevkarlarna, reportern skulle hålla sig ungefär 50 meter från stora vägen så det här borde bli en lätt match. Nygallrat, sankmark och ris i mängder gjorde att drevet blev extra jobbigt för en kortbent drevkarl. Det skulle visa sig att det var tre älgar på drevet. Dock inte ”skjutbara” enligt jaktlagets regler, en tjur, troligen fyrtaggare, en ko med kalv. Den lilla älgfamiljen sprang iväg in på grannmarken och försvann…

Efter tre drev avnjöt jaktsällskapet av fantastisk god ärtsoppa i solskenet. Den enda som, fortfarande inte har lärt sig äta den årliga jaktsoppen är Michael Schelin, Skillingaryd. Men en god macka hade införskaffats istället, så han blev nöjd och mätt ändå.

Vad är det bästa med älgjakten undrar reportern?

– Sällskapet. Lika viktigt som jakten. Jag har varit med här i knappt tio år och jag trivs mycket bra i gänget, säger Niklas Andersson från Värnamo.

– Sammanhållningen i jaktlaget samtidigt som får vara ute i naturen och givetvis spänningen med att jaga, säger Johan Eek från Värnamo.

– Sitta i skogen med sin termos. Komma ut i skogen och givetvis det sociala. Det handlar om så mycket mer än jakt, vi har även viltvård som kanske inte många tänker på, vi placerar ut saltstenar och stödfodrar i skogen på vintern. Sen har vi väldigt kul tillsammans, svarar Robert Weber från Vaggeryd som är med i tre jaktlag.

– Träffas och ha trevligt, svarar Michael Schelin från Skillingaryd.

Jakthistorier var det ont om men vid frågan får vi det här berättat;

– Det var någongång på 40-talet när min far Lage jagade här. En älg fälldes med 18 skott och några skott brändes dessutom av på ladugårdstaket i Grytås i all hast. Idag är jakten, som tur är, väldigt annorlunda. Många säkerhetsanvisningar och regler, avslutar Lars Hjelmhammar.

Ingen älg fälld för Grytås jaktlag under dagen, men jägarna summerar dagen som bra ändå. Gemenskap och att ha roligt tillsammans. Reportern tackar för att ”vi fick hänga med er” under förmiddagens jakt, för dagens motion vilket resulterade i 12 627 steg i mobilens ”gåapp” samt några obehagliga älgloppor med hem.