Gert Jonsson (M) om att vara i ”stormens öga”
Nyheter Halva mandatperioden har gått och vid årskiftet blir det skifte i politikertoppen enligt tidigare överenskommelse. Vi träffade Gert Jonsson som varit kommunstyrelsens ordförande i åtta år och fyra månader men byter nu både rum och position.

Gert Jonsson (M)
Vi träffar Gert i hans ”ordföranderum” som han snart kommer att få lämna. Med utsikt över torget har han det största kontoret på Skillingehus där det också finns ett sammanträdesbord som vi på redaktionen suttit många gånger vid för att få höra, och skriva om, det senaste som kommunens politiker beslutat. Vi tog med oss varsin kaffe in och satte oss bekvämt i Laminofåtöljerna…
När började du i politiken?
– Jag började väldigt tidigt som tonåring och var då med i Centerns ungdomsförbund fram till 1982. Men riktigt aktiv har jag varit i 25 år. Jag kom in kommunfullmäktige 1999. 2002 blev jag vice ordförande och ordförande i barn- och utbildningsnämnden under en åttaårsperiod, därefter satt jag i socialnämnden och nu har jag varit kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i åtta år och fyra månader.
– När man växte upp på 70-talet var det en omställning, alla skulle flytta in till städer, jag tyckte det var orättvist att inte kunna leva på landsbygden. Jag har till och med varit på riksting med Torbjörn Fälldin. Moderat blev jag när jag blev företagare för att de på fabriken var aktiva, då lockade de över mig, helt enkelt. Min pappa var kommunalråd 1973–76 så jag var här som tonåring och följde med ner till nybyggda Skillingehus och hans arbetsplats. Konstigt vad man hann med mycket förr: både politik, hemvärn, jaktlaget, tennis och fotboll. Jag var en riktig föreningsmänniska, nu hinner man inte med mer än att jobba…
Vad gjorde du innan du politiskt aktiv?
– I 30 år har jag varit företagare i torvindustrin och innan dess var jag en sväng på Munksjö, Hoksågen och jag var även bonnadräng i Boarp. Hela mitt liv har jag velat bli bonne och som 15-åring hade jag egna djur och åkte till livdjursauktion och köpte hem djur– kanske inte till alla i familjens förtjusning. Min dröm var att jag skulle bli lantbrukare.
Varit kommunalråd i hur många år?
– Åtta år och fyra månader. Rätt lång tid men Evald Andersson och Allan Friberg var längre.
Hur kom ni fram till att dela på era roller, (M och S) när ni bestämde att ni skulle samverka?
– Vi satt i förhandlingar efter valet hur vi ska lägga upp det. Det var ett nytt läge och man letade majoritet. Var på ett möte i Värnamo där jag hörde att Gislaved pratade om en ny modell. De hade bestämt att skifta och de är också M och S. Jag plockade hem idén och tyckte att vi skulle testa Gislavedsidén. Då kändes det naturligt att jag tar de två första åren eftersom jag redan ”varit i selen”.
Att vara ordförande i kommunstyrelsen, hur har det varit?
– Det är inte det man tror. Svårt att beskriva om man inte varit det. Det är egentligen allting och ingenting. Man är i stormens öga oavsett om det är miljö, bygg, säkerhet, skolfråga med mera, man är alltid i det. Tack och lov beslutar man inte i allt men man är informerad om allt. Man får så mycket information. Man har ett smalare perspektiv när man sitter i kommunfullmäktige. Här är det bredare och här gäller konsten att förmedla. Att jobba ihop med kommundirektör och vi delar varandras vardag hela tiden och mycket information. Bryggan från politiken till förvaltning. Jag är kommundirektörens närmaste chef. Jag har försökt att förbereda Kenth på att det är liten annorlunda roll.
– Man har intresse, en störning kan man säga, säger Gert med ett leende och fortsätter: ”Om någon berättar, då får man höra att jag inte ska besluta, men däremot känna till. Man förstår att saker och ting händer och inte händer. Man måste vara varsam. Vi har nätverk i länet och vi diskuterar mellan kemin mellan kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören att det är viktigt och tajt. Det betyder inte att man ska tycka lika men att man har förtroende för varandra. Det är väldigt roligt och stimulerande att träffa andra likasinnade i länet. Man får en känsla av att vad som händer i länet”.
– Det har varit roligt, men nu blir det en omställning då jag får en annan roll. Jag är så van att ta ordet och sätta mig på ordförandeplatsen. Åtta år som har varit spännande.
Vad har hänt under dina åtta år som kommunstyrelsens ordförande?
– När jag började stod det still på Stigamo så det har varit händelserika år. Området var klart men i första budgetberedningen stod det still och vi kom överens i femklöver att ligga lågt. Det kostade pengar och det var rätt så ansträngt fram till 2019. Idag lever vi på det. Vi har varit med om motigheter men också sett att det blev riktigt bra. Fiberfrågan togs upp 2016 och skickade in en ny ansökan. I december 2016 fick vi våra fiberföreningar hela länspengen som ramlade ner hos oss tack vare vårt gemensamma smarta upplägg. Bankerna ville krångla när vi gav föreningarna kommunal borgen men vi stod på oss. Fiberföreningarna gjorde ett fantastiskt jobb och det är en sådan sak som man är skitglad för. Såm var också tjurigt i början. Vi skulle bilda kommunalförbund. Sådana områden har blivit riktigt bra. Man hade önskat att man sprang på att det var så många kommunala byggnader som var i dåligt skick tidigare än vad vi gjort. Mejeriet har jag varit med från ax till limpa.
– Jobbigaste i den här rollen är att tonen blivit tuff de sista åren. Det är omöjligt att möta alla kommentarer. Folk är ilskna på saker och ting. Man får inte möjlighet att förklara då svaren är krångliga. Man vill ha ett enkelt svar, men det går inte att ge. Den sammantagna bilden är att det är en utmaning. Tolerans tycker jag borde få ett större värde. Det mesta av tiden dyker det upp frågor och problem, helt enkelt problemlösning: ”det här har hänt, hur gör vi nu?”. Min roll är att tillsammans med tjänstemän lösa det mesta. Många säger nej och sätter sig på bakhasorna, men man måste komma fram till en lösning. Jag tänker på branden i Vaggeryd 2016. Jag hade då haft mitt uppdrag i två veckor, var i väg på konferens i Kävlinge, fick mejl och sms om att det brann på avfallsanläggningen i Vaggeryd. När vi kom till Ljungby såg vi rökpelaren, trodde att hela Vaggeryd stod i lågor. Det var en pärs. Räddningstjänsten var otroligt duktiga. Det är sådana där saker som ändå känns.
– Pandemivåren 2020 skulle vi ha nationaldagsfirande och vi var utanför Furugården i Vaggeryd. De boende var ute på sina balkonger och man hurrade för våren. Det var kuslig och obehaglig känsla, vad skulle hända, man var tvungen att hälsa våren och det blev värdig men konstig känsla. Som kommunstyrelsens ordförande är man ansvarig för precis allt, både det som är bra och dåligt. Man är i stormens öga. Det var ett starkt ögonblick när vi var utanför Furugården. Vi har varit med om mycket och hanterat mycket. Att vara kommunstyrelsens ordförande under, före och efter pandemin ger erfarenhet. En stor organisation som vi i kommunen är, när det väl bränner till så är vi bra mycket bättre, alla blir en kugga bättre. Mejeriet började diskuteras 2016 och två år efter tog vi spadtaget. Inte besviken på mig själv men jag tycker fortfarande att vi skulle kunna vara snabbare men demokrati tar tid. Känner viss frustation ibland att det tar tid men demokrati får ta tid, vi har den kapacitet. Detaljplaner tar sådan fruktansvärt tid. Översiktsplan också. Det är mitt ansvar men vet inte hur vi skulle gjort det annorlunda. Politiken har ändrats, man ser mer på egenintresse än samhällsintresse. Mitt arbete har varit helhetsbild men det finns många som tar tårbiten, inte bara för att jag ska ha det bra utan hela kommunen. Helhetsperspektivet saknar jag, tror att det var bättre förr. Det är lätt i dag med särintresse. Lättare att starta att en kampanj med social medier.
Från nyårsdagen blir du tekniska nämndens ordförande som Kenth nu lämnat, hur ser du på det?
– Vi försökte hitta en linje så att vi skulle kunna vara heltidspolitiker och tidigare fanns det olika procentenheter och då sa vi också när vi ändrade lönerna. Vi sänkte kommunalrådslöner för att få ihop heltidslönen. Trafiknämnden satt jag med i 90-talet, ja om jag tänker efter är det bara kultur- och fritid jag inte suttit i. Fastighetssidan känner jag bekväm med. Vatten- och avloppsfrågor är ett helt nytt område. Det ska bli kul. I kommunstyrelsen hanterar vi alla frågor och vi har allt mellan himmel och jord. Jag ser fram emot tekniska nämnden Jag har gjort så många år i selen så jag känner att jag kan inta en annan roll.
Vad är det bästa med att vara politiker?
– Att få upptäcka sin kommun på ett sådant fantastiskt spännande sätt. Lärorikt. Sedan är det härligt att få ta ansvar. Om du får chansen, tacka inte nej då – ångrar man sig.
Om två år är det ny mandatperiod, vad gör Gert då?
– Jag tror att jag drar ut jacket. Jag har gjort mina år i det här. I och med att jag varit med sedan 1999 har jag trots allt kunnat påverka och nu har jag fått min absoluta beskärda del. Det här tar mycket tid, även om jag är ledig så kan jag inte släppa jobbet. Jag har alltid beredskap då mejl och telefon är alltid öppet. Även om man inte kan göra något just då så funderar man på vad som händer och vad man får till sig. Man har väldigt press på sig att man inte ska göra bort sig, man kan göra saker bra eller mindre bra. Jag har aldrig trampat i något klaver trots att det är högst mänskligt att stiga snett. Oavsett regering är ingen skillnad på kommunal nivå, vissa saker var bättre med S och däremot tycker jag nog att den här regeringen har gjort bra med rättssäkerhet och trygghet och att det ska löna sig att arbeta. Man ska lösa praktiska problem på kommunal nivå.
Något du vill skicka med till våra invånare inför det nya året?
– Var rädda om varandra och jag önskar att vi kan ha ett öppet samhälle, tycka olika men att kunna samtala. Vara glada och stolta för det vi har. Vi lever bara ett liv och vi ska vara rädda om varandra, avrundar Gert Jonsson (M) som på nyårsafton gör sin sista dag som kommunstyrelsens ordförande i Vaggeryds kommun.
