Gert och Sören berättar i Svenarum
Nyheter Två herrar som är vana att tala, men inte tidigare på kyrkogårdsvandring, kommer att bjuda på historier på söndagens evenemang i Svenarums kyrkogård.

Sören Eriksson
Det brukar samlas ganska mycket folk på kommunens kyrkogårdsvandringar. Det brukar vara intressant och man får både lära sig om folk i bygden men också att lyssna till spännande berättelser. Den här gången är det Gert Jonsson och Sören Eriksson som står vid mikrofonen, den ena kommer att fokusera på mest 1800-tal och den andra mest på 1900-tal.
Sören ska berätta om sin farfars far, Theodor Svensson som ligger begravd på Svenarums kyrkogård.
– Han var född 1844 och honom har jag följt ganska väl. Man flyttade ganska ofta på den tiden mellan backstugor och torp. Han föddes i Vrigstad i en backstuga som hette Ljungdala. Han gifte sig nere i Kållerstad utanför Reftele där han hittade ett fruntimmer som han fick fyra barn tillsammans med. De flyttade till Spikbruket efter åtta år. Hustrun dog när hon hon var trettio år och det var ju tragiskt när han blev ensam med fyra barn. Det kommer att handla ganska mycket om Hok och kommer det äldre Hokabor så tror jag de känner till farfar bland annat som hade åkeri i Hok, berättar Sören Eriksson.

Gert Jonsson
Gert bjuder på berättelser om olika personer och jaktminnen genom tiderna.
– Jag tänkte inleda med att jag är född i Kohult och har flyttat till Kvighult, det är min resa. Alla brukar berätta om sina boendekarriärer men min resa är inte så lång. Jag börjar att berätta vid seklets börjar men sedan är det ganska mycket en femtioårsram från nu. Jag bygger det kring två personer som kommer att ta mig framåt. Den första är Wolmar på Bäckudden som jag tror många vet vem det är. Jag kommer berätta en del om hans livsöden men jag kommer prata mycket om jakt. Sedan kommer det handla en del om David Karlsson och kretsa kring honom, han kommer bli något slags nav. Han var en lantbrukare, jägare och en otroligt generös människa. Gästfriheten i Kohult tror jag ingen kan slå, man kunde knappt visa näsan i närheten av något hus innan man blev inbjuden på kaffe. Jag kommer också berätta historier och eskapader om när jag började jaga som ung. Man blev accepterad och betraktad som jämnårig med de andra jägarna med samma acceptans vilket är helt enormt. Det skilde ju 50 år på mig och de här gubbarna. Det är många man vill berätta om gemenskapen i en by där älgjakten hade tre årstider. Före älgjakten, under älgjakten och efter älgjakten, berättar Gert Jonsson.

Lars Andersson, Byarums pastorat tillsammans med Gert och Sören som ska dela med sig av berättelser sedan förr.