Hälsospalten: Vad händer med oss när vi tränar?
Nyheter Det är en fråga som det går att skriva precis hur mycket som helst om. Med dessa rader tänker vi fokusera på några viktiga saker som händer med oss.
För det första, du får med allra största säkerhet en större aptit. Och det finns ju så mycket gott man kan äta! Skämt åsido, eller det är i alla fall lite allvar i påståendet.
Våra kroppar förbränner den energi vi får i oss, detta kallas för metabolism. Vi har en basmetabolism, det vill säga det vi förbränner i vila, bara av att andas, hjärtat pumpar, magen och hjärnan arbetar under ett dygn.
En kvinna som är 30 år ligger mellan 2000 och 2500 kcal per dygn och en man på 2300 till 3000 kcal, det låga värdet gäller en person som är lite aktiv och det höga värdet gäller för en mycket aktiv som tränar mycket. Så värdena här anger den totala metabolismen över ett dygn. Detta är snittvärden baserat på forskning och undersökningar som gjorts på många individer. Det finns väldigt stora individuella skillnader.
En kcal, eller kilokalori, är måttet som energin i maten vi äter mäts i. Vi kommer i en krönika längre fram gå in mer på kost och näring och beskriva lite mer i detalj hur det hänger ihop. Då kommer vi också skriva om energibalansen, det vill säga att förbruka lika mycket energi som man stoppar in.
Men tillbaka till basmetabolismen…
Det fungerar så att ju mer muskler du har desto mer energi går det åt att hålla kroppen i gång. Du får alltså en högre basmetabolism av att vara i god form. Och som jag skrev tidigare, du behöver alltså äta mer!
Om du sedan adderar ett träningspass som låt oss säga förbränner 500 kcal ytterligare, ni förstår säkert vart jag är på väg.
Efter 25-årsåldern går det bara utför……….. eller kanske inte riktigt så drastiskt ändå. Men någonstans runt 25-årsåldern börjar vi tappa muskelmassa, det är så våra kroppar fungerar. Men detta kan vi motverka med träning. Det är faktiskt så att du kan bygga muskler oavsett hur gammal du har hunnit att bli, det är aldrig försent! En viktig sak du vinner genom att träna styrketräning är att du förbättrar din balans i takt med att du blir starkare. För att vi ska kunna hålla balansen gäller det att vi har muskler att jobba med och att nervsystemet fungerar bra för att ha kontroll på kroppen. Givetvis är det många andra faktorer inblandade också.
En annan viktig sak är påverkan på blodtrycket. Forskning visar att regelbunden konditionsträning eller anpassad styrketräning sänker blodtryck samt minskar samtliga riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom.
Men har man ett väldigt högt blodtryck ska man alltid rådgöra med sin läkare innan man startar upp sin träning, detta är väldigt viktigt!
Har du förhöjda kolestorolvärden är fysisk aktivitet väldigt bra för att hjälpa till att höja det goda kolestorolet, HDL, och om du gör det tillsammans med en anpassad kost har du väldigt stor chans att komma tillrätta med problemet.
Men samma sak gäller här, rådgör med din läkare innan du startar din träning.
Detta var bara ett par exempel på ohälsa som i princip alltid blir bättre av fysisk aktivitet.
En annan viktig sak sker allra längst ut i vårt blodomlopp. Där sitter den minsta delen av blodsystemet, kapillärerna. I kapillärerna sker utbytet av syre som ska in i kroppen och koldioxid som ska ut. Om vi inte har friska kapillärer, exempelvis efter många års rökning, har vi svårt att ta till oss syret vi andas in. Träning gör faktiskt att antalet kapillärer ökar vilket innebär att vi blir mer och mer effektiva på att få in nytt friskt syre i kroppen. Får vi in mer syre i kroppen så orkar vi mer, flåset blir bättre. Ökningen av kapillärer sker väldigt fort, redan inom några veckor efter att du startat din träning finns det mätbara skillnader.
En annan väldigt positiv effekt av träning är att det fysiska och psykiska välbefinnandet ökar. Detta beror på många orsaker, du blir starkare, du kanske går upp eller ner i vikt beroende på vilket ditt behov är, du inser att du kan så mycket mer än vad du tror, Men inuti kroppen frisätts även hormoner av fysisk aktivitet. Endorfin är ett hormon som ökar av fysisk aktivitet och som påverkar vår vilja att sova, äta och dricka. Det minskar stress, depression, det stärker immunförsvaret och sänker blodtrycket. Bland annat. Det finns många fler fysiologiska effekter som är positiva för ditt välbefinnande och påverkas av fysisk aktivitet men jag har velat belysa några av dem i alla fall.
Den sociala aspekten av träning är också väldigt viktig. Om du tränar på gym eller deltar i gruppträningspass eller är ute och springer så är du del av ett sammanhang. Nu när vi befinner oss mitt i en pandemi så blir det än tydligare hur viktigt det är med fysiska möten och att vara en del i ett sammanhang. Vi är ju trots allt flockdjur.
Så sammanfattningsvis, det är aldrig för sent att börja träna. Oavsett ålder eller utgångsläge så kommer du att få positiva effekter av träning och fysisk aktivitet.
Källor: Livsmedelsverket, FYSS, 1177.
Jerry Karlsson och Bitte Blansch