Här är läget på elmarknaden
Nyheter Dyrare el än förra månaden – och dyrare än för ett år sedan, högre konsumtion än i fjol och vindkraften producerade mer än någon annan maj-månad.
Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.
Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – gick upp i maj i elområde 3 som Vaggeryd till största delen tillhör. Månadspriset var 43 öre per kilowattimme, vilket är 5 öre dyrare än i april. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre. För ett år sedan – i maj 2024 – kostade en kilowattimme 24 öre.
Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat. Jämfört med grannkommunerna Värnamo och Gnosjö, som ligger i elområde 4, var elpriset 17 öre lägre i Vaggeryd.
Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i maj i Vaggeryd inträffade mellan klockan 20 och 21 den 13 maj, då kostade en kilowattimme 226 öre. Som lägst var priset i området −13 öre. Under maj var timpriset negativt under 64 timmar i elområde 3 och 70 timmar i elområde 4. Negativa timpriser har noterats varje månad under det senaste året.
Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.
Under maj förbrukades det ungefär 9 600 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär fyra procent mindre än snittet för månaden. Maj är en månad då konsumtionen typiskt sett på väg ner efter vintern, men ännu inte nått de lägre sommarnivåerna.
Den 22 maj konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden. Högsta timvärde uppmättes mellan 7.00 och 8.00 den 5 maj.
Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 37 procent av elproduktionen under maj från vattenkraft, medan ungefär lika stora delar, 28 procent, kom från kärnkraft och vindkraft.
Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med mars 2025 – har solkraften stått för ungefär 2,6 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).
När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 0,9 procent av den totala elproduktionen under samma period.
Sammantaget innebär det att omkring 99 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 71 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).
Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.
Vindkraften stod alltså för cirka 28 procent av elproduktionen i maj. Det motsvarar ungefär 3 300 gigawattimmar, vilket är den största totalproduktionen för någon maj-månad och är knappt 1 200 gigawattimmar mer än samma månad i fjol. Sett till de senaste tolv månaderna har vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+23 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med nära 80 procent.
Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste tio åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Tittar man timme för timme händer det att Sverige har nettoimport. Under maj importerade Sverige mer el än man exporterade under 13 av 744 timmar.
Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Senast det hände var 16 januari 2024.
Under maj exporterade Sverige mest el till Danmark, medan den största importen kom från Norge.
Källa: Newsworthy