Här är läget på elmarknaden: Högre elpriser
Nyheter Dyrare el än förra månaden – och dyrare än för ett år sedan, en konsumtionstopp den 25 augusti och större import än export under tio timmar. Här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.
Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.
Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – gick upp i augusti i elområde 3 som Vaggeryd till största delen tillhör. Månadspriset var 49 öre per kilowattimme, vilket är 12 öre dyrare än i juli. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre. För ett år sedan – i augusti 2024 – kostade en kilowattimme 9 öre.
Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat. Jämfört med grannkommunerna Värnamo och Gnosjö, som ligger i elområde 4, var elpriset 25 öre lägre i Vaggeryd.
Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i augusti i Vaggeryd inträffade mellan klockan 19 och 20 den 26 augusti, då kostade en kilowattimme 217 öre. Som lägst var priset i området −19 öre. Under augusti var timpriset negativt under 32 timmar i elområde 3 och 36 timmar i elområde 4. Negativa timpriser har noterats varje månad under det senaste året.
Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.
Under augusti förbrukades det ungefär 9 100 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär två procent mindre än snittet för månaden. I augusti vänder historiskt sett konsumtionen uppåt igen efter sommarsemestern.
Den 25 augusti konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan klockan 8 och 9. Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 46 procent av elproduktionen under augusti från vattenkraft, mer än 20 procent från kärnkraft och runt 24 procent från vindkraft.
Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med juni 2025 – har solkraften stått för ungefär 2,7 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).
När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 0,9 procent av den totala elproduktionen under samma period.
Sammantaget innebär det att omkring 99 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 71 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).
Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.
Vindkraften stod alltså för cirka 24 procent av elproduktionen i augusti. Det motsvarar ungefär 2 700 gigawattimmar, vilket är drygt 300 gigawattimmar mindre än samma månad i fjol. Sett till de senaste tolv månaderna har däremot vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+17 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med runt 70 procent.
Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste elva åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Tittar man timme för timme händer det att Sverige har nettoimport. Under augusti importerade Sverige mer el än man exporterade under tio av 744 timmar. Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Senast det hände var 16 januari 2024.
Under augusti exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.