Högre elpriser än i juli i fjol
Nyheter Dyrare el än förra månaden – och dyrare än för ett år sedan, minsta vindkraftsproduktionen på länge och större export än import hela tiden. Här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.
Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.
1. Elpriserna ökade i Vaggeryd i juli
Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – gick upp i juli i elområde 3 som Vaggeryd till största delen tillhör. Månadspriset var 37 öre per kilowattimme, vilket är 14 öre dyrare än i juni. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre. För ett år sedan – i juli 2024 – kostade en kilowattimme 21 öre.
Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat. Jämfört med grannkommunerna Värnamo och Gnosjö, som ligger i elområde 4, var elpriset 9 öre lägre i Vaggeryd.
Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i juli i Vaggeryd inträffade mellan klockan 20 och 21 den 9 juli, då kostade en kilowattimme 153 öre. Som lägst var priset i området −1 öre. Under juli var timpriset negativt under 4 timmar i elområde 3 och 6 timmar i elområde 4. Negativa timpriser har noterats varje månad under det senaste året.
Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.
2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i juli
Under juli förbrukades det ungefär 8 500 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär två procent mindre än snittet för månaden. Juli präglas av semester och är historiskt den månad då konsumtionen är som lägst. Den 2 juli konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan klockan 15 och 16.
3. Produktionen: Mer än hälften från vattenkraft
Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 52 procent av elproduktionen under juli från vattenkraft, knappt 30 procent från kärnkraft och runt 13 procent från vindkraft.
Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med maj 2025 – har solkraften stått för ungefär 2,7 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).
När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 0,9 procent av den totala elproduktionen under samma period.
Sammantaget innebär det att omkring 99 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 71 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).
Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid. Den 20–21 juli stoppades produktionen i Forsmark 3 för att reparation av en ventil. Oskarshamn 3 står stilla efter att man hittat ett defekt rör under den årliga revisionen, planen är nu att försöka vara åter i produktion den 15 augusti.
Vindkraften stod alltså för cirka 13 procent av elproduktionen i juli. Det motsvarar ungefär 1 500 gigawattimmar, vilket är drygt 500 gigawattimmar mindre än samma månad i fjol. Det är den minsta vindkraftproduktionen under en julimånad sedan 2021. Sett till de senaste tolv månaderna har däremot vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+22 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med runt 70 procent.
4. Export och import: Mer export än import under alla timmar
Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste elva åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I juli exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar. Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Senast det hände var 16 januari 2024.
Under juli exporterade Sverige mest el till Danmark, medan den största importen kom från Norge.
Källa: Newsworthy